Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Fonetik > Konsonanter > Flashcards

Konsonanter Flashcards

1
Q

Vilka tre särdrag finns för att beskriva konsonanter?

A
  1. Artikulationssätt: hur?
  2. Artikulationsställe: var?
  3. Stämbandston: tonlös eller tonande?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka artikulationssätt finns för konsonanter? (7 st)

A
  • Klusiler
  • Frikativor
  • Affrikator
  • Nasaler
  • Lateraler
  • Tremulant
  • Approximanter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka artikulationsställen finns för konsonanter? (9 st)

A
  • Bilabial
  • Labiodental
  • Dental
  • Alveolar
  • Retroflex
  • Palatal
  • Velar
  • Uvular
  • Glottal
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad innebär artikulationssätt?

A

Hur luftströmmen blockeras eller ljudet bildas, alltså huruvida ansatsröret blockeras helt t.ex [p], [t], [k] eller ifall luft pressas ut ur en trång passage [f] t.ex.

Kontrast mellan: obstruent – sonorant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är en stämton?

A

Glottisvibrationer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad menas med artikulationsställen? Vilka 11 uppdelat på fyra kategorier finns det?

A

Var i ansatsröret som förträngningen bildas.

Labial: Bilabial, Labiodental
Koronal: Dental, Alveolar, Postalveolar, Retroflex
Dorsal: Palatal, Velar, Uvular
Radikal: Faryngal, Glottal

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad menas med artikulator?

A

Vad som närmar sig artikulationsstället, alltså de rörliga delarna av ansatsröret:
Underläppen,
Tungan och tungdelarna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är artikulationsställning?

A

Kontakten mellan artikulator och artikulationsställe, t.ex [f] bildas med kontakt mellan underläppen och övertänderna och är därför labio-dentalt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka är obstruenterna?

A

Klusiler
Frikativor
Affrikator

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är en klusil?

A

Stängd (Tänk exklusiv!)

Konsonanter som bildas med en total avspärrning, ocklusion någonstans längs ansatsröret. T.ex [p]. Efter ocklusionen sker en release då luften som tryckts ihop under ocklusionen släpps på ett explosionsartat sätt.

/p, b, t, d, k, g/

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad menas med ocklusion?

A

Den del av en klusil process så ansatsröret är helt avspärrat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad menas med release?

A

Den del av en klusil process då ansatsröret öppnas och luft exploderar ut

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur fungerar det vid tonade klusiler?

A

Här sker glottisvibrationer, därmed förs mindre luft fram och explosionen blir mindre. Stämtonen är dock svag. Under ocklusionen stannar vibrationerna ofta upp, förutom när den tonande klusilen står först i ett yttrande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur fungerar det med tonlösa klusiler?

A

Dessa bildas med öppen glottis. Ett lufttryck byggs därför snabbt upp och explosionen blir stark.

Tonlösa klusiler är postaspirerade ifall de inleder ett yttrande. Ifall de är mitt i en fras är de ofta preaspirerade. T.ex [‘pʰa.ʰpa]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad menas med frikativor?

A

Kontinuerliga brusljud, t.ex [s].

En kraftig förträngning görs någonstans i talröret, vilket betyder att luften tvingas igenom en passade som är så trång att det uppstår ett friktionsljud.

Frikativor börjar och slutar mjukt, de är långdragna och de saknar ocklusionsfas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är en sibilant?

A

Brusljud som uppstår när luftströmmen träffar tänderna, såsom [s], [ɕ] , och en annan version av , [ʂ].

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilka är de sex frikativfonemen i svenskan och vilka särdrag har dem?

A 
/f/ - Tonlös, Labiodental 
/v/ - Tonande, Labiodental 
/s/ - Tonlös, Dental 
/ɕ/ - Tonlös, Palatal (kärna) 
/ɧ/ - Tonlös, velar (sjuk) 
/h/ - Tonlös, glottal
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur fungerar nasalkonsonanter?

A

Ljudvågorna passerar genom näshålan genom att mjuka gommen sänks och blockerar munhålan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad menas med approximanter och vilka är dem?

A

Tonande konsonantljud som bildas med en förträngning som är slutnare än i frikativa konsonanter och öppnare än i vokaler.

Svenskan har enbart ett approximantfonem: /j/.

Vissa allofoner till r och l kan också vara approximanter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad menas med rotiska konsonanter?

A

R-ljud, stor variation. Är i svenskan ibland approximantiska ifall de är emellan två vokaler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad menas med laterala konsonanter?

A

Olika slags l-ljud. Bildas med luftpassage vid ena sidan eller båda sidorna av tungan (lado - sida). Svenskan har ETT lateralfonem /l/. Detta är dentalt och tonande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad menas med glidljud?

A

T.ex [j] i Maja, eller diftongelement som i piano.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad menas med sekundära artikulationsställen?

A

Vissa konsonanter har två artikulationsställen. Här finns både velarisering, palatalisering, faryngalisering och labialisering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Hur många konsonantfonem har svenskan och vilka särdrag har dem?

A 
Svenskan har 18 konsonantfonem.
/b/ - Klusil, tonande, bilabial 
/d/ - Klusil, tonande, dental 
/f/ - Frikativ, tonlös, labiodental 
/g/ - Klusil, tonande, velar 
/h/ - Frikativ, tonlös, glottal 
/j/ - Approximant, tonande, palatal 
/k/ - Klusil, tonlös, velar 
/l/ - Lateral, tonande, dental 
/m/ - Nasal, tonande, bilabial 
/n/ - Nasal, tonande, dental 
/p/ - Klusil, tonlös, bilabial 
/r/ - Tremulant, tonande, alveolar 
/s/ - Frikativ, tonlös, dental 
/t/ - Klusil, tonlös, dental 
/v/ - Klusil, tonande, dental 
/ɕ/ - Frikativ, tonlös, palatal 
/ɧ/ - Frikativ, tonlös, velar
/ŋ/ - Nasal, velar, tonande
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad är en nasalexplosion?

A

En nasalexplosion uppkommer om en explosiv klusil följs av en nasalkonsonant vilket innebär att gomseglet sänks samtidigt som det sker en obstruktion oralt. Detta t.ex i ord som vittna, bottna, ruttna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad menas med stämbandstoner?

A

Stämläpparnas vibration, om en konsonant är tonande eller ej.

27
Q

Vilka är sonoranterna? (4 st)

A
  • Nasaler
  • Lateraler
  • Rotiska ljud
  • Approximanter
28
Q

Inom vilka två grupper kan konsonanter klassificeras och vad innebär dem?

A

Obstruenter och sonoranter:

Obstruenter bildas med stängd näspassage och med en total avspärrning eller förträngning någonstans i munnen, svalget eller struphuvudet. Dessa kan både vara tonande och tonlösa.

Sonoranter bildas med en svag förträngning som inte ger upphov till något friktionsbrus och är alltid tonande.

29
Q

Vilka är de sex klusilfonemen i svenskan och vilka särdrag har dem?

A 
/p/ - Tonlös, bilabial 
/b/ - Tonande, bilabial 
/t/ - Tonlös, dental 
/d/ - Tonande, dental 
/k/ - Tonlös, velar 
/g/ - Tonande, velar
30
Q

Vad är en affrikata?

A

Det är som en klusil där explosionen är frikativ. Detta finns inte i standardsvenskan, däremot i finlandssvenskan ([ʨ]).

31
Q

Vilka är nasalfonemen och vilka särdrag har dem?

A

/m/ - Bilabial
/n/ - Dental
/ŋ/ - Velar (ringa)

32
Q

Vad menas med tremulanter?

A

Vibranter - Luftströmmen orsakar en vibration i tungspetsen eller i tungspenen. Svenskan har ett tremulantfonem /r/ som är tonande och alveolar.

33
Q

Vad är en kombinatorisk allofon?

A

Allofoner som uppträder i vissa kontexter och som inte kan bytas ut!

34
Q

Vad är en fri allofon?

A

Allofoner som är talarberoende, t.ex på grund av dialekt eller sociolekt och som därför kan bytas ut.

35
Q

Vad är supradentaler och vilka är de fem supradentalerna i svenskan?

A

Supradentaler bildas genom att tungan böjs bakåt så att tungspetsen hamnar längst bak i tandvallen. Dessa är fria och förekommer i central och nordsverige. Detta kallas även retroflex.

  1. /r/+/t/ = [ʈ]
  2. /r/ + /d/ = [ɖ]
  3. /r/ + /s/ = [ʂ]
  4. /r/ + /n/ = [ɳ]
  5. /r/ + /l/ = [ɭ]
36
Q

Vilka tre allofoner som inte är huvudallofoner har fonemen /p, t, k/ och i vilka tre tillfällen används dem?

A

[pʰ, tʰ, kʰ] Aspirerande, kombinatoriska allofoner

  1. Initialt i ord eller sammansättsled då de följs av vokal
  2. I betonad stavelse, förutom efter /s/
  3. Finalt, före paus.
37
Q

Vilka fyra allofoner som inte är huvudallofoner har fonemen /b, d, g/ och när används dem?

A

[p, t, k]. Används före tonlösa /t, s/, i och med att en tonassimilering sker där /b, d, g/ blir avtonade.

/g/ -> [ɣ] ibland i “troligen”, “förmodligen”

38
Q

Vilka tre allofoner som inte är huvudallofon har fonemet /v/, vilka särdrag har dem och när används dem?

A

Kombinatoriska allofoner: [v̥] och [f]
Fria allofoner: [ʋ]

[v̥] - /v/ blir tonlöst efter tonlösa obstruenter som tvål, kval.
[f] - när /v/ förekommer framför tonlösa ljud.

[ʋ] - Approximant, labiodental, tonande. Kan förekomma mellan tonande segment (sova, korvar), samt initialt och finalt.

39
Q

Vilken allofon som inte är huvudallofon har fonemet /ɕ/, vilka särdrag har det och när förekommer det?

A

I finlandssvenska blir fonemet /ɕ/ till allofonen [tʃ] - Affrikata palatal tonlös.

40
Q

Vilka tre allofoner som inte är huvudallofon har fonemet /ɧ/?

A

Den fria allfonen [ʂ], frikativa retroflex tonlös
eller
den fria allofonen [ʃ], frikativa postalveolar tonlös används i nordsverige i ord som stjärna, skämt.

I finlandssvenska används ibland [ɕ] eller den frikativa, postalveolar, tonlösa.

41
Q

Vilken allofon som inte är huvudallofon har fonemet /h/ och vilka särdrag har den?

A

/h/ blir mellan tonande element frikativ glottal tonande [ɦ]

42
Q

Vad händer med /h/ för andraspråkstalare som inte har /h/ i sitt modersmål?

A

Ifall /x/ finns så används ofta det, som i spanskan. Alltså hej blir “schej”

Ifall /x/ inte finns så används ofta ingenting, som i franskan. Hej blir alltså “Ej”

43
Q

Vilken allofon som inte är huvudallofon har fonemet /m/, när används den och vilka särdrag har den?

A

/m/ blir före labiodentala konsonanter labiodental istället för bilabial [ɱ]. Detta då en nasalassimilation sker

44
Q

Vilka 4 allofoner som inte är huvudallofon har fonemet /n/, när används dem och vilka särdrag har dem?

A

Före konsonant sker en nasalassimilation och /n/ blir då alltså:

[ɱ] Labiodental, tonande, nasal (din vän)
[m] Bilabial, tonande, nasal (din bil)
[ɲ] Palatal, tonande, nasal (din gäst)
[ŋ] Velar, tonande, nasal (din katt)

45
Q

Vilken fri allofon har fonemet /l/, när används den och vilka särdrag har den?

A

[ɽ] flapp, retroflex, tonande. Används i norra sverige och mellersta sverige i vissa positioner:

  1. Efter labial eller velar konsonant (blå)
  2. Efter lång vokal (sol)
  3. Mellan kort vokal och icke-dental konsonant (älg)
46
Q

Vilka sex fria allofoner har fonemet /r/, när används dem och vilka särdrag har dem?

A

[ʀ] - Tonande, uvular, tremulant (sydsvenska)
[ʁ] - Tonande, uvular, frikativa (sydsvenska)
[w] - Tonande, labiovelar, approximant (sydsvenska)
[ɾ] - Tapp, alveolar, tonande (Nord, central. Används i obetonad ställning)
[ʐ] - Frikativa, supradental, tonande (mälardalen)
[ɹ] - Approximant, dental, tonande (mälardalen)

47
Q

Vilken fri allofon har fonemer /j/, vilka särdrag har den och när används den?

A

/j/ initialt kan ibland uttalas som [ʝ], frikativa, palatal, tonande.

48
Q

Vilka särdrag har [ɱ]?

A

+ Ton
Labiodental
Nasal

49
Q

Vilka särdrag har [ʋ]?

A

+ Ton
Labiodental
Approximant

50
Q

Vilka särdrag har [ɾ]?

A

+ Ton
Alveolar
Tapp

51
Q

Vilka särdrag har [ɹ]?

A

+ Ton
Alveolar
Approximant

52
Q

Vilka särdrag har [ʃ]?

A

-Ton
Postalveolar
Frikativa

53
Q

Vilka särdrag har [ʈ]?

A
  • Ton
    Retroflex
    Klusil
54
Q

Vilka särdrag har [ʂ]?

A
  • Ton
    Retroflex
    Frikativa
55
Q

Vilka särdrag har [ɖ]?

A

+ Ton
Retroflex
Klusil

56
Q

Vilka särdrag har [ʐ]?

A

+ Ton
Retroflex
Frikativa

57
Q

Vilka särdrag har [ɳ]?

A

+ Ton
Retroflex
Nasal

58
Q

Vilka särdrag har [ɭ]?

A

+ Ton
Retroflex
Lateral

59
Q

Vilka särdrag har [ɽ]?

A

+ Ton
Retroflex
Flapp

60
Q

Vilka särdrag har [ʝ]?

A

+ Ton
Palatal
Frikativa

61
Q

Vilka särdrag har [ɲ]?

A

+ Ton
Palatal
Nasal

62
Q

Vilka särdrag har [ʁ]?

A

+ Ton
Uvular
Frikativa

63
Q

Vilka särdrag har [R]?

A

+ Ton
Uvular
Tremulant

64
Q

Vilka särdrag har [ɦ]?

A

+ Ton
Glottal
Frikativa

Fonetik (8 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions