Ved och fibermorfologi Flashcards

1
Q

Vad finns det för typer av organismer och beskriv dem kort

A

Eukaryoter och Prokaryoter (Eubakterier och Arkeer)

Prokaryoter:

  • ingen cellkärna (flyter fritt)
  • oftast små
  • anv för bla att modifiera biomassa (ex. jäsning, fermentation)

Eukaryoter:

  • mer sofistikerade
  • gener, dna, kromosomer finns i cellkärnan (dubbelmembran)
  • oftast större
  • mest intressant för oss producenter för råmaterial
  • Växter är mest intressant för bioraffinaderi, speciellt under ett kortare perspektiv eftersom växter kan producera stora mängder biomassa effektivt.
  • Djur från hav intressanta ur ett längre perspektiv
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är biofibrer?

A

Fiberproducerande

En fiber är ett objekt som är slankt och avlångt, oftast flexibelt.

Har enormt stor tillämpning - textilier, papper, rep m.m.

Bio => fibern kommer från ett biologiskt ursprung

Exempel:
Hår (ylle), senor (fiolsträngar), extra cellulära filament (siden), långa celler (vanligast, från växtcellvägg).

Stor skillnad mellan fibrer beroende på vilken växt och vilken del av växten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är en växt?

Funktionell def. och Fylogenetisk def.

A
Funktionell def: (äldre def)
Eukaryotisk mekanism
- fotosyntes (få undertag)
- cellvägg (cellulosa)
- stärkelse (energiförvaring)

Fylogenetisk def: (moderna def)

  • Rike, fylogenetik
  • gemensamt ursprung, grupp syskon

Larvar, brunalger, svamp och rödalger är INTE växter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hirarkiska nivåer i botanisk systematik

A

Alla växter utgör ett rike!
Rike => Divisioner => Klass => Familj => Släkten => Arter

  • Grupper som har ett gemensamt ursprung
  • Art = medlemmarna kan få fertil avkomma med varandra
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Fylogenetiskt träd

Vilka fyra grupper det finns och vad det är för typer

A

kolla vilka klasser det finns på bilden

Agniospermer:
monocytleodoner och eudicytleodoner

Gymnospermer:
Barrträd

Fernväxter:
Fräken, ormbunkar

Bryofyter:
Mossor och liknande grupper

(Gröna alger)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

De första landväxterna

A

Bryofyter (mossa och liknande)

Karaktärisering: tar upp vatten med hela kroppen och saknar effektiva vattenrenande vävnader.

Växer i fuktig omgivning, begränsade i storlek (växer inte på höjden direkt)

Mossor i öknar - dvala då de är torrt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Är bryofyter en fylogenetisk grupp?

A

Nej, många har en gemensam grupp men inte alla.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Revolution 1 - kärlväxter

A
  • Utvecklade vävnader som kunde leda vatten långa distanser med deras vattentäta cellvägg med lignin som hindrar från att svälla i vatten.
  • Ny celltyp = trackeider = biologisk funktion som döda
  • De första kärlväxterna: lummer, ormbunkar, fräken
  • de första träden
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Är kärlväxter en fylogenetisk grupp?

A

Ja, alla har ett gemensamt ursprung, från rosor till gräs till enbuskar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Kärlkryptogamer

A

Använder sporer till sin reproduktion som gör att hansporen måste simma till honsporen för att reproducera

Nackdel: krävs fuktighet fö fortplantning, låg chans till befruktning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vedartade och örter

A

Vedartade:

  • permanent över jord-del, robust, motståndskraftig,
  • ex. träd, buskar, blåbärsris
  • Är oftast större men måste inte vara

Örter:

  • över jord-del lever bara en säsong, mjuk, mindre motståndskraftig.
  • Örter som bara bildar en och vissa där örters rötter kan överleva
  • Stor ört: bananträd => växer upp => blommor => dör => skickar upp ny

Gränsfall:
- de som lever ett antal säsonger innan den dör

Skillnaden mellan ört och vedartad väldigt relevant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Revolution 2 - Fröet

A
  • Hananlaget förs till honanlaget (förr av vinden) som har lite fukt som gör att det fastnar och befruktar växten.
  • Växten kan anlägga startnäring till fröet så att den får en bra start på livet.
  • De första: nakenfröiga växter - tog över vedartade växter. De vedartade hade fortfarande örtdominans under träden.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Nakenfröiga

A
  • Vissa hade dött ut
  • Dinkofyterna (få kvar)
  • En enda division - barrträd
  • Barrträd arter. => få 100
  • Framgångsrikt, kallare klimat vid berg. Finns även tropiska.
  • Ekonomiskt viktiga
  • 6-8 familjer
  • Tallväxter är den viktigaste familjen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Familjer av barrträd i Sverige

A

Tallväxter:
Tallar, granar, lärkträd, doglasgran, ädelgranar

Cypressväxter:
Enbusken (sv), Amerikansk sequoia (nord amerika)

Idegransväxter:
Sällsynt träd, användes förr till pilbågar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Revolution 3 - blommväxter

A
  • Angiosperms
  • Kvinnliga anlaget i en blomma, socker i som lockar djur, äter och då nedmatade med manliga anlaget och smeter av det på nästa.
  • Istället för naket frö - bäddar in i köttig frukt som äts av djur, i spillningen finns då fröer som får sig en utmärkt start på livet
  • tar hjälp av djur
  • Fröväxter/fruktväxter
  • Finns blomväxter som reducerat sig bort och gått tillbaka till en vindpollinering. Liknande nakenfröig, har då sällan uppseendeväckande blommor.
  • Veteax är botaniskt sett en frukt
  • Uppfinningsrikedom
  • Vävnaderna - innan förlitat sig på trackeiderna (byggnad och transport) - nu ersätts det med specificerade former => libreoformfibrerna tar över som byggmaterial och kärlväxter tar över som transportmaterial
  • Löven mer avancerade
  • Lignin och polysackarider mer avancerade struktur
  • Tog nycker snabbt över
  • Majoritet bland örterna speciellt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Klasser i angiosperm

A

Eudicotyledoner (tvåhjärtbladiga):

  • lövträd, björk, ek, asp
  • örter, vitslippor
  • kaktusar

Monocotyledoner (enhjärtbladiga):

  • gräs, bambu
  • liljeväxter, orkideer, bananväxter m.m.

Finns fler klassaser men för oss oviktiga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Är hardwood (lövträd) en fylogenetisk grupp?

A

Nej, kan bara mycket närmare besläktad en ört än ett annat träd.
Mer kemiska och strukturellt heterogen än softwood (barrträd).
Pga dess heterogena egenskaper påverkar det och försvårar massabruk och bioraffinaderier.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilka slags växter används till pappers- och massatillverkning för skogsindustri?

A
  • Även bioraffinaderier
  • Kan vara både vedartade och icke-vedartade
  • Vedartade:
  • Lövveden - hardwood (eudicotylodoner)
  • Barrveden - softwood (conifer)
  • Bambu i mindre grad (mindre vid massatillverkning)
  • Icke-vedartade:
  • Överskottsprodukter/biprodukter (ex. strå)
  • Extrema högkvalitetsfibrer (ex. specialpapper som sedlar, tepåsar m.m.)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Varför gör vi papper huvudsakligen från ved och inte jordbruksavfall?

A
  • Logistik, finns tillgängligt året runt, lätt att transportera, hög densitet m.m.
  • Kemiska nackdelar med enhjärtbladiga växter från jordbruksavfall
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Var växter träden?

A

Taiga (norra barrskogsbältet):

  • Huvuddelen av skandinavien, öster över sibirien, ner över norra delen av kina och japan och sedan ner över Nordamerika
  • domineras av barrträd, relativt få arter
  • antalet arter skiljer sig vid olika delar av Taiga

Tempererade skogar:

  • söder ut
  • skiljer sig då de har högre andel lövved och mer komplex blandning
  • skiljer sig geografiskt
  • Europa: ek och bok, gran och ädelgran
  • Nordamerika: mkt barrträd (tallar)
  • Geografiskt isolerad
  • Sydamerika: icke-tropisk palm, barrträd
  • Afrika: lövved
  • Australien: eukalyptus
  • Nya Zeeland: Trädormbunkar

Tropiska vändkretsar:

  • Torra områden
  • Palmer och lövved (enstaka barrträd)

Tropiska skogarna:

  • Breder ut sig
  • Brasilien, kongobeckenet, Indien, Indokina, Indonesien
  • Lövved dominerande, EXTREMT rika på arter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Bra att ha en artrik skog eller att ha en artfattig skog?

A

I de flesta fall artfattig för då kan man anpassa sig till arten. Bara värdefull OM arterna är det.
Om tropisk => skiljde egenskaper

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Delar av en växt (kärlväxt)

A

Delas in i:

  • Rot - rotsystemet som suger in näring
  • Stam - centralen (xylem, vatten upp), floemet (näringslednadsvävnad, näring ner), utanför finns skyddsvävnad (epidemisk eller peridemisk, dvs bark)
  • Grenar (samma uppbyggnad som stam)
  • Löv - fotosyntes
  • Frukter och blommor

Alla delar kan användas som material till bioraffinaderier

Frukt fett och polysackarider

Blad och bark - polysackarider, fetter m.m.

Stam - lignocellulosa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vilken trädform är teknisk bäst?

A

Palm-, gran- eller ek-typ?

Gran typen lättare att ta and om, Ek måste tas för hand.
Ek kan planteras tätt så att de växer som granen (ex. tallar)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Delar av stammen - träd

A

Ytterst:
Ytterbark- Skyddsvävnad (peridemisk - både sek och prim) eller bark. Helt död. Innehåller motståndskraftig polymer (Suberin), kork. Kemisk komp kan variera väldigt mkt.

Innanför ytterbark:
Innerbark (levande vävnad), består av floemet (transporterar näringsrika org ämnen som bildats i bladen) och kambium (celldelning)

Splintved:
Transporterar vatten med lösta mineraler och lagrar näringsvärden. Biologiskt aktiv dock mest döda celler (några få levande).

Kärnved:
Här dör veden och torkas. Färgas i många fall (ex. gran) Innehåller höga halter av extraktivämnen.

Juvenile wood:
Ungved. Mjukare och mer flexibel, böjbar för vinden.

Märg:
Första års skott

Cellerna är orienterade längs med riktningen i stammen med undantag för märgstrålar (ligger vinkelrät mot årsringarna) och kvistnötter (övervuxna grenar)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Primär och sekundär tillväxt
- Alla har inte båda (ex. palm har endast primär). - Primär: vid spetsar, de blir längre - Sekundär: tjockare vid stam och gren och rot. - Palm bildar inte ved, har endast primärt xylem så de funkar inte så bra att såga ex. plank ur. - Delarna är samma i tallved och lövved. - Har man båda kallas det peridemisk
26
Växter med bara primär tillväxt
- Bambu och strå (viktigast) - Bambu: samlingsnamn, längre fibrer, innehåller kiseloxid - Strå: kortare fibrer, innehåller kiseloxid
27
Bastfibrer
- från fibrer i floemet, fröhår, lövfibrer - Fröhår och i blad finns också värdefulla fibrer, långa - Anv till: textil, kompositer och exklusiva papper - Ex. bomull (fröhår)
28
Viktiga faktorer för val av råmaterial
- Färg på material - Densitet (transport) - Homogenitet mellan cellerna - Den kemiska sammansättningen - Tillgänglighet - Fiberlängd - Lövvedsfibrer är kortare = kortfibermassa - barrvedsfibrer är längre = långfibermassa - Fröhår och floemfibrer kan vara mycket längre
29
Två huvudtyper av skogsbruk
Skogsbruk med slutavveckling: - avvecklar nästan alla träd inom ett område - lämpligt för storskaligt skogsbruk - ger hög produktion Kontinuerlig avveckling/blädning: - fäller träd här och där - mer vacker skog - låg produktion - dyrbarare - rationell (bönder) - ej för storskalig
30
Slutavveckling (skogsbruk)
Fäller naturlig skog (nord am, tropiska) - Problem: komplexa blandningar av trädslag (MTH - Mixed Tropical Hardwood) Plantager (Brasilien, Indonesien, Portugal) - planterar ett träslag - zooner - hög produktivitet - hög homogenitet - "jordbruk" - låg biologisk mångfald ``` Planterad skog (skandinavien) - fortfarande en skog ```
31
Steg i Skandinaviskt skogsbruk
Regenerering (få nya träd) - fröer (inte ofta i sverige) - naturlig (lämnar några träd) tall och lövved - plantera små plantor Röjning (sly) - som bränsle Gallringar - större och starkare träd - går till massaved Slutavverkning - toppar och skadade går till massaved - bästa timmen går till sågverk
32
Vilka tre produkter får man ut genom skandinaviskt skogsbruk och vart går de
Bränsle (gren och rot), Sågverk (plank), Massaved (papper) Mer ungved i massaved.
33
Hur lång tid tar det från plantering till skörd för Eukalyptus, gran och tall samt asp?
Eukalyptus: 5-7 år Gran och tall: >100 år Asp: <20 år
34
För vilka typer av produkter kan icke-vedbaserade fibrer konkurrera med vedmassor?
När man ska tillverka t.ex. sedelpapper och tepåsar eller där det inte finns samma tillgänglighet på ved, som t.ex. Cuba där de mest har palmer.
35
Ge ett exempel på ett frö som har hårfibrer som kan användas tekniskt?
Bomull (fröhår)
36
Ge ett exempel på ett bastfibrer som kan användas tekniskt?
Hampa
37
Massa gjord på sågverksflis har andra egenskaper än den massa gjord på massaved, varför?
Pga olika egenskaper på veden så skickas den till olika ställen eftersom respektive har olika krav. Sågverksflis: - mogen ved som är ytlig - går till plank Massaved: - mer ungved, ”toppar”, ungträd (gallringsved), skadade träd - kommer in med lastbil, tåg och tidigare flottning. - går till papper
38
Björk och tall är två vanliga råmaterial för massa och pappersindustrin. Vad har de för olika egenskaper och varför är det viktigt att överväga dessa när man tillverkar massa av dem?
Tallen har längre fibrer Om man vill göra ett starkt papper bör man använda barrved (tallen) Finns även kemiska skillnader.
39
Skillnad mellan hardwood och softwood
Hardwood: - HW, lövved - poröst - flera olika celltyper - fler celler / volym - kortare fibrer och mer heterogen morfologi - bättre format - jämnare papper Softwood: - SW, barrved - större celler - längre celler - starkare papper
40
Celler i barrved
Trackeider: - 90% eller mer - döda - cellväggar - orienterade längs mos träriktningen - vattentransport och mekaniskt stöd Märgstråleceller: - från centrum ut till periferi - i kontakt med floemet - försvar och lagra näring - Tre typer: märgstråletrackeider (vattentransport, horisontella, döda), märgstråleparenkym (levande, lagrar näring) och epitiellaparenkym (levande, utsöndring av organiska ämnen selektivt, koda)
41
Trackeider storlek
- längd: 3mm (gran något tunnare än tall) - Nordam. har 7.0mm i längd (redwood) - bredd: 30mm - redwood bredd: 50-65mm
42
Märgstråleceller storlek
- mycket kortare, tunnare cellväggar | - höga mängder av feta substanser
43
Porer, funktion
- vattenledning - hål i cellväggen, åker alltså mellan trackeider - fiber slitits i regioner där det finns mycket porer.
44
Earlywood och Latewood
Earlywood: - vårved - stor volym på trackeider men tunn cellvägg - vattentransport Latewood: - Sommarved - trackeiderna har smal volym men tjocka cellväggar - fysiskt stöd - växer inåt
45
Ytterst på veden är
äldst
46
Vintervila
Då växer inte träder alls, på vintern
47
Vad är årsringar?
- Latewood och earlywood | - Den skarpa övergången representerar en svag punkt i veden.
48
Vad har bredden på åringar med att göra?
- kallt = tunna | - varmt = breda
49
Vilken typ av ved ska man använda för att få ett starkt papper?
Norrlandsved: - tunna cellväggar => bra och starkt papper - kollapsar enklare till bandfibrer - norrlandsved har mindre andel sommarved än vårved, det slutar växa tidigare.
50
Lövved - celltyper
Libroformfibrer: - 30-75% - viktigast - slank, långsmal, tjockväggig - mindre - vanligast - mekaniskt stöd Kärlceller: - tjocka celler med tunna cellväggar - sitter ihop ända till ända - vattenrör Märgstrålar: - paremkymceller (många - paremkymceller i resten av veden utspridda, längsmed (50% ibland) - levande
51
Storlek på lövvedsceller
Libroform: - längd: 1.2-1.3mm (björk och bok) - längd 0.9 mm (ask) - bredd 21-25mm Paremkym: - små, tunn cellvägg Kärlcell: - tjocka med tunna cellväggar
52
Sommarved och vårved i lövved?
Årsringar - inte alltid
53
3 huvudmekanismer för att på årsringar i lövved?
- ojämn distribution av kärlceller - distribution av tjockväggiga libroformfibrer - distribution med långa mörka paremkymceller
54
Skillnader i cellsammansättning för lövved och barrved
Barrved: - 90-95% trackeider - 5-10% märgstråle Lövved: - 30-70% libroformfibrer - resten är andra typer Hur mycket libroformceller en lövved har är viktigt för det berättar hur lämplig den är som råvara. - Hög andel = dålig (samma problem med MTH)
55
Cellväggens olika delar
Primär cellvägg - rik på protein och pektin - random orienterade cellulosa Mittlameller: - området mellan celler - mycket lignin Sekundär cellvägg (3 lager) - S1: hög vinkel mellan cellriktning och cellulosans riktning, utsätts för mycket tryck, högst vinkel - S2: låg vinkel mellan cellriktning och cellulosans riktning, tjockast, kemiska analyser, mer av denna ökar dragstyrkan - S3: hög vinkel mellan cellriktning och cellulosans riktning, har något högre mängd lignin I trackceller och libroform är S2 dominant
56
Reaktionsved
- bildas när träd utsätts för stress - bildar tryckved (veden expanderar, ingen S3 och S2, lagret får sprickor som bildar spiraler) - bildar dragved (veden krymper, bildar gelaktigt lager innanför S1) - tryckved = inte bra - alla träd innehåller tryckved, kan behöva plockas bort - mer tryckved och dragved i grenar än i huvudstam
57
Fröhår
- viktigt - fånga vinden och hjälpa fröet att sprida sig - morfologi: - -- kapok (tunnväggig uppfyllnad) - -- ängsull (tunnväggig uppfyllnad) - bomull - väldigt användbart, långa fibrer
58
Bomullsfibrer
- lång (1-6cm) - kortfibersektioner (3mm) - ren cellulosa nästan (90%) - uppbyggnad: - -- innerst lumen (tom) - -- sekundärvägg - -- primärvägg - -- pektin - -- ytterst fettlager (vax) - när den dör går lumen ihop till ett bandfiber - sick-sack mönster = bra för att spinna tråd - kemisk sammansättning: - -- mest cellulosa - -- pektin och hemi - -- vatten - -- vax och fett - -- oorganiskt
59
Bastfibrer
- i floemet - långa - oftast hampa - förstärkning i lumen - liten lumen - bildar buntar - ligger i lagret i floemet - textil, rep, kompositer, högkvalitetspapper
60
Lövfibrer
- starka - i stora löv (ex. palmlöv, bananlöv) - abaka (manillahampa) - har bra fibrer - rep, tepåsepapper
61
Bambu
- vedartad - tropiska - ej sekundärt (bildar ej ved) - ganska långa fibrer (2.5-3mm) - kontaminerad - innehåller kiseloxid (problem i kemikalieåtervinning och begränsad användning)
62
Stråfibrer
- ris och vete - jordbruk - bagars (sockerbruk) - kan endast koka pappersmassa av denna - problem (högt innehåll av paremkymceller, monokotylogoner som har hög halt kiseloxid)
63
Vilka celler är mest värdefulla i barrved?
Trackeider
64
Vilka celler är mest värdefulla i lövved?
Libroform, alla andra ger problem
65
``` Ange vilken division (phylum) och i relevant fall klass som följande tillhör: Kokospalm Enbuske Blåsippa Gräshakemossa Åkerfräken Havre Bok ```
Kokospalm - angiosperm, enhjärtbladig Enbuske - barrträd Blåsippa - angiosperm, tvåhjärtbladig Gräshakemossa - mossa (bryofyt) Åkerfräken - fräkenväxt (ortogamer) Havre - angiosperm (fruktväxt), enhjärtbladig (ett gräs) Bok - angiosperm - lövved - tvåhjärtbladig
66
Ge exempel på textilmaterial som används för tillverkning av textilfibrer.
- Bomull från fröhår, odling - Ull från får - Bastfibrer från hampa
67
Vilken typ av tillverkning av textilfibrer var kommersiellt störst under 1900-talet? Vilken typ är störst idag?
Bomull va störst på 1900-talet | Idag är syntetiska material från oljebaserade källor störst, som polyester, nylon osv.
68
Vilken/vilka typer av textilier är tillverkade från cellulosa?
Viskosfibrer => Rayon (viskosprocessen) | Lyocelltextilier => lyocellprocessen
69
Viskos är den största textilfibern på marknaden som är baserad på cellulosa och viskos har goda textilegenskaper men man vill ändå byta ut viskos mot andra material. Förklara detta. Vad kan viskosfiber ersättas med?
Viskos använder CS2 vilket är en explosiv och giftig vätska, skadlig för miljön. Viskosprocessen bildar H2S som är en giftig och illaluktande gas, det är dessutom en kostsam process. CS2 är svår att återanvända. Lyocellprocessen kan vara en potentiell ersättare även karbonatprocessen kan eventuellt ersätta i framtiden då man kan använda Urea (reagerande cellulosafibrer från karbonatcellulosa)
70
Barrved i ett mikroskop | Hur kan du se att det är barrved?
- homogena trackeider i rake och fina led - tydliga årsringar - de trackeider med större diameter är vårved, då är vattentransporten stor, tunna cellväggar - den regionen med små celler och är mörkare är sommarved, cellerna har tjockare cellvägg. - inga kärlceller
71
Vilken av barrved och lövved är långfibermassa samt kortfibermassa?
Barrved=långfibermassa | Lövved=kortfibermassa
72
Vanligaste barrved och lövved i sverige?
Barrved: gran och tall | Vårved: björk överlägset (sen asp)
73
Vanligaste monosackariderna i barrved?
Glukos > Mannos > xylos
74
För och nackdelar med ved som produkt
FÖR - odla mark som är oduglig för livsmedel - tillgängligt året runt - hög densitet som gör transport enklare och bättre samt för lagring - finns i stora mängder - värdefulla biprodukter NACK - kräver ganska hård process pga dess motståndskraft => besvärlig nedbrytning
75
Vilken av barrved eller lövved ger högst utbyte?
Högre halt lignin i barrved (27-28) än i lövved (20-22) | => mer lignin att ta bort => lövved har högre utbyte