Prosodi Flashcards

1
Q

Vilka rotmorfem är betonbara?

A

Alla!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka 13 SVENSKA suffix som blir betonade som i en sammansättning finns det? Tänk ordet “lek”

A
  • aktig
  • bar
  • het
  • lek
  • lös
  • sam
  • vis
  • artad
  • dom
  • ledes
  • lunda
  • mässig
  • skap
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka prefix är obetonbara? (16) Nämn 8 exempel

A
be- 
för- 
a- 
il-
in-
ir- 
kon-
pre- 
syn-
de-
im-
inter-
ko-
mono-
sym-
trans-
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka substantivbildande vanliga suffix är obetonbara? (5) Utgå från ordet bygg.

A
  • are
  • else
  • erska
  • ning
  • nad

(Det finns massa fler men antingen liknar de de andra eller så orkar jag bara inte och de känns inte så vanliga)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka adjektivbildande suffix är obetonbara? (4)

A
  • ad
  • ig
  • en
  • lig
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka verbbildande suffix är obetonbara?

A
  • a

- na

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka adverbbilande suffix är obetonbara? 8

A
  • a
  • as
  • ligen
  • se
  • an
  • e
  • om
  • one
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är en formell sammansättning?

A

En “formell sammansättning” är ett ord som beter sig prosodiskt som en sammansättning utan att vara uppbyggd så morfologiskt. D.v.s. ordet består av två betonade stavelser.

T.ex adjektiv (ADjekTIV)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka morfologiskt komplexa ord har enbart en betonad stavelse?

A

Stelnade sammansättningar - alltså sådant där det finns en lexikaliserad betydelse som inte går att se utifrån delarna t.ex:

Frankrike, västerås, måndag.

Avledningar med obetonbart suffix: Vaka, vakna

Avledningar med inlånade affix: Biolog, Lingvistik

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka är de fem prosodiska egenskaperna?

A
Rytm och betoning 
Vokal och konsonantlängder (kvantitet) 
Ordaccenter 
Orttoner 
Intonation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad innebär ordbetoning?

A

Ordbetoning innebär att vissa stavelser blir mer framträdande än andra.

Utmärkande för betoningen i svenskan är att den betonade stavelsen är längre än den obetonade och att det samtidigt sker en påtaglig förändring av tonhöjden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad innebär det att prosodin är suprasegmentell?

A

Prosodin behandlar inte bara ett segment som t.ex en vokal, en konsonant utan mer övergripande ord och fraser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka är de åtta tumreglerna angående hur olika ord betonas i svenskan?

A
  1. Svenska ordstammar är oftast enstaviga och tar då betoning (beTONing)
  2. Sammansättningar har två betoningar varav första sammansättningsledet är huvudbetoning (ovanacksang) och sista är bibetoning t.ex (nedan acksang). T.ex SMÅbarnsfAr.
  3. Vissa affix fungerar som sammansättningar t.ex av, sam, bar, het
  4. Vissa suffix tar betoningen helt som -ist -ant -essa och -inna
  5. I enkla ord där sista stavelsen är lång vokal eller sluten stavelse betonas sista stavelsen som i:
    TekNIK
  6. Nummer 5 gäller ej vid ord som slutar på -er -er -en
  7. Om sista stavelsen är öppen så ligger betoningen på första.
  8. Böjningssuffix är aldrig betonande.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är en betoningsgrupp?

A

Betonade och följande obetonade stavelser (fram tills nästa betonad stavelse)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad innebär det att svenskan är betoningsrytmisk?

A

Betonade stavelser är i längre uttalanden betydligt längre än obetonade som ibland nästan reduceras helt. Därmed spelar antalet stavelser inte så jättestor roll för yttrandets längd. Svenskan är alltså betoningsrytmisk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur kan en stavelse betonas i svenskan?

A

Stavelser kan betonas både genom vokalen (Väg) och genom konsonanten (Vägg).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad händer om en betonad stavelse inte avslutas av en konsonant?

A

Om en betonad stavelse inte avslutas med en konsonant så måste vokalen vara lång.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad händer om en betonad stavelse avslutas med konsonantkluster?

A

Om ett betonat stavelsemorfem avslutas med konsonantkluster är kärnan kort (mal/malt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur kommer kvalitet in i svenskans vokalkvantitet?

A

Kvalitet kan också vara relevant vid kvantitetsskillnad, i svenskan uttalas t.ex inte långt a och kort a med samma klang

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad innebär det att svenskan är ett accentspråk?

A

I svenskan används röstens tonhöjd till att skilja mellan ords betydelser.

21
Q

Vilka accenter har svenskan?

A

Vi har akut accent (accent 1) och grav accent (accent 2) ` .

22
Q

Vad menas med akut accent?

A

Tonhöjdskurvan börjar lågt men stiger snabbt och sjunker sedan igen vid den andra stavelsen
(aNDen)

Som en dromedar!

23
Q

Vad menas med grav accent?

A

Tonhöjdskurvan pikar i början och vid sista vokalen
AndEn!

Som en kamel

24
Q

Vad innebär det att svenskan har fokus/fokalbetoning?

A

Det ord som betonas är det som har störst nyhetsvärde.

Vad gör Lina? Lina DAMMAR
Vem dammar? LINA dammar

25
Q

Vilka andra två betoningar är vanliga i svenskan?

A

Motsatsbetoning: Tummen är inte GRÖN den är BLÅ

Emfatisk betoning, emotionellt laddat eftertryck:
Det har jag ALDRIG sagt/ Det har JAG aldrig sagt

26
Q

Vad innebär satsintonation?

A

Intonationen är satsens totala melodiförlopp. Detta är viktigt i kommunikationen då det har ett semantiskt värde.

27
Q

Vad är en intonationsgrupp?

A

En tongrupp där yttrandet hålls ihop

28
Q

Vilka är de tre prosodiska dragen?

A
  1. Kvantitet (längd)
  2. Betoning (tryckstyrka)
  3. Intonation (ordaccent)
29
Q

Hur fungerar de prosodiska dragen? (4 saker)

A

De prosodiska dragen inträffar under uttalet av flera språkljud (stavelse, ord eller fras).

De skapar språkets melodi och rytm.

De tre olika egenskaperna förekommer alltid tillsammans och samtidigt i betonade stavelser.

Betoningen är förutsättningen för både kvantiteten och ordaccenten.

30
Q

Vad har alla inhemska svenska ord betoningen?

A

Alla inhemska svenska ord har alltid betoningen på första stavelsen

31
Q

Med vilka termer räknas stavelser i ord?

A

Grisarna
1 stavelsen/Stavelse 1/Antepenultima/Näst näst sist: Gri
2 Stavelse/Stavelse 2/Penultima/Näst sist: Sar
3 Stavelse/Stavelse 3/ Ultima/Sist: Na

32
Q

Hur fungerar betoning vid långa sammansättningar?

A

Den första och den sista betoningen kommer att upplevas mest, de andra flyter ihop. T.ex:

BOdelningsastroNAUT

33
Q

Vad finns det för fjorton regler för vilka ord som har akut accent?

A
  1. Enstaviga ord: bil
  2. Ord med betoningen på sista stavelsen: parti
  3. Ord med obetonat prefix: fördöma
  4. De flesta ord med obetonad första stavelse (-avledningar med -are): studera
  5. Många lånord: radio
  6. Veckodagar: måndag
  7. Månader: juni
  8. Många platsnamn: finland
  9. Enstaviga ord som står i bestämd form singular: bilen
  10. Verb med presens på -er: sjunger
  11. Adjektiv med komparativändelse -re: bättre
  12. Ord som slutar på -is/-isk: godis
  13. Två eller flerstaviga ord som slutar på el, en, er: tunnel
  14. Verb som slutar på -era: reparera
34
Q

Vad finns det för 14 regler för vilka ord som har grav accent?

A
  1. Två eller flerstaviga ord (- ord som slutar på -el, -en- er):
    flicka
  2. Ord med två betonade stavelser: Anföra, grönsak
  3. Substantiv med plural på -ar, -or, de flesta på -er men inte alla: bilar, katter
  4. Pronomen eller adjektiv med plural eller bestämd form på -e/-a: starka, gamla
  5. Adjektiv/Adverb med komparationsändelserna -are/-ste/-sta/-aste: snabbare
  6. Verb i infinitivform (- verb som slutar på -era): handla, tala
  7. Verb med presens på -ar: handlar
  8. Verb i preteritum: köpte
  9. Verb i supinum: sprungit
  10. Verb i particip: sprungen
  11. Ord som slutar på obetonad suffix: mosig, saklig
  12. Ord som slutar på betonat prefix: samtal, avgöra
  13. Ord som slutar på betonad suffix: bärbar, prinsessa
  14. -are, sångare
35
Q

Vad är en satsrytm och hur bildas den?

A

Satsrytmen är ett resultat av samspelet mellan ordens rytm i satsen.

Satsrytmen bildas genom att inte alla ord betonas

36
Q

Vilka 8 typer av ord brukar betonas i satsrytmen?

A
  1. Substantiv
  2. Huvudverb
  3. Adjektiv
  4. TRSO-adverb samt flerstaviga satsadverbial
  5. Räkneord
  6. Verbpartiklar
  7. Egennamn
  8. Interjektioner
37
Q

Vilka 8 typer av ord brukar inte betonas i satsrytmen?

A
  1. Pronomen
  2. Hjälpverb
  3. Kopulaverb
  4. Enstaviga/fåstaviga satsadverbial
  5. Artiklar
  6. Prepositioner
  7. Konjunktioner och subjunktioner
  8. Frågeord
38
Q

Vad innebär frasbetoning?

A

Frasbetoning uppstår när ord byggs samman till fraser, och betoningen faller på de viktigaste delarna. En fras har bara ett betonat ord och det är ofta den sista i frasen.

T.ex:

Mannen på GATAN 
Vill KÖPA 
Hugga i STEN 
Bada NAKEN 
Henrik den ÅTTONDE 
Lilla DU
39
Q

Vad innebär satsbetoning?

A

Satsbetoning tar fram de ord som är viktiga i ett yttrande. Ord som har satsbetoning står i fokus och påverkar tolkningen av hela satsen. Vilka ord som är viktigast i en mening kan variera beroende på sammanhanget.

40
Q

Hur görs satsbetoning? (5 sätt)

A
  1. Man talar långsammare
  2. Man talar tydligare
  3. Man talar starkare, med mer energi
  4. Man talar med mer melodi
  5. Man gör en liten paus före ordet
41
Q

Vad innebär tema-remaprincipen och vad är tema vs rema?

A

Tema-Rema innebär att det som antas vara ny information är det som betonas.

Tema är den bekanta informationen i satsen. Det kommer ofta först i satsen.

Rema är det nya, det som betonas. Det kommer ofta senare i satsen.

42
Q

Vilka andra två satsbetoningssätt (än temarema) är vanligt i svenskan?

A

Kontrast/motsatsbetoning:
Den är BLÅ, inte röd.

Emfasbetoning: 
(Jag ska åka till STOCKHOLM) 
JAG ska åka till Stockholm 
Jag SKA åka till Stockholm
Jag ska ÅKA till Stockholm 
Jag ska åka TILL Stockholm
43
Q

Vad är en presenteringskonstruktion och vilka två finns det i svenskan?

A

Presenteringskonstruktioner är de metoder som inte är fonologiska som används för att framhäva information.

  1. Topikalisering:
    Jag ska åka till Stockholm
    Till stockholm ska jag åka
  2. Utbrytning:
    Det är till Stockholm som jag ska åka
44
Q

Vilka sex saker betecknar betoningsrytmiska språk?

A
  1. Stavelsens varaktighet minskar med antalet stavelser i betoningsgrupper
  2. Alla betoningsgrupper är ungefär lika långa, oavsett antal stavelser i gruppen
    (Å tjejerna kom å = Brann som)
  3. Enstaviga betoningsgrupper är relativt långa
    (Faaaaan)
  4. Skillnaden mellan varaktighet mellan betonade och obetonade stavelser är stor
  5. Antal stavelser per betoningsgrupp är litet
  6. Stavelsestrukturen är komplicerad
45
Q

Vilka sex saker betecknar stavelserytmiska språk?

A
  1. Alla stavelser är lika långa, oavsett antal stavelser i betoningsgruppen
  2. Betoningsgruppens varaktighet ökar med antalet stavelser
    (pitoadeco =/= radola)
  3. Enstaviga betoningsgrupper är relativt korta
  4. Skillnaden i varaktighet mellan betonade och obetonade stavelser är liten.
  5. Antalet stavelser per betoningsgrupp är stort
  6. Stavelsestrukturen är enkel
    (brann-som-fan vs ro-ja-de-ma-no-li)
46
Q

Vad innebär slutintonation?

A

I flera yttranden/satser i följd kommer satsintonationen att hamna på den avslutande yttrandesekvensen.

47
Q

Vilka tre huvudtyper av satsintonationer finns det i svenskan och vilka typer av meningar skapar dem?

A
  1. Fallton \
    Påståenden
    Ja/Nej-frågor
    Frågeordsfrågor
  2. Stigton /
    Uppräkningar
    Utrop
  3. Jämn ton –
    Oavslutat yttrande
    Osäkerhet
48
Q

Vad skiljer påståenden och frågor åt när det kommer till intonationen?

A

Frågor har ett något högre tonförlopp i svenskan:

Jämför: När kommer du
När du kommer

49
Q

Vad innebär komplementär längd?

A

Begreppet innebär att betonade stavelser innehåller ”lång vokal + kort konsonant” eller ”kort vokal + lång konsonant”