Ventilationsbrandskydd Flashcards

1
Q

PFS står för:

A

Program för flödessimulering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Tilluft går oftast in i rum som är:

A

Rena, vanligt:

sovrum och vardagsrum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Frånluft går oftast ut ur rum som är:

A

Fuktiga eller med Lukt. Vanligt:

Badrum, kök, kopieringsrum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka är kravställare på flödet i ventilation i bostäder?

Och vilka flöden rör det sig om?

A

BBR: 0,35 l/(sm^2)

AFS (Arbetarstyrelsens författningssamling):
7 l/(s*person) + 0,35 l/(sm^2)

Socialstyrelsen:
Tilluft:
4 l/(s*sovplats)

Frånluft:
Kök, pentry, kokvrå 10-15 l/s
Bad- och duschrum 10-15 l/s
Toalett 10 l/s

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Det blir ganska stora flöden om man följer AFS:en i ett kontor etc. En följd av detta blir stora energiförluster. Hur kan detta regleras?

A

Genom att installera variabeldon som antingen känner av närvaron av människor, eller att luften analyseras utefter CO2-nivå och justerar flödet därefter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Maximal antal dörrar som överluft får gå igenom i en byggnad som innefattar människors vistelse.

A

Maximalt två dörrar får överluften passera.

Överluft är den luft som skall ta sig genom en stängd dörr.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Förklara vad_____är?

Uteluft
Tilluft
Överluft
Frånluft
Avluft
A

Du vet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Förklara vad dessa delar är i ett ventilationssystem:

Filter
Värmeväxlare
Kylbatteri
Värmebatteri
Ljuddämpare - brandklass?
Injusteringspjäll
Tilluftsdon
A

Filter - Fångar pollen och annat vi inte vill ha i ventilationssystemet.

Värmeväxlare - Där varm luft ger energi till kall luft.

Kylbatteri - Luftkonditionering

Värmebatteri - Värma upp luften förutom den värme som värmeväxlaren värmt upp.

Ljuddämpare - Ofta brandklass EI15 och högre.

Injusteringsspjäll - För justering av flödet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

En fläktkurva kan liknas vid?

A

En fläktkurva är ungefär som en pumpkurva.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

VENTILATION:
Vad händer om man får för stort flöde genom donet?
Och hur justeras detta?

A

Du får oljud och fläktdonet börjar vina.
Det är en av de stora utmaningarna med ventilationssystem.

Man varierar varvtalet vilket kommer ge olika fläktkurvor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Det finns ett ventilationsproblem med just spiskåpor i bostadsmiljö, särskilt flerbostadshus, vilket?

Hur löser man problemet?

A

När människor kommer hem och skall börja laga mat så vrider alla på sina spjäll, vi tappar tryck och får stora tryckvariationer. Lösningen på detta är att man tryckstyr fläkten utefter undertrycket i kanalen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är skillnad på gemensam och separata stigare?

A

Stigare är det som går vertikalt i ventilationssystemet.

Separata stigare - Mindre risk för brandgasspridning då blandningen av luft sker i en gemensam kanal långt upp nära fläkten.

Gemensam stigare - Högre risk för brandspridning då varje ventilationsdon ansluter till en gemensam kanal, här är det lättare för brandgaserna att ta bakvägen, särskilt om det sitter ett injusteringsspjäll längst upp på den gemensamma kanalen vilket det ofta gör.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q
Det finns olika typer av ventilationssystem:
S
F
FT
FTX
A

S - Självdrag - Termik och vind
F - Mekanisk frånluft
FT - Mekanisk från och tilluft
FTX - Mekanisk från och tilluft med värmeväxlare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka risker kan ventilationssystem medföra i händelse av brand?

Hur stora otätheter är tillåtet i en 50mm tjockt betongbjälklag utan att det räknas som otätt?

A

Brandgasspridning - Under vissa förhållanden kan mycket brandgaser spridas via ventilationsysstmet. (men brandceller är inte täta)

I ett betongbjälklag som är 50mm tjockt får vi ha ett 50mm stort hål utan att vi förstör en avskiljande klass.

-Brandspridning - I anslutning till brandcellsgräns kan värme ledas över till andra sidan brandcellsgränsen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Varifrån kommer kraven på ventilationsystem avseende brand?

Vad säger kravet rent generellt ang:
Placering och spridning?

A

BBR Kap 5:533

Luftbehandlingsinstallationer skall placeras, utformas och hängas upp så att skyddet mot brand. och brandgasspridning mellan brandceller upprätthålls.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

I BBR Allmänna råd (förenklad dimensionering) så uppnås tillfredställande skydd av ventilationssystem av:

(Två lösningar som uppfyller den förenklade dimensioneringen):

A
  • Att ventilationssystem är separata för varje brandcell ända ut i det fria.
  • Att brandgasspjäll installeras.

Förenklad dimensionering.
Alla andra lösningar blir en Analytisk lösning och kräver beräkningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

I BBRAD så definieras två olika skyddsnivåer avseende brandgasspridning, vilka?

A

Skyddsnivå 1 - max spridning 1% av mottagarvolymen:

  • Utrymningsvägar
  • Lokaler med sovande personer

Skyddsnivå 2 - Max spridning 5% av mottagarvolymen:
-Alla andra lokaler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilka krav ställer vi på brandspridningen i Föreskriften BBR (5:533) och vilket efterföljande allmänt råd gäller för just ventilationssystem?

Inget att lägga på minnet?

A

Föreskriften:
Risken för brandspridning på grund av värmeöverföring genom luftbehandlingsinstallationer till brännbara material i andra brandceller skall beaktas.

Allmänt Råd:
Risk för brandspridning på grund av värmeöverföring genom ventilationskanaler bör beaktas genom att kanalerna isoleras vid brandcellsgenombrott

Högsta tillåter temperatur (för EI-krav) är 140 Celsius i medelvärde och 180 Celsius i enstaka punkt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur sker brandspridning främst genom en brandcellsgenomföring av ventilationssystem?

Strålning?
Ledning?
Strömning?

A

Det är strålningen som för över mest energi genom brandcellsgränsen då strålningen studsar fram genom ventilationssystemet.
T^4 förhållandet styr.

Ledning - Kanalen är normalt 0,6mm tjock så ledningen är väldigt liten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vilka systemval och åtgärder kan vi göra för att förhindra brandspridning via ett ventilationsystem?

A
  1. Isolering
    a. ) Anslutning till brandcellsgenombrott (om ej stämmande brandgaser - Brandspjäll)
    b. ) Hela kanalen (vid strömmande brandgaser)
  2. Inbyggnad i schakt eller gipsinklädnad (“utflyttad isolering”)
  3. Isolerande spjäll (Brand-/brandgasspjäll)
  4. Skyddsavstånd (osäkert)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Om vi väljer att isolera en ventilationskanal, vad gäller?

A

Upp till 160 grader på yttemperaturen är tillåtet.

Om det sedan överstiger så gäller:
Max 945 grader - EI60
Max 841 grader - EI30
Max 738 grader - EI15

Enligt ISO 834 - Standardbrandkurvan.
Den är endast en provningsmetod och de temperaturangivelserna angivna är således inte förväntad temperatur i rummet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q
  1. Isolering
    a. ) Anslutning till brandcellsgenombrott (om ej strömmande brandgaser - Brandspjäll)

Vad ska man tänka på?
Hur skall placering av spjäll genomföras?
Isolering?

A

Isolera i anslutning till brandcellsgränsen

Skyddar mot brandspridning pga att kanalen värms upp utifrån

Spjället kan placeras på valfritt ställe mellan första donet på respektive sida av brandcellsgränsen.

23
Q
  1. Isolering
    b. ) Hela kanalen (vid strömmande brandgaser)

Vad ska man tänka på?
Vilken isoleringsklass skall väljas?

A
Här isolerar man enligt:
Max 945 grader - EI60
Max 841 grader - EI30
Max 738 grader - EI15
Max 160 grader - oisolerad

Beroende på beräknad temperatur med hänsyn till inblandning och spridning i ventilationen.

24
Q
  1. Inbyggnad i schakt eller gipsinklädnad (“utflyttad isolering”)

Hur fungerar detta jämför med vanlig isolering?

Hur gör man mellan bjälklag?
Vad är ett öppet och stängt shakt?
Hur isoleras ett stängt shakt?

A

Samma princip som isolering.

Dock måste man se till så att brandcellen “fungerar”

Finns två metoder:

Antingen gjuter man igen genomföringen genom bjälklag med betong eller gipsmassa och du får ett slutet shakt. Vanligaste alternativet då även transporten av ljud försvåras.

Eller så gjuter man inte igen och har ett öppet shakt. Man ser hela ventilationskanalen i sin helhet när man kollar uppifrån.

Ofta additionsmetoden vid beräkning av EI-klass.
EI-30 in i shakt
EI-30 genom bjälklag
EI-30 ut ur shaktet.

25
Q
  1. Isolerande spjäll (Brand-/brandgasspjäll)

Vad är det för skillnad på brandspjäll och brandgasspjäll?

Vad ska man tänka på vid isoleringen?

A

Isolering krävs om de ej är monterade i brandcellsgräns

Har till stor del konkurrerat ut isolering.

Finns två spjäll:
Brandgasspjäll - Hindrar bara genomströmning av brandgaser

Brand-/brandgasspjäll-
Isolerar och hindrar genomströmning av brandgaser.

26
Q
  1. Skyddsavstånd (osäkert)

Vad ska man tänka på vid dimensionering?

Vilka nivåer är acceptabla på dimensioneringen för brandspridning och utrymning?

A

Hanteras genom att synfaktorn inte får komma upp i ett visst värde som skulle kunna ge en antändning.

Mycket svårt att bevaka under driftskedet, då verksamheten förändras, nya kablar dras och det finns risk för uppvärmning av material som inte fanns vid besiktning.

Bör undvikas om man inte har starka skäl att tro att det kommer fungera.

Normalt används:
10 kW/m^2 för brandspridning

3kW/m^2 för utrymning

27
Q

Om man skall dimensionera ventilationssystem enligt analytisk dimensionering på brandgasspridning så är det främst två tekniska lösningar som används, vilka?

A

Fläkt i drift - Fläkt suger ut brandgaserna, hålla ett undertryck i kanalsystemet.

Rökavluftning (Tryckavlastning av kanalsystem) - Den termiska stigningen medför en avluftning på taket.

28
Q

Förenklad dimensionering:

Separata system:
Fördelar ?
Nackdelar ?

A

Ganska ovanlig lösning.

Fördelar:
Liten risk för brandspridning

Nackdelar:
Mkt dyrt och omiljövänligt
Mkt isolering

29
Q

Förenklad dimensionering:
Spjäll:
Fördelar ?
Nackdelar ?

A

Väldigt vanligt, nästan alla komerciella fastigheter har spjäll.

Fördelar:
Enkelt
Rimligt pris vid få brandceller
Lämpligt för stora brandceller

Nackdelar:
Kan bli mycket dyrt (20-50kkr/spjäll)
Kräver detektion
Risk för felaktivering.

30
Q

Analytisk dimensionering:
Fläkt i drift med förbigång till befintlig fläkt:
Fördelar ?
Nackdelar ?

A

Fläktarna fortsätter gå som vanligt

Fördelar:
Enkelt
Tillförlitligt

Nackdelar:
Vid få brandceller <8, svårt att hitta fläkt som klarar temperaturen.

Övertrycket av branden kan vända ventilationsflöden - Backspjäll

-Sot sätter igen filter och värmeväxlare på frånluftfläkten. - Evakueringsspjäll och en förbigång som leder brandgaser förbi filter och värmeväxlare.
Kräver plats för förbigången.

-Backspjäll måste underhållas en gång om året - Placering i källare för underlättning.

Elcentral som matar fläktsystemet får inte ha fläkt i drift - Då förbikoppling och förbigång och fläkt slutar fungera=inget undertryck i frånluft=spridning.

31
Q

Analytisk dimensionering:
Fläkt i drift med förbigång till brandgasfläkt:
Fördelar ?
Nackdelar ?

A

En brandgasfläkt startar och leder ut brandgaserna genom separat kanal.

Fördelar:
Klarar höga temperaturer

Nackdelar:
Underhåll!
Tillförlitlighet

Övertrycket av branden kan vända ventilationsflöden - Backspjäll

-Backspjäll måste underhållas en gång om året - Placering i källare för underlättning.

Elcentral som matar fläktsystemet får inte ha fläkt i drift - Då förbikoppling och förbigång och fläkt slutar fungera=inget undertryck i frånluft=spridning.

32
Q

Analytisk dimensionering:
Fläkt i drift med konverterad tilluft:
Fördelar ?
Nackdelar ?

A

Tilluften blir frånluft och suger ut genom en brandgasfläkt i separat kanal på taket.
rekommenderas normalt inte.

Fördelar:
Slipper backspjäll på tilluft.
Klarar höga temperaturer

Nackdelar:
Underhåll och tillförlitlighet

Undertryck i lägenheter - Svårt att öppna dörren.

Måste aktiveras av rökdetektorer - ofta falsklarm och bortkopplas

Elcentral som matar fläktsystemet får inte ha fläkt i drift - Då förbikoppling och förbigång och fläkt slutar fungera=inget undertryck i frånluft=spridning.

33
Q

När man har en fläkt i drift så skall denna förses med ström. Vad gäller speciellt för de kablar som förser fläkten med ström?

A

Det medför att vi behöver en brandsäker kabel.

OBS
Finns två typer:
-Flamskyddade - Svårantändliga, sjävslocknande.

-Brandresistenta - Fungerar i brandhärd (750C i 1,5h, istället för 945C i 60min)

34
Q

Förenklad dimensionering:

Rökavluftning:
Fördelar ?
Nackdelar ?
När är detta tillämpbart?
När får man inte rökavlufta?
A

Tryckavlastning av kanalsystem

Fördelar:
Enkelt
Billigt i många fall

Nackdelar:
Kräver ofta extra huvar på taket.

Bara möjligt i skyddsnivå 2, dvs, inga utrymningsvägar eller sovande. (BBR:För brandceller i skyddsnivå 2 bör acceptabelt gränsvärde för brandgasspridning vara 5 % av
den mottagande brandcellens volym.)

Normalt kan bara en brandcell per plan rökavluftas.

Låga tryck vilket ger påverkan av t.ex. brandgasventilation av hissar osv.

35
Q

Rekommenderade systemval på ventilationssystem:
Flerbostadshus?
Äldreboende?
Kontor och skolor?

A

Flerbostadshus:
Vid fler än 6-8 brandceller - Fläkt i drift, backspjäll

Färre än 6-8 brandceller
-Separata system

Äldreboende:
-Samma som ovan, men gemensamhetsutrymmen spjällade. (Normalt höga flöden i gemensamhetsutrymmen, så vi spjällar bort dem.)

Kontor och skolor:
Få brandceller
-Spjäll

Annars:
-Rökavluftning.

36
Q

Detektion i förbigång, hur görs detta i ett ventilationssystem?
Rökdetektion, behov av snabb detektering, hur görs detta i ett ventilationssystem?

Begränsningar vad gäller rökdetektion??

A

Förbigång:
-Normalt: Tryckfall över filter + värmedetektor

Rökdetektion:
-Centralt brandlarm (Inget behov av kanaldetektion)

  • Kanaldetektorer
  • Kräver strömmande brandgaser
  • Utspädning max 1:10 (10 brandceller på en detektor)
  • Risk för falklarm från t.ex. spisar.
  • Åtkomlighet för service.
37
Q

Kan vi helt stänga in en brand? Vart tar brandgaser vägen?

A

Nej vi kan inte stänga in brandgaser, de kommer skapa oerhörda tryck om ingen tryckavlastning finns.
De tryck man får genom beräkningar är jättehöga i tillslutna rum.

De försvinner ut i ventilationssystemet.
Antingen genom frånluft eller små flöden genom backspjäll då backspjäll inte är helt täta i praktiken, iaf inte förrän trycket är högre.

38
Q

Man räknar med att ett brandflöde är proportionellt mot vadå? Dessutom, vad är storleken på proportionen?
Och hur påverkar rumsstorlek och brandtillväxten, effektuvecklingen och sluttemperaturen?

A

Brandflödet är direkt proportionellt mot effektutvecklingen. Utan förluster är qb=2,9*10^-6Q.

DVS:
1MW motsvarar 2,9 m^3/s

Tumregler:
1MW ger 1 M^3/s med förluster.

Utan tillskott av syre kan det brinna mer i ett stort rum samt vid snabb brandväxthastighet.

Utan tillskott av syre blir temperaturökningen alltid samma.

39
Q

Generellt, när går ett sönder fönster av branden?

Hur är det i praktiken?

A

Därom tvista de lärde, att 350 grader medför att glas spricker som används flitigt med låg, nästan ingen evidens.

Det är ganska svårt att spräcka ett 3-glasfönster.
Det finns inga bra prediktionsmedel för att ta reda på när ett glas går sönder, typ inte alls.

Det finns dock bra metoder för att prediktera när det spricker:
70 graders skillnad mellan glas och karm.

I realiteten så får vi mestadels en syredämpning tills att branden slocknar.
Som i praktiken är ungefär 10 mass% syre tillgängligt.

40
Q

Om vi vill veta maximalt brandflöde och brandtemperatur när man ska dimensionera ventilationssystem, hur går vi tillväga?
När gäller det förfarandet?

A

Det finns två empiriska formler av Lars Jensen som anger qb,max och Tb,max, som baseras på brandförsök i betongrum.

qb,max används flitigt ute i verkligheten.

Tb,max används aldrig, utan här antar vi 350 grader som BBRAD anger.
Och antas för både syredämpning och innan fönster går sönder (om relevant).

Antaganden i Jensens ekvationer:

  • Rum 10-200m2
  • Takhöjd 2,4-3,6 m
  • väggar, golv och tak i betong.
  • Brandcell består av ett enda rum (Man blundar lite för detta och kör det för lägenheter med många rum)
41
Q

Vilket tryck skall man använda vid beräkning av tryck i rum?

A

BBRAD har fastställt 1500Pa då de beräknade trycken blir så absurt höga och är inte rimliga.

Av detta får vi:

qb,max=(1500/Pdon)^(0,5)*qn

DVS, brandflöde genom don genom att använda samma formel som för fiktiv Kfaktor.

42
Q

Vad är alexanderpunkten?

A

Det är vid det gränsfall när vi börjar få spridning.
När brandflödet från brandcellen ökar, ökar tryckfallet i ventilationssystemet tills dess att fläkten inte orkar med tryckfallet.

Alexanderpunkten är kanalflödet vi klarar innan vi får spridning.

43
Q

I nya bostäder så räknar man inte ens på brandflöde med lars jensens korrelationer, varför?

A

För att i nya bostäder (FTX) så är de så täta att det som blir dimensionerande är de 1500Pa som BBRAD anger, vilket blir det dimensionerande. Detta medför att vi stoppar in det vi vet i qb,max direkt.

Man kan utföra Lars Jensens korrelationer om man vill men brandflödet enligt det allmänna rådet behöver inte vara mer än vad de 1500Pa tillåter.

44
Q

När får vi brandgasspridning via till- respektive frånluften?

A

Redan vid mycket låga tryck får vi spridning via tilluften

Frånluften är mer komplex och beror på fläkten (kapacitet om tryckstyrd) samt tryckfall i kanaler och injusteringsspjäll.

45
Q

Du har fått en ritning och skall ta fram dimensionerande lägenhet, hur gör du?
Kan du får problem om det är mindre antal lägenheter? varför?

Vad kan vara en lösning på detta?

A
  • Brand i en lgh långt ut i systemet är normalt dimensionerande pga längre kanalsträcka med tryckfall. (Knepigt om det uppgår till flera hundra lgh, dialog)
  • Injusteringsspjäll eller ovanligt små kanaler som betjänar få lgh<8st innebär problem (Kan innebära att suglåda/stigare nära fläkten blir dimensionerande, då en brand nära injusteringsspjället trycker på mer än spjället klarar.)

(Man vill ha injusteringsspjäll på varje separat kanal snarare än på en gemensam kanal, vanligt problem vid verifiering fläkt i drift)

-Att öka varvtalet kan vara ett sätt att hantera risk för spridning.

46
Q

Om du vill göra ett överslag på temperatur och flöde i en kanal, hur går du tillväga?

A

Innan övertändning:
Tb,max=350(BBRAD)+273=623K
qb,max=(1500/Pdon)^(0,5)*qn

Efter övertändning:
Tb,max=945(BBRAD)+273=1218K
qb=2*qnormal då antagande pbrand=(353/T) (Överslag)

47
Q

Vilken temperatur kommer en gemensam kanal eller suglåda uppnå från 8 lgh uppdelade på två suglådor?
Hur beräknas detta?

A

Dela upp i:

  • Före övertändning
  • Efter övertändning

Normalt tryckfall över don:
50Pa
Normalt flöde lgh:
30 l/s

Före övertändning:
Första suglåda med brandlägenhet:
qinblanding=3*30=90
qb,max=(1500/Pdon)^(0,5)*qn 164l/s
Tb,max=350+273=623

Temperatur suglåda 1:
(164+90)/((164/623)+(90/298))=
449K=175C

OSV för kanal över suglåda två.

48
Q

BBRAD vad gäller brandförlopp kopplat till ventilationsdimensionering, vad står det ang:

  • Brandens tillväxthastighet
  • Brandflödet
  • Brandgastemperatur tidigt brandförlopp
  • Brandgastemperatur sent brandförlopp
  • Brandgastemperatur efter Sprinklerpåverkan
A

Tillväxthastighet i det tidiga brandförloppet bör vara 0,047kW/s^2

Brandflödet begränsas av maximal tryckuppbyggnad som antas vara 1500Pa

I tidiga brandförloppet kan dimensionerande brandgastemp vara 350C

I det sena brandförloppet, vid övertändning, kan bestämmas med modell för naturligt brandförlopp (BÖKIGT) vi ansätter 945 grader.

Om sprinkler finns och aktiveras, ansätts temperaturen till när sprinkler aktiverar.
(Logiskt? ja, Ändamålsenligt? Tveksamt (Runefors)= detta medför att vi får sätta en fläkt utan någon temperaturtålighet alls, i t.ex. ett äldreboende bra? nää)

49
Q

Varför behöver vi lära oss att läsa ritningar?

A

Ritningar är det viktigaste kommunikationsmedlet i bygg- och fastighetsbranschen.

andra branscher har också ritningar, tex. maskin, data etc..

Varje bransch har sin standard och praxis, men stora likheter i grunden.

50
Q

Hur ser bygg- och förvaltningsprocessen ut från ide till byggstart?

A

Programhandling:
(Stora ramarna, denna typ av byggnad, ungf så mycket plats, ungf så många barn i skolan. Ganska övergripande, arkitekten är alltid med, nästan alltid en brandkonsult också.)
VAD KOSTAR DETTA?

(Bygglovshandling) - Söka bygglov.

Systemhandling/Ramhandling:
En förfinad programhandling.
beskriver mer, val av utrustning.

Ramhandling är till för totalentreprenör. SUPERSTRIKT. Räknar på det billigaste alltid om det förekommer alternativ.

Bygghandling:

  • planritningar
  • sektioner
  • principscheman
  • detaljhandlingar
  • beskrivningar
  • förteckningar

Projektanknutna dokument:
Ama
Produktblad
Svensk standard.

51
Q

Olika discipliner har olika färger på sina ritningspapper.

Vilka?

A
Arkitekt Vita
Konstruktionsritningar Blå
VVS Brun
-Sprinkler, ventilation, rör osv.
Elritningar Rosa
Kanalisation, belysning tele.
52
Q

Rökavluftning:
När används det?
Dimensionerande?

A

Ej tillåtet för skyddsnivå 1 (dvs sovande och utrymningsvägar)

Relativt vanligt för kontorshus och skolor.

Verifieras enklast genom handberäkningar.

Dimensionerande för huven är tidpunkten för maximalt brandflöde.

Mycket likt dimensionering av brandgasventilation av hissar.

53
Q

Hur beräknar vi rökavluftning?

A

Vi vill inte sprida några brandgaser i kanalen, och störst risk för spridning är till översta lägenheten. Mest konservativt är en brand i bottenplan.

I skolor är det så stora volymer så då är en FDS beräkning att föredra på trycket, annars antas 1500Pa i brandlägenheten.

Stor inblandning ger stor huv = Vi väljer brandtemperaturen i hela stigaren upp till översta sticket (lägenheten). Konservativt i läckande hus, rimligt i täta hus. 350C