vetenskapsteori Flashcards
Vad är vetenskapsteori?
vetenskapsteori är läran om vad vetenskap är. Den svarar på frågor som: “Hur skiljer sig vetenskaplig förståelse från t.ex vardagligt förnuft, religiös förståelse osv”, “I vilken mån är vetenskapens resultat beroende av sociala förhållanden och forskarens personliga egenskaper/insatser?” och “Hur är det vetenskapliga arbetssättet, och hur bör det vara?”
Scientism
att man naivt tror på naturvetenskapliga metoder/förhållningsätt som den enda korrekta vägen till kunskap. Det är även åsikten att vetenskapliga metoder på ett enkelt sätt kan användas för att styra sociala processer i samhället. Att kunna se riskerna med scientism och kunna förhålla sig till dem är ett viktigt syfte med undervisning i vetenskapsteori-
Evidensbaserad praktik
“bästa tillgängliga kunskap” ska tillämpas. T.ex inom vård och omsorg ska evidensbaserad praktik tillämpas, men det finns kritik mot detta, t.ex finns ett stort värde i erfarenhetsbaserad praktikerfarenhet.
Vad är peer-review
peer review är när forskare kritiskt granskar varandras texter. Detta blir som en slags kvalitekontroll och kan bidra med att bestämma vilka texter som blir publicerade och inte. Peer review processen är ett generellt karaktärsdrag för fungerande vetenskap, att hela tiden sträva efter förbättring och bli ännu bättre genom denna granskningsprocess.
Vad menas med att Peer-review har en integrerande och traditionsbevarande funktion?
peer review har en funktion när det gäller att integrera kunskapsutvecklingen. Författarna tvingas på ett systematiskt sätt att förhålla sig till relevant och redan publicerad forskning eftersom den noggrant granskas av “peers”. Detta ökar den vetenskapliga kunskapsutvecklingens integrering. Peer-review har även en traditionsbevarande funktion. En forskare som bryter mot den vetenskapliga traditionen (t.ex tar upp begrepp och slutsatser som radikalt bryter mot traditionen) kommer få mer arbete än en forskare som bara följer de vedertagna ansatserna inom området (om man inte skriver på ett mycket övertygande sätt). På grund av detta väljer fler att därför bara följa den vetenskapliga traditionen.
Säker kunskap genom sinnesdata
Här pratar man om empirism, alltså att man får säker kunskap genom observationer och sinnesdata. Detta pratade t.ex Hume och Locke om
Säker kunskap genom förnuft
Här pratar man om rationalism, alltså att man får säker kunskap genom förnuftet och rationella analyser. Detta pratade t.ex Descartes om
Epistemologi (kunskapsteori)
frågor om vad kunskap och kunskapsbildning är. I västerländsk tro är kunskap “sann rättfärdigad tro”. Man ska alltså tro på kunskapen samt kunna ge rimliga skäl till varför man har denna tro.
Ontologi
frågor om hur världen och verkligheten är beskaffad
Hur hör epistemologi och ontologi ut?
Hur kan vi egentligen säga vad kunskap är (epistemologi) om vi inte samtidigt har en föreställning om hur denna kunskap är beskaffad (ontologi) – och motsatt – Kan vi säga något om hur världen är beskaffad utan att ha en uppfattning om vad det innebär att ha kunskap om den? Epistemologiska ställningstaganden ger förutsättningar för ontologiska ställningstaganden, och tvärt om
Metafysik
den filosofiska läran om det som finns bortom sinneserfarenheten, alltså det vi inte direkt kan uppfatta. Det handlar därmed om filosofiska problem kring existens, tid, rum, kausalitet osv.
Sanningsteorier
Korrespondensteorin = en utsaga är sann om den överensstämmer med något i världen
Koherensteorin = en utsaga är sann om den är samstämmig med andra utsagor som vi håller sanna, det som gör en utsaga sann är alltså dess relation till andra utsagor
Pragmatiska teorin = en utsaga är sann om dess effekter fungerar i praktiken/en utsaga är sann om vi har nytta av att hålla den sann
Performativa teorin = sanningen beror på de ord som används i utsagan, och på de omständigheter under vilka den används
Empirism
kunskap kommer utifrån de erfarenheter som individen gör. Kunskaper kommer alltså helt genom erfarenheter (tänk Locke - vi föds som tomma blad)
Induktion
en form av generalisering från tidigare erfarenhet till förväntningar på kommande händelser
Rationalism
förståelsen av kunskapsobjektet kommer ovillkorligen att formas och färgas av kunskapssubjektet. Kunskapssubjektets (t.ex forskarens) förståelse är alltså viktigast att betona.
Deduktion
härleda slutsatser utifrån ett antal givna premisser
Realism
man tror att det går att nå kunskap, även om det är svårt och kunskapen kanske aldrig blir fullständig. Det finns alltså en objektiv verklighet.
Relativism (skepticism)
utsagor är subjektiva, de är beroende av sammanhang och person. Det finns alltså ingen absolut kunskap. Verkligheten är perspektivberoende och därför är ingen bättre än någon annan
Ontologisk idealism
det finns inte en verklighet bortom betraktaren, världen kräver en betraktare
Ontologisk realism
man antar att det finns en värld bortom betraktaren, alltså en objektiv verklighet
Ontologisk relativism
verkligheten/sanningen är subjektiv och perspektivberoende
Epistemologisk idealism
man kan anta att det finns en värld oberoende av människan, men vi kommer aldrig få tillgång till hela den
Epistemologisk relativism
sann kunskap är perspektivberoende och subjektiv
Naiv realism
man antar att världen är just sådan som vi upplever den (Problematiskt att påstå att färger existerar oberoende av ett upplevande subjekt som har förmåga att varsebli just de aktuella formerna av reflekterat ljus)
Kritisk realism
Innebär ett grundläggande antagande att världen existerar oberoende av oss, dvs att världen existerar i betydelsen att den har egenskaper i sig själv oberoende av hur dessa uppfattas av människor. Vi har dock begränsade möjligheter att få tillgång till denna oberoende existerande värld, krävs mycket reflektion, slutledningar och eftertanke för att förstå världens egenskaper. Vår förståelse av omvärlden är bunden till våra förkunskaper.
Skillnad på kritisk realism och epistemologisk idealism
inom den kritiska realismen sägs det att det finns begränsade möjligheter till att få tillgång till den oberoende existerande världen (krävs mycket reflektion, eftertanke osv), medans den epistemologiska idealismen menar att vi ALDRIG kommer kunna få tillgång till den
Essentialism
man antar att det finns ett konkret, någorlunda stabilt, fenomen som motsvarar det begrepp man använder. – Wittgenstein kritiserade detta och kom istället fram med familjelikhet, det finns ju sällan några egenskaper som är gemensamma för allt inom ett fenomen, men inom fenomen kan saker vara olika grad lika varandra. - ett begrepp har varierande egensakper beroende på sammanhang och kontext, ett begrepp behöver inte motsvara ett konkret fenomen, utan det kan vara olika (men liknande) fenomen.
Refiering/förtingligande
när man behandlar ett abstrakt teoretisk begrepp som om det vore en konkret verklighet. T.ex att man tror att “motivation” faktiskt motsvarar något som går att återfinna som en faktiskt struktur i hjärnan
