Aktiva System - Sprinkler Flashcards
Aktiveringstemperatur
Temperatur på bulben vid vilken sprinklern aktiverar
Bästa verkningsyta
Den verkningsyta som ger det största flödet i sprinklersystemet.
Vad är:
C- Tal, rör
Friktionsfaktor som är beroende på rörtyp
Dimensionerande data för dimensionering av sprinklersystem. Vilka värden är vi intresserade av för att kunna börja dimensionera sprinklernätet?
ESFR, hur gör vi nu?
Dimensionerande data – Uppsättning av vattentäthet, verkningsyta och varaktighet som framgår av riskklassen.
För ESFR utgörs dock dimensionerande data av lägsta tryck vid sprinkler och
K-faktor.
Annars:
Alltid 12 aktiverade sprinkler
Vattenkälla får baseras på sämsta verkningsyta och bara 60min trots högre riskklass.
Vad är:
Erforderlig vattentäthet
Erforderlig vattentäthet – Den mängd vatten per kvadratmeter som ett sprinklersystem ska kunna leverera för en viss riskklass
Vad är?
K-faktor
K-faktor – Mått på sambandet mellan flöde och tryck hos ett sprinklerhuvud, anger storleken på hålet.
Larmventil
Larmventil – En ventil som finns för varje sprinklersektion och som är placerad i sprinklercentralen.
Larmventilen fungerar som backventil, samt ger signal till brandlarmsystemet vid vattenflöde.
Riskklass
Vilka finns det?
Riskklass – Klassificering av en verksamhet i syfte att identifiera dimensionerande data LH OH1-4 HHP HHS
Vad är RTI
RTI – ”Response time index”. Mått på sambandet mellan brandgasernas hastighet och temperatur å ena sidan och aktiveringstiden å andra sidan.
Vad är:
Sprinklersektion?
Hur stor får en sprinklersektion vara?
Sektion – Del av sprinklersystem som innehåller larmventil och nedströms belägna rörinstallationer och sprinklerhuvuden.
Får vara maximalt 12 000 m2 för normal riskklass.
Maximalt 9 000 m2 för hög riskklass.
Sprinklerbulb
Sprinklerbulb – Värmekänsligt element som aktiverar vid en given temperatur och som då
medger vatten att flöda från det aktuella sprinklerhuvudet
Sämsta verkningsyta
Sämsta verkningsyta – Den verkningsyta som kräver den högsta kapaciteten hos vattenkällan
(dvs högsta tryck och flöde)
Torrörsförlängningssystem
Torrörsförlängningssystem – En del av ett våtrörssystem som fungerar som ett torrörssystem
Torrörsystem
Torrörsystem – Sprinklersektion där röret normalt är fyllt med luft eller inertgas under tryck.
Varaktighet
Varaktighet – Den tid under vilken sprinklersystemet ska kunna leverera vatten till den bästa
verkningsytan.
Verkningsyta
Verkningsyta – Den största yta samtliga sprinkler kan förväntas aktivera
Våtrörsystem
Våtrörsystem – Sprinklersektion där rörnätet normalt är fyllt med vatten under tryck
Ett sprinklersystem ska normalt skydda en hel brandcell, men några undantag finns. Nämn några du kommer på.
Toaletter
Trapphus
Obrännbara dolda utrymmen
Det finns fyra huvudtyper av sprinkler nämnt i inledningen i sprinklerkompendiet. VIlka fyra huvudtyper kan det tänkas röra sig om?
Konventionell sprinkler
Boendesprinkler
Vattenspray-system (även kallat deluge eller grupputlösningssystem)
Dimmsprinkler
Vad är en konventionell sprinkler?
Det är den vanligaste sprinklertypen och används sedan 20-talet för att skydda allt från kontor till höglager.
Varför har boendesprinkler tagits fram och promotats?
Vilka krav finns det för att kunna sätta in boendesprinkler i en verksamhet?
Boendesprinkler är en lösning framtagen för att minska installationskostnaderna och göra systemet attraktivt.
Krav på att få använda boendesprinkler är,
Relativt små rum
Låg takhöjd
Känd brandbelastning.
Får även användas i behovsprövade särskilda boenden.
Nämn lite kort vad som innefattar vattenspraysystem.
Liknar den konventionella sprinklern men utan bulber. Sprinklern förlitar sig på detektion varpå vattenrörssystemet vattenfylls då ventiler öppnar. Grupputlösning, är vad det låter som. Flera huvuden sprutar samtidigt vid aktivering och tillåter en snabb utlösning då tidig aktivering sker via detektion.
Nämn lite kort vad som innefattar Dimmsprinkler.
Dimsprinkler är ett sprinklersystem baserad på ett högre tryck, vilket i sin tur kommer ge mindre vattendroppar vars fördel är att större andel vatten förångas i brandgaserna. Detta medför en betydligt mindre vattenåtgång och likaså en minskning i rördimensioner. Nackdel är att du får en god brandgaskylning men mindre effekt på själva branden som kan fortgå.
Vad är den absolut vanligaste anledningen till att en sprinkler fallerar enligt NFPA13?
Det är att inkommande vatten har stängts av innan branden inträffar, näst vanligast är att någon pillar på en ventil.
Inom vilket spann kan man förvänta sig tillförlitligheten av ett normalt sprinklersystem i sverige? Och vad kan man förvänta sig av ett torrör?
Normalfallet ligger runt 90% enligt NFPA13 men sverige torde ligga i samma nivå då vi även nu för tiden ställer krav på felindikering om någon pillar på ventilen.
Torrör är riktigt kass och sticker ut speciellt på lager.. Endast 60%.
Då kommer fråga, varför installerar vi sprinkler?
Vilka krav från kravställare?
Byggregler
- Direkt lagkrav - Verksamhetsklass 5B(behovsprövat boende) & 5C(Sjukhus)
- Lättnader i krav enligt förenklad dimensionering - t.ex. gångavstånd ökas med 1/3-del.
- Del i analytisk dimensionering.
Försäkringskrav
- Lägre premier
- Krav för att kunna försäkra
Egenambition
*Flexibilitet ifall verksamheter utvecklas och ändras.
Vilka särskilda risker kan uppkomma vid installation av sprinkler vid hantering av brännbar vätska?
Många av de brännbara vätskorna är lättare än vatten vilket gör att vätskan lägger sig ovanpå vattnet och branden kan fortgå. Dessutom finns det risk att man sprider branden då vätskan rinner iväg. Detta gäller de brännbara vätskorna som inte är vattenlösliga. En vattenlöslig vätska späs ut tills dess att brännbara gaser inte avges i en tillräckligt hög koncentration med spridning initialt.
Vilka särskilda risker föreligger vid installation av sprinkler på båtar?
Efter som vatten blir en levande kraft så kan mindre mängder vatten på ett våningsplan t.ex. ändra tyngdpunkten så pass mycket att båten välter. Idag har man ofta luckor som öppnar och släpper ut vattnet men det finns fortfarande en risk. Risken ökar med ökande höjd över vattenytan. Dimmsprinkler har i viss utsträckning fått godkänt och används i båtar för att minimera vattentätheten.
Nämn några situationer där man inte kan använda sprinkler.
T.ex. i silos med material som verkar svällande.
Smältor i stålverk då det får häftig reaktion.
Kemisk processindustri där vattnet kan leda till en häftig reaktion och förvärra skadeutbredningen.
Olämpligt att använda vatten vid högspänningsutrustning och ställverk samt serverrum eller verksamheter som hanterar känslig elektronik.
Du skall nu installera sprinkler, vilka regelverk skall du följa?
Hänvisar dessa till något annat regelverk?
BBR/BBRAD
SBF120:8
NFPA13
SS/EN 12845
BBR som hänvisar till europanormen SS/EN 12845
SBF 120:8 som i vissa fall hänvisar till SS/EN 12845 och NFPA 13, särskilt för långkastande sprinkler och ESFP, early suppression fast respons.
Om det inte finns i SBF, gå till NFPA13, man kan välja att plocka delar ur vardera standarder så länge man kan visa att det uppfyller kraven.
Det är lite speciellt med standarder vad gäller dimmsprinklersystem. Vad är det som är så speciellt och vad medför detta?
Det finns inga standarder för dimmsprinkler-system idag utan man får förlita sig på de prövningsmetoder varje enskild installatör använt, vilka är produktspecifika. Detta medför att endast installatören/leverantören kan bygga ut, serva och ta hand om systemet efter installation.
Förutom de huvudgrupperna av sprinklersystem så finns det fyra stycken olika typer av sprinklersystem. Vilka är det?
Våtrörsystem
Torrörsystem
Torrörsförlängsningssystem
Förutlösningssystem
Beskriv lite kort vad Våtrörsystem innebär.
Våtrörsystem innebär att rörnätet är fyllt med vatten under tryck. När en bulb spricker så strömmar vatten omedelbart ut ur sprinklerhuvudet.
Är den absolut vanligaste sprinklertypen och det absolut mest tillförlitliga.