vetenskapsteori 3 Flashcards
Paradigms inkommensurabilitet (oöversättbarhet)
Det innebär att paradigm är ojämförbara.
En teori inom ett paradigm värderas ju enligt helt andra kriterier än inom ett annat paradigm och de kan därför inte jämföras, de har helt olika grundantaganden. Ett gammalt paradigm ersätts ju helt och hållet med det nya paradigmet.
Feyerabends kritik mot Kuhn
Feyerabend menade att flera paradigm tävlar parallellt även i naturvetenskapliga discipliner, och att normalvetenskap och revolutionära faser kan pågå samtidigt inom en disciplin. Han menade även att det är bra att det är så. Finns det bara en utgångspunkt är risken större att förändringsprocessen inte leder till ett positivt utfall. — Han menade att det inte finns något demarktionskriterium som drar gränsen mellan vad som är vetenskap och inte. Han menar att i vetenskapshistorien har metod-regler brutits mot, men vetenskap har ändå kunnat produceras, därför behövs de inte. Det finns alltså ingen rationell grund för vetenskap. Han menade att metod-regler bryts mot hela tiden inom forskning samt att man inte hade kunnat komma vidare på något annat sätt. Regler menar han alltså i viss mån kan vara skadliga och begränsande. Gällande ordet sanning menade han att det inte betyder så mycket, mer än att det gör folk nervösa.
Poppers kritik mot Kuhn
Om man inte kan jämföra paradigm skapas en kunskapsteoretisk (epistemologisk) relativism där man inte kan säga att en åsikt är bättre än en annan. Vetenskaplig rationalitet blir då omöjlig och kunskapen bli lokalt bunden. – Popper betonade alltid betydelsen av att ha en kritisk hållning mot egna teorier och begrepp och av att hela tiden utsätta dessa för systematisk empirisk prövning. Utan detta finns en risk att ha ovetenskapliga teorier som har bristfällig kontakt med verkligheten.
Validitet
Validitet betyder giltighet, alltså att något gäller och är bärande i ett sammanhang. Eftersom validitet handlar om hur forskningens slutsatser relaterar till verkligheten så finns det inget behov för validitetskriterier om vi inte kan utgå från att det finns en oberoende verklighet som utsagorna kan relatera till. Om man hade kunnat beskriva och få kunskap om verkligheten hade validiteten dock förlorat sin relevans.
Intern koherens
Detta anses vara ett allmänt gällande validitetskriterium. Intern koherens innebär att forskningens resonemang och slutsatser ska vara överensstämmande med varandra. Det handlar alltså om i vilken mån de är förenliga med andra antaganden, resonemang och slutsatser i studien
Intern validitet
är det verkligen OBV som skapat en påverkan på BV? Jämförelsegrupper är viktigt för den interna validiteten, då om man kan jämföra påverkan mellan olika grupper kan man vara mer säker på att det är OBV som skapat en påverkan på BV. Hotet mot den interna validiteten är densamma som trovärdiga alternativa förklaringar. Detta är när man kan komma fram till att alternativa förklaringar är precis lika trovärdiga som forskarens hypotes om OBVs påverkan på BV. Ett sätt att försöka få bort trovärdiga alternativa förklaringar är t.ex att ha jämförelsegrupper så att man är mer säker på sin hypotes om att det faktiskt är OBV som påverkat BV. Eftersom alla studier är olika och sker under olika omständigheter så kommer därför de att medföra olika hot mot den interna validiteten.
Begreppsvaliditet
Begreppsvaliditet är hur väl ens mätning faktiskt mäter det teoretiska begreppet, gäller alltså relationen mellan det teoretiska begreppet och den empiriska mätningen. En relevant fråga är här om operationaliseringen av ett begrepp täcker in allt som det teoretiska begreppet innebär, inte mer och inte mindre. Vi måste se till att inte gör en för bred mätning/operationalisering för då kommer vi få in massa brus som inte har med begreppet att göra, men inte heller en för smal mätning/operationalisering för då kanske vi inte täcker in hela begreppet (man ska alltså täcka in allt men inte mer).— Hot mot begreppsvaliditeten är när man inte operationaliserar sitt begrepp korrekt, t.ex försöka mäta välbefinnande genom att räkna baklänges. Det man avser att mäta och det man faktiskt mäter överensstämmer då inte och begreppsvaliditeten är därför låg
Extern validitet
Extern validitet är hur väl man kan generalisera ens studie/resultaten till t.ex andra populationer, situationer, andra tidpunkter osv. Det är viktigt med hög extern validitet när man vill kunna använda sina resultat praktiskt, men även för att bättre förstå vad ens resultat innebär teoretiskt.
Fenomen
det som finns tillgängligt för oss genom vad vi upplever. Kant pratade om ett “ting-i-sig” som vi inte kan få direkt tillgång till, de vi kan få kunskap om enligt Kant är fenomenet
Fenomenologi
undersöka fenomen, förståelsen av fenomen
Varför är det fel att dela in vetenskapsfilosofin i två olika perspektiv
De menar att dela in vetenskapsfilosofin i positivism/naturvetenskap och fenomenologi/hermeneutik/humanvetenskap skulle vara en överförenkling och därför missvisande. Det tillåter inga som helst överlapp, men i verkligheten är inget svart och vitt utan en kombination av flera perspektiv kanske hade fördjupat kunskapen
Husserls syfte med fenomenologin
Hans syfte var att finna en absolut säker grund för vetenskapen, alltså ett filosofiskt fundament som inte skulle kunna betvivlas och som skulle kunna användas för vetenskapens vidare utveckling. Han ville alltså utveckla en ny metod för att nå kunskap. Detta liknade det positivistiska projektet, men som sagt valde Husserl en annan väg för sitt arbete.
Beskriv likheterna mellan Husserls och Descartes metoder
Båda använde tvivel som verktyg, de liknade sig alltså i utforskningen av vad man kan lita på, alltså vad som är säker kunskap. Husserl ansåg dock inte att Descartes tes “jag tänker, alltså finns jag” var tillräckligt radikal och han ansåg sig i detta sammanhang fullfölja/utveckla Descartes arbete.
Husserls fenomenologi
Husserls fenomenologi lägger sin tyngdpunkt vid att förstå människans upplevelser. Metoden innebär att vi ska tänka bort olika antaganden som vi normalt tänker på, för vi får då en upplevelse som inte är påverkad av tveksamma baggrundsantaganden, och sedan ska vi beskriva denna upplevelse. Detta är den enda vägen till säker kunskap — Vi formas av våra erfarenheter och därför kan det vara svårt att se på något med helt objektiva ögon utan något perspektiv påsatt. Man kommer nog i någon mån alltid påverkas av ens antaganden, men om man vet om sina antaganden kanske det är lättare att kunna ignorera dem —
Naturliga attityden och fenomenologiska attityden
I vardagen förhåller vi oss till den “naturliga attityden” som hindrar oss från att se fenomen i dess rena form, det blir istället färgat av våra antaganden. När vi bortser från tveksamma antaganden intar vi istället den “fenomenologiska attityden” och får då tillgång till fenomen så som de verkligen är. Detta var för Husserl ett sätt att undersöka det mänskliga medvetandet, upplevelserna var i princip det som utgjorde medvetandet. De tveksamma antagandena ska sättas i parantes (epoché) och ska inte användas som utgångspunkt när vi analyserar och beskriver våra upplevelser.
Livsvärlden (Husserl)
Livsvärlden är vår värld så som vi upplever den, den är därmed uppbyggd av fenomen. Livsvärlden är världen som är tillgänglig för oss i våra upplevelser. Vi har alla en unik livsvärld, och livsvärlden är en förutsättning för alla former av kunskapsbildning (menar Husserl) eftersom vi upplever vår mänskliga existens inom vår livsvärld — det är i många fall viktigt att förstå andras livsvärld, t.ex som skolkurator vill man kunna förstå barnens livsvärld för att se hur barnet upplever vissa händelser och vad som hade behövts för att hjälpa barnet utifrån hur barnet upplevt en situation. Behövs det bara ett samtal, eller behöver man koppla in skolrektorn osv.
Vad är hermeneutik?
Det är en filosofi om tolkning och handlar om hur vi kan förstå och skapa meningsinnehåll. Man betonar tolkningens roll för förståelse och kunskap. Den har även en kritisk hållning mot naturvetenskapligt präglad vetenskap — Psykologin är lite mer lik naturvetenskapen i många anseenden då det kan användas fysiologiska mått för att mäta olika psykologiska effekter. Där behövs inte tolkningen på samma sätt. Men allt innebär egentligen någon form av tolkning
Schleiermachers hermeneutik
han ville ge hermeneutiken en filosofisk grund. För honom var tolkning inte bara relevant för vissa texter (t.ex lagar, religiösa texter) utan för alla texter då man behöver kunna förstå en författares avsikter och tankar bakom budskapet för att förstå budskapet. Men behöver frigöra sig från fördomar för att uppnå denna typ av förståelse.
Schleiermachers hermeneutiska cirkel
För att förstå något måste man förstå de ingående delarna, men för att förstå de ingående delarna måste man se dem i ljuset av den helhet där de förekommer (hermeneutisk cirkel). Delarna och helheten påverka alltså varandra i förståelseprocessen.
Diltheys hermeneutik
han menade att det finns en skillnad mellan naturvetenskap, som har syfte att försöka förklara omvärlden, och humaniora, som har till syfte att förstå mänskligt meningsinnehåll. Han ville att hermeneutiken skulle bli humanioras vetenskaplig metod. Han menade att psyket skiljde sig från naturen i övrigt och det ska studeras utifrån humanioras hermeneutiska förståelse och inte utifrån naturvetenskapens förståelse.
Gadamers hermeneutik
Hans tes var att all kunskap är tolkningsberoende, det gäller både vardagskunskap och vetenskaplig kunskapsbildning. Kunskap är alltså aldrig objektiv utan påverkas av hur vi som människor tolkar den. Förförståelsen menar han består av fördomar, alltså i förväg dragna slutsatser som vi använder och tolkar utifrån. Förförståelsen är en nödvändig förutsättning för ny kunskap och fördomar är därför ett positivt laddat begrepp. Den vardagliga negativa betydelsen av fördomar menar Gadamer bara händer i specialfall — All förståelse utgår från en förförståelse, för att förstå något måste man redan ha en förståelse. Denna förförståelse finns alltså alltid vid en viss specifik tid och plats, den är lokal. Detta innebär dessutom att all förståelse är ändlig, den är begränsad av den ändliga förförståelse den utgår ifrån eftersom ny förståelse bara kan skapas inom de ramar som sätts av de förkunskaper man redan har. — Förförståelsen sätter gränserna för vilken förståelse vi kan nå och inte minst vilka frågor vi kan ställa. Gadamer kallar detta för vår förståelsehorisont. När man ska förstå ett meningsinnehåll så blir den nya förståelsen till förförståelse vilket öppnar för ytterligare förståelse och då förändras ens förståelsehorisont.
Skillnad mellan Schleiermacher och Gadamer
Gadamer tänkte inte som Schleiermacher att man behöver hitta författarens avsedda budskap för att förstå, eftersom vår förförståelse gör det omöjligt att koppla bort fördomar från vår tolkning. Schleiermacher menade att man måste frigöra sig från sina fördomar, men Gadamer menar att detta är omöjligt. Vad en författare egentligen vill säga kan vi alltså inte yttra oss om, vi kan endast yttra oss om hur vi som tolkare tolkar budskapet.
Hur hanterar man olika tolkningar? (Ricoeur)
Man kan hantera olika tolkningar genom att ställa dem mot varandra och se vilken tolkning man bäst kan argumentera för. Man kan då ställa din data och sina tolkningar mot varandra så att en konflikt uppstår och utifrån detta se om det finns något i datan som problematiserar tolkningen. Detta kan liknas med att man försöker falsifiera en tolkning för att se om den håller.
