Skum

Question 1

Vilka tre beståndsdelar ingår i skum?

Answer 1

Skumvätska 3-6%
Vatten 94-97%
Luft

Question 2

Vad är det i skummet som gör det skummigt?

Answer 2

Skumbildare - Antingen tensider som i vanligt diskmedel eller protein.

Question 3

Det finns en mängd olika delar i skumvätskan, nämn några:

Answer 3

Stabilasatorer - Så skummet kan hålla vatten och tåla värme
Lösningsmedel - viskositet i skummet
Fryspunktnedsättande medel - Klarar våra vintrar
Konserveringsmedel - Så det håller över tid
pHjusterande medel - Så det liknar vatten
Konsistensgivare - Så det blir rätt konsistens
Färg- Så man kan skilja skumsorterna
Korrisionsinhibitatiorer - Så inte saker rostar.

Question 4

Tensidbaserade skumvätskor är gjort av?

Och vilka särskilda egenskaper tillskrivs Tensidbaserad skumvätska kontra en proteinbaserad?

Answer 4

Fettsyror elller petroleumprodukter (syntetiskt)

• Smidigt och lättflytande
• Expanderar lättare

Question 5

Proteinbaserade innehåller:

Och vilka särskilda egenskaper?:

Answer 5

Från sojabönor eller djurdelar (horn hovar)

• Styvare skum som fäster lätt
• När proteinet utsätts för värme så denaturerar proteinet och du får en rödbrun hinna kvar som isolerar.

Question 6

Tensidbaserad skumvätska kallas även för?

Answer 6

Detergentskumvätska

Question 7

Hur förkortar man i regel detergentskumvätska och proteinbaserade skumvätskor?
Och vad står förkortningen för?
Vad innehåller dessa skummedel?
vad står -AR för och vad innehåller det?

Answer 7

AFFF & AFFF-AR (Uttalas A trippel F)
FFFP & FFFP-AR (Trippel F P) Används typ inte inom brandförsvaret…

AFFF - Aquous Film Forming Foam
FFFP - Film Forming Foam Protein
AR - Alcohol Resistant (Motstår polära vätskor)

Både AFFF FFFP innehåller Fluortensider
-AR innehåller Gelbildare (Polymerer)

Question 8

AFFF och FFFP bildar en liten vattenfilm trots att du lägger på skum i vätskor med lägre densitet än vatten, hur kommer det sig?

Answer 8

Filmbildningsförmågan beror på att ytspänningen sänks i vattnet från 73 mN/m till under 20-30 mN/m som gäller för de flesta kolväten. Vattnet tillåts inte att bilda droppar som faller igenom bränslet. Det finns dock bränslen som tillåter vattnet att bilda droppar och vattnet faller igenom.

Question 9

Den vattenfilm som bildas, vilken tjocklek har den och vad kan hända om du skulle gå rakt igenom skumtäcket du har lagt ut och bränslet fortfarande är varmt eller är i kontakt med varma ytor?

Answer 9

Filmen är endast 0,001mm tjock och är självläkande. Skulle du gå igenom ett skumtäcke så kan det flamma upp ur från dina fotsteg för att sedan bilda film igen (Tänk hollywood).

Question 10

Vad kan problemet vara ifall man lägger på AFFF på en alkoholbaserat bränsle? Förklara!
Och när kan man använda AFFF kopplat till %vattenlöslighet?
AFFF-AR, vilken %sats skall användas?

Answer 10

Alkoholbaserade bränslen är vattenlösliga. DVS Polära. Precis som CO2 är polär fast i vätskeform. Den polära formen binder till sig H2O:t och gör det vattenlösligt. AFFF kommer därmed inte kunna bilda film då denna löses upp av den polära vätskan. Lösningen är att vi lägger på AFFF-AR vilket kommer i kontakt med polära ämnen bilda ett gelskikt kemiskt.
Man klarar ungefär upp till 10% vattenlöslighet med vanlig AFFF med ökad påföringshastighet. Högre koncentrationer kräver AFFF-AR. AFFF-AR klarar alla polära vätskor vid 6% inblandning.

Det finns ingen anledning att använda AFFF-AR på 3%… Filmbildande ska alltid användas med 6% inblandning.
Vanligt AFFF 3-6% beroende på situation och bränsle.

Question 11

Hur lång lagringstid har vi på en skumvätska i obruten förpackning?

Answer 11

10-25år, om inte lagringstemperaturen höjs med 10 grader, då halveras hållbarheten. Skall därför lagras svalt men frostfritt.

Question 12

En -AR skumvätska kan reagera med vissa metaller, vilka? och vad medför detta?

Answer 12

Det kan reagera med kopparmetall och bilda ett medel som till och med kan angripa syrafast stål. En skumvätsketank skall utformas i rostfritt stål eller plast.

Question 13

Om skumvätskan börjar ta slut i bilen, vad kan vi göra?

Answer 13

Om man behöver fylla på skumvätska under pågående insats så fyller vi på, på släckbilens tak i Falköping med dunkar som transporteras till platsen. Har svårt att se att det skulle vara annorlunda i resterande delar i Sverige.

Question 14

Inblandning av skumvätska enligt dessa senarion:
Klass A brand
Klass B brand Petroleum
Klass B brand Polära vätskor

Answer 14

Klass A:
0,1-1% inblandning räcker, CAFS blandar i förhållande 0,3% vid A-klass bränder. CAFS använder sig av en Fluorfri skumvätsketyp för A skum.

Klass B Petroleum:
3% inblandning som tumregel. Notera dock att vissa petroleumbränslen innehåller polära vätskor som dränerar ut skummet. CAFS 0,3%

Klass B Polär:
6% alltid med AFFF-AR skumvätska, Fluorbaserad.
CAFS 0,6% med ett volymflöde på över 1000L/min.

Question 15

Vad menas med en Tixotrop egenskap?

Answer 15

Det är att viskositeten ändrar sig vid omrörning, vissa skumvätskor blir med lättflytande när vätskan sätts i rörelse.

Question 16

Förblandning i tank, hiss eller diss?

Answer 16

Du blandar in rätt mängd skumvätska direkt i tanken.
Precis kass, varför skulle man vilja göra det?! Ponera att du använder dig av halva innehållet, sedan får du bekymret tömma det någonstans och dessutom se till att du gör rent hela tanken. Absolut värdelöst. Tror inte Miljö och Hälsa i din kommun blir glad på dig om du håller på såhär ansvarslöst. Nästan skäl för uppsägning.

Question 17

Skumvätskepump, hiss eller diss?

Dvs. en skuminblandning väldigt nära pumpen och som kan bestå av komprimerad luft eller pump som tillsätter skumvätska beroende på varvtal/tryck i systemet.

Answer 17

En skumvätskepump justerar inblandningen av skumvätskan oavsett flöde i systemet. Det är bra för då kan du dra några extra slanglängder utan att skummet blir lidande. Tänk bara på att du tar så stor dimension som möjligt på slangen så du får ut bästa möjliga skum i strålröret/skumröret.
CAFS är alltid i förhållande 7:1 Luft/vatten med exakt rätt inblandning. Här har du alltid samma kvalitet efter pump.
Jämfört med en injektors inblandning kan bero på tryckfall och flöde, vilket ger olika skumkvalitet på olika slanglängder efter injektorn.

Question 18

Skuminjektor, hiss eller diss?

Answer 18

Vanligt system på deltidsstationer där CAFS är för dyrt/omotiverat eller släckbilen är från 90 talet.
Bygger på vår kära venturi och förlitar sig på bernouli.
Hastighetsökningen i venturiröret kommer bidra med ett undertryck som beror av Flödet i systemet och ingående tryck förbi avsmalningen.
Nackdel: Ger endast rätt inblandning när tryckförlusten över injektorn är rätt, dvs skapar rätt undertryck för det flöde som väljs.

Question 19

Fördelar/nackdelar med att placera en skuminjektor i anslutning till pumpen?

Answer 19

En pumpinjektor är placerad i en fast ledning som grenas av från trycksidan och går runt
brandvattenpumpen. Den är alltså fast monterad i exempelvis en brandbil. Skumvätska sugs från en fast tank. Tryckskillnaden mellan pumpens tryck- och sugsida avgör hur stor inblandningen blir. I och med att tryckförlusterna i slangsystemet inte påverkar systemets prestanda, ger pumpinjektorn ett system som är oberoende av slanglängd eller höjdskillnad mellan pump och strålrör.

En pumpinjektor känner inte av flödet i systemet. Pumpskötaren måste därför styra pumpen så att munstyckstrycket och därmed flödet blir rätt. Dessutom måste skumdoseringen ställas in efter flödet, det vill säga efter vilka skumrör som används.

Skumvätskeinblandningen för en pumpinjektor varierar:
• med vattenuttaget, där en dubblering av flödet ger ett halverat
procenttal,
• med mottrycket, där större mottryck ger mindre flöde och ökat
procenttal,
• med ingående vattentryck, där högre tryck ger lägre procenttal.

Om strålföraren stänger sitt skumrör upphör flödet i slangen.
Däremot kommer vattnet att fortsätta cirkulera igenom pumpinjektorns ledning, den bildar ju en slinga runt pumpen. Då cirkulationen fortsätter, kommer också inblandningen av skumvätska att fortsätta och skumvätsketanken töms successivt. Volymen i rörslingan kan inte öka, vilket innebär att skumvätskeblandningen pressas bakvägen in i vattentanken.

Question 20

Du skall nu starta upp en insats med en pumpinjektor, vad behöver du som pumpskötare tänka på?

Answer 20

I och med att tryckförlusterna i slangsystemet inte påverkar systemets prestanda, ger pumpinjektorn ett system som är oberoende av slanglängd eller höjdskillnad mellan pump och strålrör. Pumpinjektorn är dock känslig för ett högt ingående tryck.

Om vattnet tas från brandpost eller via sluten seriekörning, blir tryckskillnaden mellan pumpens sug- och trycksida för liten för att injektorn ska blanda rätt.

En pumpinjektor känner inte av flödet i systemet. Pumpskötaren måste därför styra pumpen så att munstyckstrycket och
därmed flödet blir rätt. Dessutom måste skumdoseringen ställas
in efter flödet, det vill säga efter vilka skumrör som används.
Skumvätskeinblandningen för en pumpinjektor varierar:
• med vattenuttaget, där en dubblering av flödet ger ett halverat
procenttal,
• med mottrycket, där större mottryck ger mindre flöde och ökat
procenttal,
• med ingående vattentryck, där högre tryck ger lägre procenttal.

Om strålföraren stänger sitt skumrör upphör flödet i slangen.
Däremot kommer vattnet att fortsätta cirkulera igenom pumpinjektorns ledning, den bildar ju en slinga runt pumpen. Då
cirkulationen fortsätter, kommer också inblandningen av
skumvätska att fortsätta och skumvätsketanken töms successivt.

Question 21

Nu får du tag i den gamla kära mellaninjektorn som finns på nästan varje deltidsbil i landet. Vad innebär detta system och vad behöver man tänka på?

Answer 21

Mellaninjektorn är väldigt känslig för olika tryck och flöden. Om tryckförlusterna i slangsystemet för stora så kan det bildas ett så stort mottryck att vattnet pressas in i skumvätskebehållaren istället. Man får vara försiktig om man drar slangar upp för en slänt. Vissa mellaninjektorer klarar maximalt två längder 38mm slang (ungf 50 meter).
Om det finns en shunt så blir det rätt blandning då den fjäderbelastade ventilen öppnar för rätt mängd för olika undertryck samt fungerar som backventil ifall mottrycket blir för stort.

Question 22

Vad är en strålrörsinjektor?

Answer 22

Det är en liten vätskebehållare som sitter direkt på strålrör/skumröret. Smidig då man kan styra flödet direkt på strålröret via en tryckmätare (om sådan finns).

Question 23

Du har ett skumrör dimensionerad för 400l/m. Vad gäller beträffande val av slanglängder och dimension på slangen med tanke på enbart munstyckstrycket?

Answer 23

75m 42mm och 50m 38mm DVS
3 slanglängder 42mm fungerar.
2 slanglängder 38mm fungerar.

Question 24

Du har ett skumrör dimensionerad för 200l/m ingen mellaninjektor. Vad gäller beträffande val av slanglängder och dimension på slangen med tanke på enbart munstyckstrycket?

Answer 24

300m 42mm och 200m 38mm DVS
12 slanglängder 42mm fungerar.
8 slanglängder 38mm fungerar.

Question 25

Nu har du en mellaninjektor och ett skumrör dimensionerat för 400l/m på en 38mm slang, hur gör du?

Answer 25

Du gör ingenting. Det blir skit.
En mellaninjektor tillåter bara ett uttag på 200l/m vid användning av 38mm slang.
Skall du få korrekt skummedelsblandning så använder du 42mm slang till 400l/m skumrör.

Question 26

Vad kallar man en skummedelsblandning utan inblandning av luft?
Även kallat oaspirerat skum.

Answer 26

Premix, uttalas Prämix.
Vilket kan användas med god effekt på fibrösa material då ytspänningen sänks så pass att vattnet letar sig in i materialet.

Question 27

Nu händer det grejer!

Vad är sub surface och semi sub surface skumsläckning för något?

Answer 27

Det är när man genom en botteninföring pumpar in skum som får flyta upp och lägga sig på ytan av bränslet.
Subsurface är ett rör rakt upp och ner som pumpar in släckmedel.
Semi sub surface är du använder dig av en slang som kommer flyta upp och distribuera släckmedel på ytan. Vilket är en fördel vid brand i polära vätskor om man inte vill ha gelé i hela utrymmet utan på ytan.

Question 28

Och om man har en släckmekanism ovanför en oljecistern? Vad kallas denna?

Answer 28

Rimseal

Question 29

Mellanskumsrör, vad är det för påhitt?

Och om man vill ha tung och mellanskum i samma rör?

Answer 29

Samma som tungskumsrör fast du tillåter större inblandning av luft. Vilket ger en expansionsfaktor kring 70-100.
Det finns något som heter kombirör vilket är relativt vanligt, då kan man efter eget tycke och smak ändra från mellanskum till tungskum och vice versa.

Question 30

Lättskumsaggregat, hur gör vi i praktiken?

Answer 30

Vi tar vår fläkt på släckbilen och fäster fast lättskumsaggregatet, dvs, ansluter skumslangarna till fläkten som sedan jobbar upp ett skumflöde. Detta leds in i byggnader via en dörradapter. En välridgt stor slang/påse som i mitten är extra bred för att kunna fylla ur ett dörrhål t.ex.

Question 31

Förklara kort hur en skuminsats får lågorna att slockna.

Answer 31

Skummet breder ut sig på ytan, det första skummet kommer förbrukas av lågorna vilket skapar vattenånga och stjäl energi från branden. Detta medför att bränsleytan och flammorna kyls och koncentrationen av bränsleångorna minskar.
När flammorna kyls så strålar de inte lika mycket tillbaka ner på bränsleytan, och skummet fungerar som ett isolerande material vilket gör att strålningen från flammorna isoleras från bränslet. Det filmbildande egenskaperna gör även att bränsleångorna minskar då diffusionen genom skumskiktet sänker koncentrationen bränsleångor. Ju mer skummet breder ut sig desto mindre yta avger gas och mindre andel brand som kan uppehålla temperaturen.
Bränslen med högt ångtryck trycker igenom skummet och branden fortgår, t.ex. polära vätskor. Då kan man få ett brinnande skikt ovanför skummet. Samtidigt som polära bränslen käkar skum.

Question 32

Du håller på och släcker med en skuminsats men märker att det skummet du inte har räcker för att täcka in hela ytan. Vad gör du?

Answer 32

Du avslutarskumpåföringen och inväntar resurser.

En spillbrand är antingen 100% släckt eller inte alls. Skulle du ha en liten liten yta kvar som inte är släckt när du är klar så kommer den växa i storlek och skummet kommer sakta men säkert förbrukas tills dess att det äts upp helt igen.

Question 33

Hejsan hopppsan, du upptäcker i skuminsatsen att du har massa metalldelar som sticker upp vid bränsleytan. Vad medför detta?

Answer 33

Har du metalldelar som exponerats för värme och försöker släcka en brand med skum så kommer skummet vid metallen att förbrukas väldigt snabbt i insatsen då vattenmängden inte är tillräcklig för att få ner temperaturen lokalt. Dessutom kan temperaturen vid metallen få bränslet att koka vilket skapar ett högre ångtryck av vätskan i närheten och går igenom skummet och fortsätter brinna. Det blir kort sagt svårtsläckt.

Question 34

Du kommer fram till en trafikolycka och en begränsad mängd bensin ligger över körfältet runt bilen. Läckaget har stoppat och du inser att personen är fastklämd. Taktik, hur gör du?

Answer 34

Antingen lägger du på ett skumtäcke för att förhindra antändning och avångning från bränslet.
Men snabbaste sättet att möjligtvis kunna göra en insats torde vara att helt enkelt spola bort bensinen med vatten till dikeskanten.
Snipp snapp snut, nu va insatsen slut.

Question 35

Hur gör vi idag när det gäller spillbränder och släckinsatser?

Answer 35

Finns det ingen fara för liv och egendom förutom det objekt som är skadedrabbat. Låt det brinna, bättre att få bort bränslet och spillbranden i luften än att dels få ner det i marken, dels lägga på skum som inte är så populärt.
Annars så får vi ta i beaktande vilken mängd det rör sig om, om det kommer sluta brinna innan vi ens hinner få igång en insats.
Här kanske fokus blir på att stoppa spridning av branden genom att kyla omkringliggande egendom snarare än att släcka branden.
Om det finns fara för liv, så gör vi det vi kan för stunden, det gör ingenting om det blossar upp senare om vi kan starta en insats och få bort personen därifrån.

Question 36

En plan yta på 500m^2 brinner och du har bensin, hur lång tid brinner det?

Answer 36

Det brinner ungefär 15 minuter, sen är bränslet slut.

Bensin brinner med 4,5 mm per minut och en 500m^2 pöl med bensin blir i genomsnitt 60mm djup.

Question 37

Vad räknas som normal påföringshastighet för skum?

Answer 37

Ungefär 3-6 l/m^2 oexpanderad skumblandning.

Dvs 1500-3000 l/m vattenåtgång på en 500m^2 brand i ungf 15 minuter.

Question 38

Du står framför en grupp hungriga brandmän som undrar hur man skall göra vid påföringstekniken vad gäller skum. Vad säger du till dem?

Answer 38

Huvudregel:
Mjuk påföring, vind i segel, kraftsamla.

Är det en insats mot en brand med hög strålningsvärme, slå ihop era tungskumsrör och börja på samma ställe, studsa ner skummet i bränslet. Kör tills ni fått fäste och börja sedan röra er från varandra. Gör stora svep och när intensiteten lagt sig så ni kan närma er branden så gå över till påföring med mellanskum som alltid ger mjuk påföring.
Skulle vi ha föremål i pölen som värmer upp bränslet så börja från föremålet om möjligt, låt skummet rinna ner längs föremålet och släck från föremålet och ut.

Question 39

Ge exempel på situationer där man kan använda sig av lättskum:

Answer 39

Källare:
När du inte kommer åt en källare på grund av för hög brandbelastning och osäkerheter i vad som finns i källaren. Så kan man efter en riskbedömning besluta sig för att lättskumsfylla en källare. Speciellt om den enda inträngningsvägen är ovanför branden.

Hangar/lager:
Stora utrymmen som behöver snabb släckning och där manuell släckning inte är möjlig på grund av för hög brandbelastning. i kombination med långa inträngningsvägar. Det kräver en annan typ av rökdykarorganisation med avlösningsgrupp samt skyddsgrupp, vilket är ett krävande arbete för insatt personal.

Djurstallar:
Om evakuering av djuren inte är möjligt, testa och lättskumsfylla stallet. Det går alldeles utmärkt att andas trots lättskum.

Question 40

Skuminsatsen dimensioneras med hjälp av sambandet:

Answer 40

Skuminsatsen dimensioneras med hjälp av sambandet:
R = A * v * T
där,

R [l] Vätskeåtgång
A [m2] Spillyta
v [l/m2min] Påföringshastighet
T [min] Påföringstid

Question 41

Lättskuminsatser kan dimensioneras med hjälp av sambandet:

Answer 41

Lättskuminsatsen kan dimensioneras med hjälp av sambandet:

R = V / T * CN * CL

där,

R [m3/min] Erforderligt skumflöde
V [m3] Fyllnadsvolym
T [min] Fyllnadstid, normalt 5 min
CN [-] Kompensationsfaktor för skumnedbrytning
CL [-] Kompensationsfaktor för läckage
Kompensationsfaktorn för skumnedbrytning är satt till 1,1 för rum som är opåverkade av brand. För rum som är fyllda av brandgaser används 1,2 och vid övertänd brand används faktorn 1,4. (NFPA1,15)

Den amerikanska standarden föreslår fyra gånger fyllnadsvolymen, dock som mest för 25 min
drift (NFPA 11A, 1994).

Kompensationsfaktorn för läckage är satt till 1,0 och förutsätter att inget läckage finns.

Expansionsfaktor sätts till 800 i särdqvist exempel.

Question 42

Rent praktiskt vad gäller placering av lättskumsaggregat för intränging i byggnadesdel så behöver man beakta vissa aspekter för att kunna trycka in skummet, vadå?

Answer 42

Skapa öppningar, 1m^2 per aggregat som minst i slutna utrymmen, krångliga utrymmen kräver mer. Är det en vind så kan det finnas ett naturligt flöde ut ur utrymmet och lättskummet letar sig då istället in i luftspalter och annat, vilket är bra

Vinden ute, du vill inte få ett mottryck i dina öppningar.

Temperaturen ute, du vill inte att ditt lättskum fryser.

Question 43

OM vi behöver skydde en byggnad från strålningsvärme, hur gör vi det på bästa sätt med skum?

Answer 43

Lägger ett skumsegel.
DVS att vi lägger på skum på väggen eller objektet vi vill skydda. CAFS är exemplariskt på detta. CAFS har möjligheten att lägga på “Torrskum” vilket är en skumblandning med mindre mängd vatten i. Kanon för vidhäftning och det rinner inte av lika lätt som vanligt skum.

Question 44

Vilka skador kan uppkomma av skum?
Person
Egendom
Miljö

Answer 44

Personskador: Möjligtvis uttorkande och ohälsosamt, men du dör inte.

Miljöskador: Fluortensider är inte nyttigt för miljön och kan göra vattentäkter otjänligt. Ofta köper man in Fluorfria alternativ på A skum. Men Fluortensider finns allt som oftast i B-skum. Användningen av B skum är nästan helt borttagen och man tittar på andra alternativ istället. Men visst, det finns insatser som kommer kräva B skum även i framtiden.

Egendomsskador:
Förutom fula ringar som blir när skummet torkar så kan det uppkomma korrosionsskador på oskyddad metall osv.