Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Fonetik > Fonologiska processer och fonotax > Flashcards

Fonologiska processer och fonotax Flashcards

1
Q

Vad innebär reduktion?

A

Att alla ljud inte uttalas i flytande tal, eller att de uttalas annorlunda än när man talar formellt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad innebär elision?

A

Elision är en typ av reduktion där vissa fonem faller bort.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka ord är det som reduceras?

A

Det är de obetonade orden som reduceras. Det som står i fokus produceras med störst eftertryck och tar alltså längst tid att säga, då sker mindre reduktion och mindre koartikulation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka faktorer påverkar reduktion?

A
  1. Taltempo

2. Formellt/Informellt tal

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur reduceras klusiler i svenskan? (3 exempel)

A
  1. /t/ reduceras när det kommer innan /b/. /b/ assimilerar samtidigt tonlösheten hos /t/ och blir ett [p]. Som i
    fotboll -> [‘fu:pɔl]
  2. /nd/ blir [ŋ] som i handkräm -> [‘haŋkrɛ:m] (enligt mig kan det även bli bara /n/ men hon tar inte upp det.
  3. /t/ och /d/ faller bort i fraser t.ex korv med bröd -> [‘kɔrme’brø:]
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur reduceras nasaler i svenskan?

A

Det sker en regressiv assimilering + reduktion där nasalen försvinner och bokstaven innan då blir nasal som i ->
då kom vi -> [ɔ̃]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur reduceras /v/, /r/ och /l/?

A

När de är i slutet av ord/Sammansättningdel och nästa ord börjar på konsonant eller när de är före en obstruent t.ex:

Av glas -> "aglas" 
Korv med bröd -> Kormebrö 
Korvbröd -> Korbrö 
Görbra -> Göbra (om man inte är från göteborg då) 
Alltså -> Allså/Asså 
Östersjön -> Östesjön
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur reduceras vokaler?

A

Obetonade vokaler kan falla bort, som i
Amerikan -> Amrikan
Föresten -> Fresten (med uppochner e på slutet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur reduceras frasen “Bara för att jag inte kan” och varför?

A

Bara för att jag inte kan blir något som ba f at ja nte kan

ba -> /r/ reduceras för att det är i slutet av ordet och /a/ för att det är en obetonad vokal

f -> /ør/ reduceras av samma skäl som innan

ja -> /g/ reduceras då det är i slutet av ordet

nte -> /i/ är obetonad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad innebär Koartikulation (Samartikulation)?

A

När det inte går att göra en entydig avgränsning av orden i en fras eftersom att flera fonem uttalas samtidigt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad innebär r-isering?

A

I orden “den, det, dom, du, då” blir /d/ och /t/ reducerat och ersätts med ett /r/.

Var är du? -> Var e ru?

Vad då då? -> Vadårå?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad innebär assimilation?

A

När koartikulation gör att näraliggande segment approprierar varandras egenskaper och blir mer lika. Som fotboll -> [‘fu:p,bɔl]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad innebär regressiv assimilation?

A

När en egenskap sprider sig bakåt som i halt -> [hɑ:l̥t]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad innebär progressiv assimilation?

A

När en egenskap sprider sig frammåt som i fly -> [fl̥y:]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

I vilka två typologiska kategorier delas assimilation upp?

A

Avseende på riktning, regressiv eller progressiv

Avseende på resultat, assimilation av stämbandston eller av artikulationsställe

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är tonassimilation och i vilka två kategorier kan det delas in? Hur används det i svenskan?

A

Vid tonassimilation görs ett segment mer likt ett annat segment med avseende på särdrag stämton.

  1. Riktning: Regressiv/Progressiv
  2. Stämbandston: Toning eller avtoning

I svenskan används generellt regressiv eller progressiv avtoning medan toning kan vara vanligare i andra språk..

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

När sker avtoning?

A

Progressivt: Ett tonande fonem förlorar en del av sin stämton i mötet med ett avtonat fonem som i

Kväll, plan, tro

Regressivt: Ett tonande fonem förlorar all sin stämton i mötet med ett avtonat fonem som i

Havs -> Hafs
Halvt -> Halft

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur används tonassimilation ofta i inlärarsvenska?

A

Ofta kan toning ske, alltså att ett tonlöst fonem blir tonande i kombination med ett tonande. T.ex som i
Fotboll -> Fodboll

19
Q

Vad innebär nasalassimilation och vilka fem exempel finns det?

A 
Att nasalen får samma artikulationsställe som efterföljande ljud. T.ex 
/m/ innan labiodental -> [ɱ] 
/n/ innan labiodental -> [ɱ] 
/n/ innan bilabial -> [m] 
/n/ innan palatal -> [ɲ] (Angöra) 
/n/ + velar -> [ŋ] (bank)
20
Q

Vad innebär supradentalisering och varför är det svårt för inlärare?

A

Kallas även retroflexering.

En progressiv assimilation där /t/, /d/, /s/, /n/ och /l/ blir alveolara när de följer efter /r/ (vårt, rörd, bars, kärna, porla).

Vissa vokaler sänks även innan supradentalisering (ä och ö).

Det är svårt eftersom att det är markerat!

21
Q

Vad är utljudsskärpning och finns det i svenskan?

A

Utljudsskärpning innebär att en tonande obstruent avtonas när den är i slutet av ett ord som i.

Lad -> Lat

Detta finns inte i svenskan då det ändrar betydelsen av orden, men kan vara svårt att undvika för inlärare som har utljudsskärpning i sitt modersmål!

22
Q

Vad är kontinuisering och finns det i svenskan?

A

Tonande klusiler blir frikativor, vanligt i t.ex spanskan som i lago, vida, haber. Det är vanligt att t.ex spanjorer använder sig mycket av det i svenskan också.

I svenskan kan det förekomma i ledigt tal men endast i ändelserna ligen och liga!

23
Q

Vad innebär vokalharmoni/omljud?

A

När en stam innehåller främre vokaer blir också vidhängande suffix främre (eller tvärtom. T.ex Stad -> Städer, inte stader, son -> söner, inte soner

Kallas också omljud

24
Q

Vad innebär dissimilation?

A

När det finns två likadana ljud och ett ändras så att de blir mer olika såsom quinque -> cinque.

25
Q

Vad innebär metates?

A

När närliggande ljud byter ordning t.ex Intervju -> interjuv, birgitta -> brigitte

26
Q

Vad innebär epentes och när används det i svenskan?

A

Inskott av vokal eller konsonant t.ex Konrad -> kondrad.

Vokalepentes förekommer inte i standardsvenskan men är vanligt vid t.ex spansk, finsk, turkisk och japansk brytning i svenska! T.ex “espanien”.

27
Q

Vad innebär sekundär artikulation och vilka fyra huvudtyper finns det?

A

Utöver den primära artikulationen kan en sekundär artikulation på ett sekundärt artikulationsställe förekomma vilket äger rum ungefär samtidigt som den primära. Detta ger ofta upphov till brytning.

  1. Labialisering
  2. Palatalisering
  3. Velarisering
  4. Faryngalisering
28
Q

Vad är labialisering, i vilka språk är det vanligt förekommande och hur betecknas det?

A

En modifiering av ett språkljud som uppstår när läpparna rundas eller skjuts framåt vid artikulationen. Ofta när en konsonant följs av en rundad vokal.

Detta förekommer i svenskan! T.ex i ord som sy, så, zoo.

Annars är det vanligt i vissa afrikanska språk.

Labialisering betecknas med ʷ

29
Q

Vad är palatalisering, i vilka språk är det vanligt förekommande och hur betecknas det?

A

En modifiering av ett språkljud som uppstår när tungbladetskjuts framåt och uppåt mot den hårda gommen.

Vanligt i många slaviska språk, i japanska och i brasiliansk portugisiska. Kan ofta ge upphov till brytning i svenskan då det förekommer innan eller efter vokal.

Betecknas med ʲ

30
Q

Vad är velarisering, i vilka språk är det vanligt förekommande och hur betecknas det?

A

En modifiering av ett språkljud som uppstår när tungryggen skjuts uppåt och bakåt mot mjuka gommen när ljudet artikuleras

Förekommer i många språk bland annat slaviska, germanska (inte svenska), finska, turkiska, albanska.

Betecknas med ˠ

31
Q

Vad är faryngalisering, i vilka språk är det vanligt förekommande och hur betecknas det?

A

En modifiering av ett språkljud som uppstår när tungroten dras bakåt mot den bakre svalgväggen

Förekommer i många semitiska språk, berberspråk, kurdiska.

Betecknas med ˤ

32
Q

Vad innebär fonotax och vad menas med det fonotaktiska studiet? ?

A

Om hur enheter får kombineras, fonotaktiska regler.

Beskriver möjligheterna i olika språk vilket ger olika förklaringar till t.ex brytningar

33
Q

Vad är egentligen en stavelse?

A

En rytmisk grundenhet samt den minsta prosodiska enheten som organiserar fonemen. Har i svenskan alltid en vokal.

34
Q

Hur många konsonanter kan förekomma i ansatsen och i kodan i en stavelse i svenskan?

A

Det kan förekomma max 3 konsonanter i ansatsen och kodan (Sammanlagt 7) T.ex skrulmskt skälmskt

35
Q

Vad menas med en komplex kärna?

A

Utgörs av två eller tre vokalljud (diftong resp. triptong) som förenas till ett språkljud

36
Q

Vad menas med en komplex ansats/koda och vad utgörs den av?

A

En som utgörs av mer än ett konsonantljud, max fem.

Ifall en koda stavas med fyra konsonanter så reduceras en som i hemskt -> hemst

37
Q

Hur många komplexa ansatser med tre konsonanter finns det i svenskan?

A

Sex stycken. Spl, spj, spr, str, skr, skv

38
Q

Hur många komplexa ansatser med två konsonanter finns det i svenskan?

A

Det finns 31 centrala tvåkonsonantskombinationer i initial ställning och sju har /s/ som första fonem. De övriga inleds med en klusil.

39
Q

Hur många komplexa koda med två konsonanter finns det i svenskan?

A

Svenskan har 62 finala tvåkonsonantsekvenser.

40
Q

Vilket svenskt konsonantfonem kan inte förekomma initialt?

A

Alla svenska konsonantfonem förutom /ŋ/ förekommer initialt.

41
Q

Vilket svenskt konsonantfonem kan inte förekomma finalt eller medialt?

A

Alla konsonanter förekommer i final ställning förutom /ɕ/ och /h/. Samma gäller intervokaliskt.

42
Q

Vad menas med sonoraritetshierarkin?

A

Den ordning i vilken konsonanter står i stavelsen är kopplad till deras grad av sonoritet (“hörbarhet”).

Kärnan är alltså den mest hörbara delen av stavelsen och också den då munnen är mest öppen. Innan och efter står mer eller mindre hörbara halvvokaler. Hierarkin är:

  1. Vokal (Kärnan)
  2. Halvvokaler
  3. Likvidor (lateraler + rotiska)
  4. Nasaler
  5. Frikativor
  6. Affrikator
  7. Klusiler
43
Q

Hur ser svenskans sonoraritetshierarki ut?

A
  1. Låga vokaler
  2. Mellanlåga vokaler
  3. Mellanhöga vokaler
  4. Höga vokaler
  5. Approximanter
  6. Likvidor
  7. Nasaler
  8. Frikativor (- s i ansats)
  9. Obstruenter
  10. /s/ i ansats
44
Q

När förekommer överflödig strykning/konsonantreduktion hos inlärare?

A

Vanligt att man tar bort en eller två konsonanter från kodan om man har till exempel finska som modersmål (Flicka = lika)

Också vanligt att man vid t.ex spanska eller kinesiska som modersmål reducerar finala sekvenser såsom Makt -> Mak

Fonetik (8 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions