Mekanisk massatillverkning

Question 1

Olika typer av massor

Answer 1

Kemisk massa (kan anv. blekt eller oblekt):

• sulfatmassa
• sulfitmassa
• sodamassa

Mekanisk massa (kan anv. blekt eller oblekt):

• slipmassa
• CTMP - kemisktermomekanisk
• TMP - termokemisk

Jungfrumassa:

• kemisk
• mekanisk

Återvunnen pappersmassa:

• gamla tidningar
• skriv och tryckpapper
• kartong
• mjukpapper

Pappers massa:

• papper
• kartong

Upplöst massa:

• kemikalier
• textilier
• filter
• explosiva ämnen

Question 2

Jämförelse mellan mekanisk/kem-mek och kemisk

Answer 2

Utbyte:
mek dubbelt över kem

Opasitet, ljusspridning:
mek mycket högre än kem

Bulk:
mek högre än kem

Fiberstyrka:
mek något höge än kem

Arkstyrka
kem överlägsen mek

Ljusstabilitet:
kem överlägsen mek

Elbehov:
mek mycket högre än kem

Råmaterial:
mek högre än kem

Investering:
mek billigare än kem

Question 3

Vad finns det för två typer av mekanisk och kemisk-mekanisk massa?

Answer 3

1) Slipmassa (SGW/PGW)

2) Rafinör

Question 4

Slipmassa

Answer 4

Slipmassa (SGW/PGW)

• barkad stock kapas upp i lämplig storlek och trycker mot en blöt slipsten. Ger värme och kammar ut fibrerna
• snabb reaktion men fibrerna blir mer skadade
• SGW = endast mekanisk energi
• PGW = mekanisk energi med höjd temp

Question 5

Rafinör

Answer 5

• Hugger upp veden i småbitar och låter dem gå igenom en rafinör med olika “slipytor”. Flisen trycks genom dessa två ytor.
• Refinörmekanisk massa (RMP) = endast mekanisk energi
• Termo-mekanisk massa (TMP) = mekanisk och temp
• Kemi-termo-mekaniskmassa (CTMP) = mekanisk, temp och kemi (BÄST)

Question 6

Alternativa metoder - mekanisk

Answer 6

• Single disc (en snurrande disk och en som sitter fast)
• CD-definer (liknande fast böjd, vanligt)
• Twin refiner (en som snurrar, två står still)
• Double disc (två som rör sig)

Question 7

TMP - fabrik

Answer 7

Moment:
- flis kommer in och tvättas i en flistvätt (plockar ur sand, järn, sten)
- massa går till avvattningsskruven
- Förvärmesektor
- 1a stegs raffinör (malning)
- 2a stegs raffinör
- tryckkolonn (ånga separeras bort till andra ställen)
- “latency chest” (fibrerna får räta ut sig)
- silning (bort med spet osv som är för stort)
- rejektpress (kan mala det som är för stort)
går igenom allt från raffinör (fast en reket raffinör istället för två) tills den når förtjockning och hamnar med accept från silningen.
- förtjockning
- förvara.

Question 8

Faktorer som påverkar raffinörmassan

Answer 8

• Ved som råmaterial (vilken typ, hur gammal, torrhet, rötter, kvalitet, renlighet)
• raffineringsplattor (material, mönster, diameter)
• Valfria faktorer (förbehandling, tryck, temp, konc, specifik energi, avstånd mellan plattor, rpm, inmatning, tid, ångtryck, osv)

Question 9

CTMP och TMP, skillnad?

Answer 9

CTMP har ett kemiskt förbehandlings steg.
- sänker mjukgörande temp för ved
=> lägre spån och extraktivhalt
=> Något bättre ljushet, styrka osv

Question 10

Viktiga parametrar vid framställning av mek massor

Answer 10

• fibrer och småfibrer (dimensioner och flexibilitet)
• spet (fiber som fortfarande sitter ihop)
• hartch
• ytegenskaper
• ljushet

Question 11

Kemikalier vid blekning

Answer 11

P- Väteperoxid (oxiderande) eller Y-ditionite (reducerande)

Question 12

Effekter av blekning

Answer 12

• ljushet ökar
• densitet ökar (ökar styrkan)
• extraktivämnen kan minska
• ytladdning

Question 13

Peroxid (P), när?

Answer 13

• all ljushet

- SC, LWC, fint papper

Question 14

Ditonite (Y), när?

Answer 14

• när ljushet får 8-10% ISO

- Nyheter, SC

Question 15

Kombinerad (YP eller PY)

Answer 15

• när den redan har Y men behöver ljusas upp mer

- bättre nyheter, SC, LWC

Question 16

Viktiga parametrar

Answer 16

Metalljonhalt

P-steg betingelser

• alkli laddning
• tid
• temp
• massakonsistens

Question 17

Massautbyte CMTP?

Answer 17

90%

Question 18

Massautbyte slipmassa?

Answer 18

runt 90%

Question 19

Jämför en mekanisk massa med en kemisk massa, i båda fallen baserad på barrved.
Jämför massastyrka, opacitet ( ljusspridningsförmåga) och densitet.

Answer 19

Styrka: kemisk högre än mekanisk
Opacitet: mek sprider ljus bättre än kemisk
Densitet: kemisk högre än mek

Question 20

Om man vill ha en mycket ljus massa som är stark vilken typ, dvs kemisk eller mekanisk, skall man då välja? Lövved eller barrved?

Answer 20

Kemisk massa på barrved, de längre fibrerna ger styrka, ger en ljusare massa.

Question 21

Skillnad i komposition mellan mekanisk och kemisk massa?

Answer 21

MEK

• hela trät förutom barken
• förlorar lite extraktiv
• fibrerna slås sönder
• förlorar kanske lite pektin
• samma kemiska sammansättning som kemisk massa

KEM
- förlorat lignin och delvis hemicellulosa + extraktivämnan

Question 22

Sulfitmassa produceras kommersiellt med en av fyra olika baser. Vilka är de och i vilket pH-intervall används de?

Answer 22

Mg, Ca (kalsium), ammonium, Na

- olika lösligheter
Mg pH 4 och under
Ca pH 1
Ammonium pH lite högre än 4
Na högst pH