forskningsmetodik 2

Question 1

Kvantitativ design:

Answer 1

Experimentell design
Korrelativ design
Tvärsnittsstudie
Enkätstudie
Metaanalys
Litteraturöversikt (Review)

Question 2

Kvalitativ design:

Answer 2

Kohortstudie (kan också använda kvalitativa metoder)
Fallstudie
Kvalitativ design (här inkluderar jag även rent kvalitativa metoder som observationer och intervjuer)
Longitudinell design (kan använda både kvantitativa och kvalitativa metoder)
Mixed Methods-design (kombinerar både kvantitativa och kvalitativa metoder)

Question 3

Experimentell design:

Answer 3

I experimentell forskning manipulerar forskaren en eller flera oberoende variabler för att undersöka deras inverkan på en beroende variabel. Detta görs ofta i ett kontrollerat laboratorie- eller fältexperiment.

Question 4

Korrelativ design:

Answer 4

Korrelativ forskningsdesign syftar till att mäta sambanden mellan variabler utan att manipulera dem. Forskaren undersöker om det finns statistiska samband mellan variablerna.

Question 5

Kohortstudie:

Answer 5

I en kohortstudie följer forskaren en grupp individer (kohort) över en längre tidsperiod för att observera hur deras livshändelser och beteenden utvecklas över tid. Detta används ofta inom epidemiologi och longitudinell forskning.

Question 6

Tvärsnittsstudie:

Answer 6

Tvärsnittsstudier samlar in data från en grupp individer vid en specifik tidpunkt. Forskaren jämför variabler mellan olika grupper i ögonblicksbilder.

Question 7

Fallstudie:

Answer 7

Fallstudier innebär en djupgående undersökning av en enskild händelse, individ, organisation eller situation. Detta används för att få en djupare förståelse av komplexa fenomen.

Question 8

Enkätstudie:

Answer 8

Enkätstudier använder enkäter eller frågeformulär för att samla in data från en större grupp människor. Detta är vanligt för att undersöka människors åsikter, beteenden och erfarenheter.

Question 9

Mixed Methods-design:

Answer 9

Denna design kombinerar både kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder för att ge en bredare förståelse av ett ämne.

Question 10

Longitudinell design:

Answer 10

Longitudinella studier följer en grupp individer över en längre tidsperiod och samlar in data vid flera tidpunkter. Detta gör det möjligt att studera förändringar och utveckling över tid.

Question 11

Sambandsstudie:

Answer 11

Sambandsstudier syftar till att identifiera samband eller relationer mellan olika variabler eller faktorer. De undersöker hur en variabel kan påverka en annan utan att manipulera variablerna. Till exempel kan en sambandsstudie undersöka sambandet mellan rökning och lungcancer genom att analysera data från rökare och icke-rökare.

Question 12

Naturalistisk observation:

Answer 12

I detta tillvägagångssätt observerar forskaren naturliga händelser och beteenden i en verklig miljö utan att ingripa eller manipulera någonting. Syftet är att förstå och beskriva naturliga beteenden och händelser. Exempel inkluderar att observera barns lek i en förskola eller studera djurs beteende i deras naturliga livsmiljö.

Question 13

Arkivforskning:

Answer 13

Arkivforskning innebär att forskare samlar in data från befintliga dokument, poster eller arkiv. Det kan inkludera att granska historiska dokument, tidningar, medicinska journaler eller andra arkiverade material. Detta tillvägagångssätt används för att utforska och analysera tidigare händelser eller trender.

Question 14

Mellangruppsdesign (Between-Subjects Design):

Answer 14

Mellangruppsdesign är en experimentell forskningsdesign där olika grupper av deltagare används för att jämföra effekten av den oberoende variabeln.
Varje grupp av deltagare får en unik behandling eller villkor som representerar den oberoende variabeln. Dessa grupper kallas ofta för “experimentella grupper” eller “behandlingsgrupper.”
Resultaten från de olika grupperna jämförs sedan för att bedöma om det finns signifikanta skillnader i den beroende variabeln.

Question 15

Mellangruppsdesign (Between-Subjects Design) för och nackdel

Answer 15

Fördelar med mellangruppsdesign:
Minskar risken för att deltagare påverkas av tidigare behandlingar, eftersom varje deltagare bara är med i en grupp.
Ger möjlighet att undersöka skillnader mellan olika behandlingsgrupper och kontrollgruppen.
Lätt att genomföra och förstå eftersom varje grupp är relativt oberoende.

Nackdelar med mellangruppsdesign:
Kräver fler deltagare än inomgruppsdesign eftersom varje grupp behöver tillräckligt många deltagare för att vara representativ för populationen.
Svårt att säkerställa att grupperna är fullständigt jämförbara, vilket kan leda till potentiella ovidkommande variabler.

Question 16

Inomgruppsdesign (Within-Subjects Design):

Answer 16

Inomgruppsdesign är en experimentell forskningsdesign där samma grupp av deltagare deltar i alla behandlingsvillkor eller situationer som representerar den oberoende variabeln.
Deltagarna fungerar som sina egna kontroller, eftersom de jämför sin prestation eller reaktion i varje behandlingsvillkor med sig själva.
Resultaten fokuserar på skillnaderna inom samma deltagargrupp över tid eller i olika situationer.

Question 17

Inomgruppsdesign (Within-Subjects Design) för och nackdel

Answer 17

Fördelar med inomgruppsdesign:
Kräver färre deltagare jämfört med mellangruppsdesign eftersom samma deltagare används i alla behandlingsvillkor.
Minskar effekten av ovidkommande variabler eftersom deltagarna fungerar som sina egna kontroller.
Nackdelar med inomgruppsdesign:
Risk för ordningseffekter, där resultatet kan påverkas av i vilken ordning deltagarna genomgår behandlingsvillkoren.
Svårt att använda om behandlingsvillkoren är permanenta eller har en kumulativ effekt, eftersom deltagarna inte kan återgå till sitt ursprungliga tillstånd.

Question 18

Randomisering

Answer 18

Det innebär att slumpmässiga och oberoende processer används för att tilldela deltagare eller försöksenheter till olika behandlingsgrupper eller villkor. Randomisering syftar till att minimera potentialen för bias och säkerställa att experimentella grupper är jämförbara och representativa för den bredare populationen.

Question 19

Randomisering externa validiteten och interna

Answer 19

Ökar den interna validiteten: Randomisering är en viktig komponent för att säkerställa den interna validiteten i en studie. Det innebär att forskaren kan dra mer tillförlitliga slutsatser om orsakssamband mellan den oberoende variabeln (behandlingen) och den beroende variabeln (resultaten).

Externa validitet: Även om randomisering är kraftfull för att säkerställa den interna validiteten, kan den ibland påverka den externa validiteten, det vill säga generaliserbarheten av resultaten till en bredare population. Det är viktigt att överväga detta när man tolkar studiens resultat.

Question 20

Faktoriell design

Answer 20

Faktoriell design är en experimentell metod som används inom forskning och statistik för att studera effekterna av flera oberoende variabler samtidigt på en eller flera beroende variabler. Det är en kraftfull metod som tillåter forskare att undersöka hur olika faktorer eller variabler interagerar med varandra och hur de påverkar utfallet av ett experiment.

Question 21

Huvudeffekt:

Answer 21

Vad är det? En huvudeffekt är resultatet eller effekten av en enskild oberoende variabel på den beroende variabeln i en experimentell studie.
Exempel: Om du utför ett experiment för att studera hur olika doser av ett läkemedel påverkar blodtrycket, skulle huvudeffekten vara resultatet av varje dos (t.ex. låg dos, medeldos och hög dos) på blodtrycket. Med andra ord, det visar hur mycket blodtrycket förändras när endast dosnivåerna ändras, oberoende av andra faktorer.

Question 22

Interaktionseffekt

Answer 22

Vad är det? En interaktionseffekt uppstår när effekten av en oberoende variabel på den beroende variabeln påverkas av en annan oberoende variabel. Det innebär att variablerna samverkar eller påverkar varandra när det gäller deras inverkan på utfallet.
Exempel: I ett experiment där du studerar hur en viss medicin påverkar smärtupplevelsen hos människor, kan en interaktionseffekt uppstå om effekten av medicinen varierar beroende på kön. Om medicinen minskar smärta mer effektivt hos kvinnor än hos män, skulle detta indikera en interaktionseffekt mellan medicinen och kön som påverkar resultatet.

Question 23

Hot mot intern validitet

Answer 23

Intern validitet är ett viktigt begrepp inom forskning och experiment som syftar till att mäta hur väl en studie isolerar och bedömer orsakssamband mellan oberoende variabler (orsaksfaktorer) och beroende variabler (utfall) utan påverkan från ovidkommande faktorer. Det finns flera hot eller utmaningar som kan påverka intern validitet. Här är några vanliga hot mot intern validitet:

Konfunderande variabler: Konfunderande variabler är oberoende variabler som inte är av intresse i studien men ändå påverkar beroende variabeln. Om dessa variabler inte kontrolleras eller mäts korrekt kan de snedvrida resultaten och påverka studiens interna validitet negativt.

Historia: Historiska händelser eller förändringar som inträffar under loppet av studien kan påverka beroende variabeln och förklara de observerade förändringarna. Detta hot mot intern validitet kan minskas genom att kontrollera för externa händelser och deras påverkan.

Mognad: Mognadseffekter avser naturliga förändringar i deltagarnas egenskaper över tid, oberoende av den oberoende variabeln. Dessa förändringar kan påverka studiens resultat. Det är viktigt att differentiera mognadseffekter från effekter av den oberoende variabeln.

Testeffekter: Testeffekter uppstår när deltagarna presterar bättre eller sämre på en efterföljande test enbart på grund av att de har tidigare erfarenhet av liknande tester. Detta kan snedvrida resultaten om inte testeffekterna kontrolleras eller minimeras.

Instrumentella effekter: Instrumentella effekter handlar om att ändringar i de använda instrumenten eller mätningarna över tid kan påverka resultatet. Det är viktigt att använda konsekventa och pålitliga mätinstrument för att minimera detta hot.

Utvärderareffekter: Om olika utvärderare används för att samla in data, kan deras egna preferenser och åsikter påverka resultatet. Standardiserad utvärdering och träningsprogram för utvärderare kan hjälpa till att minimera detta hot.

Regression mot medelvärdet: Detta fenomen inträffar när extrema observationer (till exempel extremt höga eller låga poäng) i en initial mätning tenderar att närma sig medelvärdet i en uppföljande mätning. Detta kan leda till felaktiga slutsatser om förändringar över tid om det inte beaktas.

Utvälningsbias: Om urvalsmetoden inte är slumpmässig och leder till att vissa typer av deltagare överrepresenteras i studien, kan det snedvrida resultaten. Slumpmässiga urvalsprocesser är viktiga för att minimera utvärderingsbias.
För att säkerställa att en studie har hög intern validitet är det viktigt att identifiera och hantera dessa hot genom lämpliga forskningsmetoder och kontrollåtgärder. Det kan innebära att använda slumpmässig urval, använda kontrollgrupper, tillämpa randomisering och använda standardiserade mätinstrument, bland andra åtgärder.

Question 24

Intern validitet

Answer 24

Intern validitet handlar om hur väl en studie mäter och isolerar orsakssamband mellan oberoende variabler och beroende variabler utan att påverkas av ovidkommande variabler eller hot mot validiteten. Med andra ord, intern validitet mäter om studiens resultat är giltiga och korrekta inom det experimentella sammanhanget.

För att upprätthålla intern validitet kan forskare använda kontrollgrupper, randomisering, dubbelblind tester och andra tekniker för att minimera hot mot validiteten som konfunderande variabler eller selektionseffekter.

Question 25

Extern validitet

Answer 25

Extern validitet handlar om i vilken utsträckning resultaten från en studie kan generaliseras och tillämpas på andra situationer, populationer eller miljöer. Det mäter hur relevant studiens resultat är för den bredare världen utanför experimentet.

För att upprätthålla extern validitet är det viktigt att överväga faktorer som studiepopulationens representativitet, miljöförhållanden och tidsramar. Forskare bör också vara medvetna om överförbarheten av sina resultat till andra sammanhang och vara försiktiga med att dra alltför långtgående slutsatser baserat enbart på interna resultat.

Question 26

skalnivå

Answer 26

Nominalskala
Alternativen är kategorier, som kön eller ort. Kan bara beräkna hur många som ingår i kategorin

Ordinalskala
Alternativen är rangordnade. Skalstegen behöver inte vara lika stora, men man rangordnar dom ändå efter varandra.

Intervallskala
Stegen är lika stora, ex celsius. Mycket problematiserad skala, men psykologin använder denna mest. Vi gör en ordinalskala och antar intervaller. Ingen nollpunkt. Celsius har inget godkänd nollpunkt eftersom noll grader inte innebär avsaknad av värme och 20 grader inte är dubbelt så varmt som 10.

Kvotskala
Alla skalsteg är lika stora, och det finns en absolut nollpunkt.

Question 27

Empirisk vetenskap

Answer 27

Empirisk vetenskap är en metod för att generera och använda kunskap som bygger på observation och erfarenhet. Den är grundad på empirism, en filosofisk tradition som betonar att kunskap kommer från det vi kan observera och mäta i den fysiska världen snarare än abstrakta idéer eller teorier. Empirisk vetenskap används inom en mängd olika discipliner, inklusive naturvetenskap, samhällsvetenskap, medicin och många andra områden.

Question 28

Induktion

Answer 28

Induktion är en metod inom vetenskap och logik där man drar allmänna slutsatser eller teorier baserat på specifika observationer eller data. Det är en process där man går från det konkreta till det generella. Induktion står i kontrast till deduktion, där man drar specifika slutsatser från allmänna principer eller påståenden.

Question 29

Deduktion:

Answer 29

Deduktion är en logisk resonemangsmetod som innebär att man drar specifika slutsatser från allmänna principer, påståenden eller hypoteser. Det är en process där man använder känd information eller teorier för att dra logiska och giltiga slutsatser om något specifikt. Deduktion står i kontrast till induktion, där man drar allmänna slutsatser baserat på specifika observationer eller data.

Question 30

Premisserna

Answer 30

Premisserna är de påståenden eller antaganden som används som utgångspunkt i ett deduktivt resonemang eller argument. Dessa påståenden fungerar som grundläggande sanningar eller allmänna principer från vilka man drar specifika slutsatser genom logiskt resonemang. Premisserna är viktiga eftersom de utgör grunden för deduktiva argument och är avgörande för att bedöma om argumentet är korrekt eller inte.