Vetenskapsteori: 3

Question 1

vad handlar fenomenologi om?

Answer 1

förståelse av fenomen

Question 2

vad är ett fenomen?

Answer 2

allt som finns tillgängligt för oss genom vad vi upplever.

det vi kan få kunskap om enligt kant är fenomenet

Question 3

i moderna sammanhang används begreppet fenomenologi på två olika sätt, vilka?

Answer 3

1. fenomenologi som filosofisk skola (utgår från filosofern Husserl)
2. empiriska forskningsmetoder som inspirerats av Husserl

Question 4

Vilken status har fenomenologin idag?

Answer 4

Idag har den svag ställning inom beteendevetenskaper. Den används inte så ofta. Historiskt sätt har det dock varit en radikal och nytänkande skola som gett upphov till inspiration.

Question 5

Vad är utgångspunkten för fenomenologi, och vilka idétraditioner inspirerades av den?

Answer 5

Fenomenologin utgår från Husserls arbeten
Hans elever bidrog till ex: hermeneutik, existentialism + social konstruktivism

Question 6

Fenomenologi kan ses som nyckeln till att förstå vadå….

Answer 6

flertal idétraditioner (social konstruktivism, hermeneutik, existentialism), som har kritiserat och velat ersätta positivistisk vetenskapsfilosofi.

Question 7

Vad var Husserls stora mål? Hur ville han göra det?

Answer 7

Ville finna en absolut säker grund för vetenskapen - ett filosofiskt fundament som inte kunde betvivlas.

Han gjorde detta genom att utveckla en ny metod för att nå det som han tänkte var absolut säker kunskap. Han inspirerades av Descartes och använde likt honom tvivlet som verktyg, han insåg tom att descartes inte var tillräckligt radikal i sina idéer och ämmade att avsluta den gamle mannens arbete

Descartes - “i think therefore i am”.

Question 8

Förklara Husserls fenomenologiska metod

Answer 8

Husserl utvecklade en metod för att förstå vad en filosofisk upplevelse är. Metoden innebär att vi inte ska använda antaganden som vi normalt gör för att förstå ett fenomen, dessa ska vi sätta inom parentes.

Ett exempel på ett sk. tveksamt bakgrundsantagande är exempelvis antagandet att ett objekt finns oberoende om vi observerar det eller inte.

Husserl menade att de antaganden som vi tar förgivet skulle sättas inom parentes, och att dessa inte ska användas som utgångspunkt när vi analyserar våra upplevelser.

Question 9

nämn en kritik mot husserl

Answer 9

det kan tänka sig idealistisk att vi helt objektivt skulle kunna observera våra upplevelser utan att påverkas av tidigare antaganden (kognitionsforskning visat att detta är i princip omöjligt).

Question 10

Under 1900-talet utvecklas olika
inriktningar inom filosofi och forskning, bla:

Answer 10

▪Fenomenologi: mening, subjekt-objekt
sammanflätade, livsvärlden (ex Husserl)

▪ Hermeneutik: tolkning, kontext, del-
helhet (ex Dilthey: ”naturen förklarar vi,
själslivet förstår vi”)

▪ Socialkonstruktivism: social livsvärld,
språk, samhälle, kultur, normer, ideologi,
makt (jfr Foucault)

▪ Inhemska psykologier: olika
”worldviews”, kulturer, förhållningssätt9

Question 11

Hur skulle parentessättandet göras enligt husserl?

Answer 11

Parentessättandet skulle enligt Husserl göras på tre olika nivåer: tre olika reduktioner (för att slutligen få fram det essentiella)

fenomenologisk reduktion
transcendental reduktion
eidetisk reduktion

Question 12

vad innebär “den naturliga attityden” enligt Husserl?

Answer 12

menade att vi, i vård vardagliv, förhåller oss till den naturliga attityden. Den naturliga inställningen antar en värld som delas upp i: subjekt, objekt och medvetande. Denna attityd hindrar oss från att se fenomenen i dess rena form, då de färgas av antaganden.

Denna attityd ska vi frigöra oss ifrån genom parentessättning och därmed inta den fenomenologiska attityden och därmed få tillgång till fenomen såsom de verkligen är.

Question 13

vad är det som ska vara studieobjektet, enligt husserl?

Answer 13

Enligt husserl så är det fenomenet som ska vara studieobjektet. Han ville bortse från alla antaganden om yttervärlden och fokusera på fenomenet. Ser du en myra krypa på världen så ska du fokusera på det fenomenet, utan antaganden om ex. myrans existens.

Question 14

Hur ställde sig Husserl till ontologi?

Answer 14

husserl ville befria fenomenologin från alla ontologiska frågor. Ontologiska antaganden, såsom att yttervärlden har en existens oberoende av oss, är det första som ska sättas inom parentes.

Question 15

Vad innebär den fenomenologiska reduktionen?

Answer 15

sätt antaganden om att yttervärlden har en existens oberoende av oss inom parentes.

Question 16

kan en fenomenolog uttala sig om kausalitet?

Answer 16

eftersom att vi gör den fenomenologiska reduktionen så kan vi inte uttala oss om kausalitet. Kausalitet händer ju utanför våra observerationer, och sätts därmed inom parentes. Man kan dock beskriva upplevelsen av kausalitet.

Question 17

Ett centralt begrepp för Husserl är livsvärlden, vad är det?

Answer 17

Livsvärlden är vår värld som vi upplever den, och den är därmed uppbyggd av fenomen. Det är en förståelse av världen som kommer före en eventuell vetenskaplig förståelse av hur världen fungerar.

Inom vården har man fokuserat på begreppet då det är viktigt att förstå en persons livsvärld för att förstå hur man ska utforma vården på bästa sätt.

Question 18

Hermeneutik är läran om….

Answer 18

tolkning och förståelse

Question 19

inom vilken disciplin har hermeneutik sin starkaste position?

Answer 19

Hermeneutik har sin starkaste position inom humanioran, där tolkningsfrågor är avgörande i ämnen som litteraturvetenskap. Precis som fenomenologin är dock hermeneutiken ovanlig inom psykologin.

Question 20

Varför är hermeneutiken ovanlig inom den psykologiska vetenskapen?

Answer 20

Den moderna psykologin har ett fokus på kvantitativa metoder med en betoning på objektivitet och mätbarhet. Det ligger också fokus på den enskilda individens upplevelse (och därför kan man kanske inte göra en “generell” tolkning av en situation).

Question 21

Hur utvecklades hermeneutiken efter 1800-talet, vilka framstående personer stod för denna utveckling?

Answer 21

I början av 1800-talet skiftade perspektivet inom hermeneutiken. De nya skolorna såg tolkningen som en generell faktor i mänsklig förståelse, medans de gamla skolorna fokuserade mest på tolkning av specifika situationer.

Hermeneutiken började alltså finna sin moderna form under 1800-talet, först genom Schleiermacher och sedan genom Dilthey och tillsist genom Gadamer som är den främsta av alla.

Question 22

Vad ville schleiermacher?

Answer 22

1. Ge hermeneutiken en filosofisk grund
2. Ville formulera vetenskapliga principer för språklig tolkning

Question 23

Vad innebär det att förstå ett budskap enligt schleiermacher? Vad behöver man göra för att kunna uppnå förståelsen?

Answer 23

att förstå avsändarens tankar och avsikter. att sätta sig in i författaren i ögonblicket då denne skrev texten.

för att uppnå denna förståelse menade han att man behövde frigöra sig från sina fördomar.

Question 24

Schleiermacher mynade begreppet “hermeneutisk cirkel”, vad är det?

Answer 24

För att förstå någon måste man förstå de ingående delarna, men för att förstå delarna måste man se dem i ljuset av helheten där de förekommer.

Två företeelser: del och helhet påverkar varandra i hela förståelseprocessen

vi läser individuella delar och förstår på så sätt hela textens budskap, men vi behöver samtidigt förstå hela textens budskap för att förstå vad som de enskilda delarna betyder.

Question 25

Vad ansåg Dilthey?

Answer 25

1. Hermeneutik var den vetenskapliga metod som skulle användas inom humaniora
2. Ville göra skillnad på vetenskapliga metoder som man använder inom humaniora och naturvetenskap. Humanioras syfte är att förklara mänskliga meningsinnehåll, medans naturvetenskapens är att förklara omvärlden. Därför bör de ha olika metoder. Detta skiljer sig radikalt från positivisterna som menade att all forskning bör bedrivas utifrån samma utgångspunkt.

Question 26

Vad hade Dilthey för kritik mot Wilhelm Wundt (den första personen som bedrev experimentell psykologisk forskning)?

Answer 26

Ansåg inte att det gick att studera psyket på ett experimentellt sätt. Psyket, och mänskligt meningsinnehåll menade han skulle studeras utifrån hermeneutisk förståelse. Medans naturen skulle studeras på andra sätt.

Question 27

Nämn ett känt citat av dilthey som visar på hur han argumenterade för att humaniora och naturvetenskap skulle använda olika metoder där humanioran skulle använda hermeneutisk förståelse.

Answer 27

“naturen förklarar vi, själslivet förstår vi.”

Question 28

Vem har betytt mest för utvecklingen av den moderna hermeneutiken?

Answer 28

Gadamer

Question 29

Vad strävade Gadamer efter?

Answer 29

Att hermeneutiken skulle bli ett grundläggande filosofiskt system sk. “första filosofi”

Question 30

Vad är gadamers tes?

Answer 30

All kunskap är tolkningsberoende. Både vardagskunskap och vetenskap.

All förståelse utgår ifrån förförståelse

Question 31

Vad kritiserade gadamer?

Answer 31

Gadamer kritiserade att många forskare blundar för hur tolkning påverkar kunskapsbildningen. detta kan ses som en kritik mot positivismen som menar att metod är vägen till pålitliga kunskaper.

Question 32

Varför vill inte Gadamer prata om hermeneutik som en metod, såsom hans föregångare (dilthey och schleiermacher)?

Answer 32

Det är missvisande att tala om hermeneutik som en metod, eftersom hermeneutik är en grund för att kunna förstå metodfrågor.

Metod är de verktyg man använder för att förstå och analysera data. Men hermeneutik är “den första filosofin” som ger förutsättningar för förståelse (exempelvis hur man kan förstå och legitimera val av metod).

Question 33

Dilthey gjorde skillnad mellan humanistisk och naturvetenskaplig kunskapsbildning, hur tänkte Gadamer?

Answer 33

Gadamer hävdade att all kunskapsbildning är hermeneutisk, oavsett om den kallar sig för naturvetenskaplig eller humanistisk.

Question 34

Vad utgår all förståelse från enligt Gadamer?

Answer 34

Enligt Gadamer utgår all förståelse ifrån förförståelse. För att förstå något måste man redan ha en förförståelse. Förförståelse består enligt gadamer av fördomar.

Detta innebär också att förståelse vi kan få är ändlig, eftersom att vi har en begränsad andel förförståelse inom oss att bygga vidare på.

Enligt gadamer är alltså fördomar nödvändiga för ny kunskap, och han ser dessa som någonting positivt.

Question 35

Vad är det för två komponenter som är ömsesidigt beroende av varandra i Gadamers hermeneutiska cirkel?

Answer 35

förståelse och förförståelse

Question 36

När jag tolkar min egen text, är jag enligt gadamer….

Answer 36

Bara en tolkare i mängden. Min tolkning är inte superior. Jag kanske inte ens visste vad det var jag menade.

Detta grundar sig i att vi baserar vår förståelse utifrån fördomar. Hade vi kunnat frigöra oss helt från fördomar hade vi inte haft någon grund att bygga kunskap på alls enligt gadamer. Därför kan man inte tänka att någons tolkning är bättre än den andra, utan helt enkelt färgad annorlunda beroende på ens förförståelse.

Question 37

Ricoeur kan man säga kom på det hermeneutiska alternativet till att använda falsifiering som metod, beskriv.

Answer 37

Vi tolkar ju allting olika. Men hur ska man göra för att argumentera för sin egen tolkning, mot någon annans? Han menade att vi ska ställa tolkningarna mot varandra och se om det finns något i den ena tolkningen som skapar problem i den andra. Vi letar därför efter skillnader i tolkningar och inte likheter mellan dem.

Question 38

Vad betonar alla företrädare för hermeneutik?

Answer 38

Värdet av tydlig kommunikation. Det menar att en klar och tydlig kommunikation ska vara ett mål inom vetenskapen.

Question 39

Vad var “den språkliga vändingen”? Nämn en person som var med i detta och en idé som han hade.

Answer 39

Under 1950-1970 tal växte ett antal rörelser fram. Dessa har kommit och kallas den språkliga vändningen inom samhällsvetenskaperna. De kritiserade att man inte tog hänsyn till den sociala kontexten vid studier av människan. Man menade också att förståelse för människan i sin kontext förusätter att man utgår ifrån språket.

Wittgenstein: argumenterade för att ord och satser i språket endast får sin mening när de används i en kontext. Ett ord har bara sin fullständiga innebörd i det sammanhang där det används. Menade alltså att ords betydelser uppstår i sociala sammanhang.

Question 40

vad är en talakt? vem myntade det begreppet?

Answer 40

Språket kan ses som ett instrument vars användande medför sociala effekter.

John Austin myntade begreppet talakt. En talakt sker när vi genom vår språkliga kommunikation etablerar ett nytt sakförhållande. “Här med förklarar jag er man och hustru”.

Question 41

vad är grundtanken i social konstruktivism?

Answer 41

vår förståelse av fenomen som vi upplever som självklara är skapad genom social interaktion och är en produkt av kommunikationsprocesser i det samhälle vi lever i.

Man lyfta ofta fram att de sociala konstruktuonerna har en viktig funktion när det gäller att skapa vår bild om vad som är normalt och onormalt.

Question 42

Ge exempel på sociala konstruktioner?

Answer 42

pengar, kön osv.

Om vi tar en bok, har vi ju en gemensam förståelse för vad som utgör en bok och vad som skiljer den från en pappersbunt eller ett häfte. Böcker kan också vara konstruktioner på ett mer komplext plan, genom att stå för lärdom eller markera social klass.

Question 43

I den generella förståelsen av vetenskap finns en stark föreställning om vetenskapens objektivitet. ge 2 anledningar på hur vetenskapen kan påverkas subjektivt.

Answer 43

1. Retoriska element i vetenskapen
2. Uppdelning i kvantitativa/kvalitativa ansatser