vetenskapsteori 2 Flashcards
Kunskapsrelativism
det finns ingen absolut sanning eller kunskap
Värderelativism
det finns inga absoluta värden
Kulturrelativism
det finns inga absoluta värden som gäller oberoende av kultur
Mertons normer
Universalism = alla forskningsresultat ska behandlas lika utifrån samma objektiva kriterier oavsett kön, etnicitet, osv
Kommunism = vetenskapliga resultat ska produceras i samverkan mellan forskare och ska delas fritt - genom samverkan kan forskare korrigera en enskild forskares misstag - man ska även publicera alla resultat oavsett
Oegennytta = forskaren ska inte driva privata intressen i sin forskning
Organiserad skepticism = forskning ska anta en kritisk hållning till sina, och andra forskares resultat
Originalitet? = sträva efter originalitet - man ska göra viktiga nyskapande bidrag till vetenskapen
Den akademiska skepticismen
hävdar att vi kan veta att människan inte kan nå kunskap.
Den pyrrhonska skepticismen
hävdar att vi inte ens kan veta något
Skillnad på metod och metodologi
Metod = det som forskaren faktiskt gör när denne samlar in och analyserar data
Metodologi = läran om metod
Tvivel
används som metod för att uppnå sann kunskap och komma förbi skepticismen
Skepticism
det går inte att nå sanningen
Kart-analogi för teorier
Varje teori kan man likna en karta, och det kan då finnas flera kartor som konkurrerar för samma område (alltså flera teorier som försöker förklara samma sak). Varje karta/teori har ett eget syfte.
Faser i vetenskaplig utveckling =
Amatörfasen (1600-1800) - fritidsaktivitet för rika män, man kommunicerade ansikte mot ansikte och en viktig process var här frigörelse från kyrkan.
Akademiska fasen (1800-1940) - universitet uppkom som forskningens främsta institution, forskare och lärare uppkom som anställda på dessa universitet och det är dem som bedrivet vetenskapen
Professionella fasen (1940-1990) - forskning kopplades tydligare till samhälleliga behov och till målet att stödja ekonomisk tillväxt. Staten började styra forskningen mer, forskningsvolymen ökade samt ökade resurser.
Triple-Helix-fas/Mood 2-fas (efter 1990) - kännetecknas av samarbete mellan universitet och industri, därför viktigt med forskningsfrågor som har praktisk nytta. Större krav att föra ut forskningens resultat till allmänheten
Vetenskaplig frihet
Vetenskaplig frihet är inte att man som forskare ska bli lämnad ifred, utan att man har friheten att ställa de frågeställningar man vill och argumentera för det man tror på och mot det man inte tror på. Man ska även som forskare ha friheten att kunna vara “visselblåsare” för när man upptäcker problematiska förhållanden i sin forskning. – Tidigt var det viktigt med akademisk frihet för att kunna ställa frågor som gick emot kyrkan, sedan blev det viktigt för forskare och lärare att få undervisa utifrån sina egna övertygelser som vad som är korrekt och viktigt samt att studenter ska kunna fritt välja vad de vill studera utifrån intresse, idag handlar akademisk frihet om att man som forskare ska få vara fri att välja frågeställningar och metoder. Hot mot den vetenskapliga friheten är politiska korrektheten samt brist på pengar, tid och resursser.
Vad är värdefullt med tvärvetenskapliga möten mellan olika perspektiv?
Det kan ge en djupare förståelse av fenomen, det blir även en ökad kreativitet då man blandar olika områden som har olika sätt att göra saker. Man kan då lösa konkreta problem som är för komplext för endast ett ämne. Ett problem kan dock vara att försöka förstå och acceptera andras perspektiv och förstå att andras ämnen kan vara lika betydelsefulla som ens egna
Positivism
Det är informationen från omvärlden, förmedlad i form av sensorisk information, som är den viktigaste grunden för all vetenskaplig kunskap. Empiri är alltså grundläggande i positivism. Genom sensorisk info kan man avgöra korrektheten hos vetenskapliga utsagor. Metafysiska antaganden (verkligheten ligger bortom våra sinnesintryck) borde undvikas
Hume (positivismens fader)
Allt man faktisk kan uppfatta med sinnena är det enbart sanna, allt annat vi kopplar till saken är bara fördomar, vana osv. Vi ska endast utgå från sinneserfarenheter och inte våra psykologiska vanor. Hur tänkte han kring orsaksförklaringar: han tänker inte att det finns en verkande kraft, utan bara att saker har närhet i tid och rum - man kan alltså inte sä ga så mycket om kausalitet och korrelation
Logisk positivism
Wienkretsen (en grupp filosofer och forskare) var ett centrum för positivism. De utvecklade den logiska positivismen. Empirism är centralt, ny kunskap om verkligheten erhålls genom våra sinnen. Man menade att vetenskapen skulle ägna sig åt det givna, det positiva. Syftet med vetenskap är att skapa värderingsfri kunskap om lagbundenheter, dvs kunskap som möjliggör förutsägelser och därmed förändringar. Att den heter “logisk” innebar att man ville kunna formalisera vetenskapliga påståenden. – ambitionen var att formalisera vetenskapliga påståenden så att de skulle bli tydligt avgörbara. – AVGÖRBARHET, BEGRIPLIGHET
Demarktionskriterium
linjen där man skiljer på vetenskaplig förståelse eller annan förståelse (ett exempel på detta verifikationskriteriet eller falsifiering)
Verifikationskriteriet
en utsaga är endast vetenskapligt om den kan visas vara korrekt med empirisk data, den ska kunna verifieras. (inom logisk positivism)
Logiska positivisternas syn på orsaksförklaringar
De logiska positivisterna pratade om orsaksförklaringar, orsaksförklaring av ett fenomen är när vi kan härleda ett fenomen till en mer övergripande lag/regelbundenhet. T.ex om vi observerar att en metallbit utvidgas vid upphettning, då kan detta förklaras genom att det finns en lagbundenhet som är “all metall utvidgas vid upphettning”. Detta skiljer sig från vardaglig orsaksförklaring då man brukar prata om “verkande kraft”, alltså att något har en påverkan på något annat.
Observationer är “teoriimpregnerade”Observationer är “teoriimpregnerade”
Detta innebär att vi behöver begrepp/teorier för att kunna ta in information från omvärlden. Detta gör det svårt för den naiva realismen att vara sann (att världen är sådan som vi upplever den genom våra sinnesintryck). Det ger mer utrymme för den kritiska realismen (världen behöver inte vara så som vi upplever den)
Karl Poppers kritik mot logisk positivism
(1) induktion och verifiering är ej grund för säker kunskap, man kollar ju bara på vad man sett tidigare och gör generaliseringar. (2) Observationer är teoriberoende, hur kan man gör en observation utan någon för-föreställning, vad avgör vad man fokuserar på?
Karl Poppers falsifikationsism
Kom fram till falsifiering istället för verifikationskriteriet. Vi kan inte verifiera uttalanden om alla individer inom en kategori (t.ex att alla svanar är vita, vi kan inte leta upp varje svan för att verifiera detta). Istället kan man försöka falsifiera uttalanden (det krävs endast en svart svan för att falsifiera uttalandet om att alla svanar är vita)
Vetenskapens enhet/enhetsvetenskap
de logiska positivisterna menade att all vetenskap bör hålla ihop och fungera som en enda vetenskap. Det finns två versioner av detta: (1) - alla vetenskapliga discipliner bör använda samma grundläggande metodologiska grundprinciper. (2) - det finns ett värde i att ha en enhetlig vetenskaplig terminologi, då kan man jämföra olika utsagor från olika discipliner och den totala vetenskapen skulle då bli mer integrerad — Det om att all vetenskap borde sträva mot samma mål håller jag med om, men det är problematiskt att säga att all vetenskap borde följa samma metodologi, eftersom varje vetenskaps karaktärsdrag är så olika att det känns omöjligt att följa samma metodologi, även om det är på ett abstrakt plan. Vissa saker undersöks bättre på vissa sätt, och andra på andra.
Underbestämdhet
Observationsdata kan inte i sig avgöra vilken teori som är sann, det kan finnas andra teorier där annan data också passar. En uppsättning data skulle kunna ges flera olika förklaringar, flera teorier är möjliga och därför kan inte enbart datan avgöra om en teori är överlägsen en annan.
Hypotetiskt-deduktiva forskningsmetoden
Denna metod innebar att man gör observationer och får fram ett problem som skapar en preliminär teori. Utifrån denna teori härleds (deduktion) hypoteser som ska ske med hjälp av formell logik, vilket gör att forskaren kan vara säker på att slutledningarna är korrekta. Hypoteserna testas sedan mot empirisk data och forskaren kollar då om datan matchar hypotesernas förutsägelser. På detta sätt kan man lätt se om hypoteserna är korrekta eller inte.
Pragmatism
användbarhet kan användas som ett sanningskriterium, den teori som kan tillämpas bäst är den bäst. Här anses något vara sant om det funkar i sammanhanget och om sammanhanget antyder att det är sant.
Vad gör ett påstående sant enligt pragmatismen
Ett påstående som inte kan bekräftas eller förnekas utifrån praktiska erfarenheter av fenomenet, saknar mening. Att ha kunskap förutsätter alltså att man tolkar och drar slutsatser utifrån praktiska erfarenheter. Det finns ingen uppenbar väg till absoluta svar, utan kunskap får man när man utvecklar sina slutsatser om vad som fungerar och inte.
Thomas Kuhns vetenskapliga paradigm
forskare antas utgå från samma grundantaganden gällande sånt som är viktigt i forskningen. Det är alltså som en gemensam referensram för forskare i samma disciplin. Discipliner som inte har ett paradigm räknas inte som fullständiga vetenskaper (det var ett demarktionskriterium för Kuhn). Ett paradigm består av tre olika delar
Gemensamma åsikter inom disciplinen om vad som ses som sanna påståenden/fakta (typiskt uttrycks i symbolisk form och kallades symboliska generaliseringar)
Jämförelser och analogier som forskarna i disciplinen använder (detta kallade Kuhn “modeller”)
Exemplar, vilket är detsamma som konkreta problemlösningserfarenheter som forskare får under sin studietid när de tar del av olika konkreta övningar i sitt ämne. Detta leder till automatiserade färdigheter (tyst kunskap)
Vad man är överens om inom ett paradigm
Vad som är viktiga forskningsproblem
Önskvärd och acceptabel forksningsmetodologi
Lämpliga kriterier att använda när man väljer mellan flera teorier
Vad som ska räknas som fakta
Vad man vill uppnå i disciplinen
Utveckling av nya paradigm
Efterhand upptäcker forskare allt fler fall där data från verkligheten inte stämmer överens med paradigmets teorier. Sådana avvikelser kallas för anomalier. När anomalierna blir så många att de inte går att ignorera längre börjar man smått titta efter ett nytt paradigm. I detta skede ökar debatten om olika viktiga grundantaganden inom disciplinen, och det börjar komma förslag på nya paradigm. Om ett nytt förslag verkar tillräckligt attraktivt används det och det verkar kunna lösa anomalierna som det tidigare paradigmet inte kunde.
