Växternas yttre utseende Flashcards

1
Q

Vad betyder morfologi?

A

Morfologi är grekiska och betyder formlära. Läran om växternas yttre utseende.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Beskriv de olika typer av hjärtblad som finns.

A

Enhjärtbladiga - växter med ett hjärtblad
Tvåhjärtbladiga - växter med två hjärtblad
Barrväxter har oftast fler hjärtblad som sitter i krans

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är hjärtblad?

A

De första bladen som kommer när ett frö gror.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad består växternas rotsystem med?

A

Det består av en huvudrot(pålrot) med sidorötter. Eller så är det adventivrötter och de bildas på nedre delan av stammen eller från bladen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Huvudrot med sidorötter finns hos vilka växter?

A

Förekommer hos tvåhjärtbladiga och barrträd. Om huvudroten är uppsvälld och näringsrik kallas den för pålrot. Pålrot förekommer hos morot, sockerbeta och hos flera andra rotfrukter. Hos vissa rotfrukter räknas även en del av stammen som rot.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur ser rotsystemet ut för de enhjärtbladiga växterna?

A

Huvudroten dör i ett tidigt stadie och ersätts istället av adventivrötter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur utvecklas rotsystemet för gräs?

A

Vid groning bildas sk frörötter som består av en huvudrot och några adventivrötter. När stammen växer sedan växer det ut fler adventivrötter som kallas kronrötter. Det är kronrötterna senare som ansvarar för vatten och näringsupptaget.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Kan tvåhjärtbladiga växter också bilda adventivrötter?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är vegetativ förökning och ge exempel på växter som förökar sig på det sättet.

A

Det är när det skjuter skott från rötterna. Några exempel på rotogräs som förökar sig på detta sätt är åkertistel, fettistel, åkerfräken och hästhov.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur kan man skilja på en stam och inte en rot?

A

På en stam kan man se blad eller märken efter blad. Där blad utgår kallas det noder eller leder. Och ett parti mellan två noder benämns internod eller ledstycke.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Redogör för hur en stam benämns.

A

Mjuk stam - stjälk
Stjälk utan blad men med blommor - stängel
Gräsens stjälk - strå ihåligt utom vid ansvällda och hårda leder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Om en stam antingen är örtartad eller vedartad, är den ovanjordisk eller underjordisk då?

A

Ovanjordisk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är utlöpare och stoloner?

A

Nedliggande örtartade stammar. t.ex smultron och jordgubbar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Redogör de 3 olika typerna av underjordiska stammar.

A

Rhizom - underjordiska horisontella stammar, t.ex. kvickrot, liljekonvalj, vitsippa.
Förstjockad stamknöl på de yttersta ledsstyckena - potatis, rik på stärkelse.
Lökkaka - kort och bred underjordisk stam. Tillsammans med de näringslagrande bladen bildar de löken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är ett skott och på vilka sätt kan den se ut?

A

Skott är en stamdel med blad. Outvecklade skott kallas knoppar. Knopparna sitter på stamspetsarna och i bladvecken. På vedartade växter kallas skotten långskott eller kortskott beroende på internodernas längd. Långskotten svarar för växtens längdtillväxt och kortskotten blombärande, hos fruktträd kallas de för fruktsporrar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Nämn de speciella växtdelar som går under kategorin skott.

A

Tornar, taggar och klängen.
Tornar är ombildade skott som är försedda med kärl. Det går icke att avlägsna dessa utan att växten blir skadad.
Taggar är enkla utskott från stamytan och lossnar lätt från stammen.
Klänge är oftast ombildade blad.

17
Q

Redogör vilka olika blad som finns på stammen och hur man kan urskilja dem.

A

Lågblad, mellanblad, och högblad.
Lågblad - små fjäll och saknar klorofyll. De sitter på stammens nedre delar och på jordstammar.
Knoppfjäll - ser nästan ut som lågblad men är hinnliknande blad som skyddar övervintrande knoppar.
Mellanbladen - växtens “vanliga” blad som brukar vara gröna då de innehåller klorofyll.
Högblad - sitter upptill på stammen under blommorna. Ofta är dom små och oansenliga. Vissa blommor är små och intetsägande men stora färgglada högblad. T.ex. julstjärna, trillingblomma
Holkfjäll - oansenliga små högblad som sitter på undersidan av blomkorgen. T.ex. prästkrage, blåklint.

18
Q

Vad heter bladet huvuddelar?

A

Bladfot, bladskaft, bladskiva.

Bladfot - utgör en ansvällning vid basen av bladskaftet.
Bladskaftet - fäster i stammen och i bladskivan.
Bladskivan - kan se ut på många olika sätt. Form, nervatur och bladkantens utseende varierar.

19
Q

Vilka är de speciella bladfotsbildningar?

A

Slida - utgör en mindre rännformad utvidgning av bladfoten och är vanligtsvis stjälkomfattande. Väl utvecklad hos flockblommiga växer så som hundkäx och dill.
Stipler - är parvis eller mindre bladlika bildningar som sitter vid bladfoten. De kan vara bladlika, linjära, sammanväxta, flikiga, tornar. Rosor, ärter och pelargon har tydliga stipler.

20
Q

Vilka olika benämningar kan man nyckla en växts bladskiva med?

A

Enkla blad - endast en bladskiva. Hel eller flikig.
Sammansatta blad - flera bladskivor. Parbladiga, fingrade eller upprepade parbladiga och fingrade.
Placering av blad - Strödda, motsatta, korsvis motsatta, kransställda
Bladskaftet - skaftat, oskaftat, halvt omfattande, stjälkomfattande, nedlöpande, slidlik.
Bladform endast enkla blad- linjär, syllik, elliptisk, oval, äggrund, omvänt äggrund, lansettlik, omvänt lansettlik, spatellik, cirkelrund, hjärtlik, rombisk, triangulär, avlång, svärdlik, njurlika, sköldlik.
Bladsammansättning - parbladig. fingrad, trefingrad, dubbelt trefingrad, tre gånger upprepat parbladig.
Bladskivans kant - helbräddad, bukttandad, tandad, dubbeltandad, sågad, dubbel sågad, naggad, cilierad (alla typer av kanter kan vara cilierad).
Bladbastyper - hjärtlik, tvär, killik, avsmalnande, rundad, sned, pillik, spetslik.
Bladspetsarnas utformning - tvär, rundad, trubbig, spetsig, tillspetsad, uddspetsig, urnupen.
Nervatur - parallellnervig, bågnervig, fjädernervig, handnervig, nätnervig.

21
Q

Förklara de olika nervaturen som finns i bladen.

A

Parallellnerviga/enkelnerviga blad - flera ogrenade nerver som löper jämnsides genom bladskivan. T.ex. enhjärtbladiga växter - gräs, tulpan
Fjädernerviga blad - en förgrenad huvudnerv. T.ex. ek, maskros.
Handnerviga blad - flera förgrenade huvudnerver som strålar ut från bladskivans bas. t.ex. lönn, vinbär.

22
Q

Förklara de olika bladställningarna.

A

Motsatta blad - två blad utgår från samma nod.
Korsvis motsatta blad - bladparet sitter 90° i förhållande till bladparet under.
Kransställda - tre eller flera blad på samma nod.
Spiralställda/strödda - ett blad vid varje nod.
Rosettställda - bladen sitter tätt samlade vid stammens bas.

23
Q

Vilka typer av rötter finns?

A

bl

24
Q

Vad kännetecknar stam, stjälk, stängel och strå?

A

v

25
Q

Vad är tornar och stipler?

A

v

26
Q

Hur kan man dela in blad efter utseende?

A

n

27
Q

Hur kan man dela in blommor efter utseende?

A

n

28
Q

Vilka enheter består en cell av?

A

n

29
Q

Vilka beståndsdelar har stammen och vilka funktioner har de?

A

n

30
Q

Vilka beståndsdelar är desamma för stammar och rötter?

A

m

31
Q

Vilka beståndsdelar är specifika för blad?

A

m

32
Q

Vilken roll har blomman i växtens liv?

A

Den svarar för den könliga förökningen

33
Q

Vilka beståndsdelar har en blomma?

A

Blomskaft - stjälkdel som bär upp blomman.
Blomaxel - mycket korta stamdel som utgör blomskaftets förlängning i blomman. Här sitter även blommans övriga delar.
Foderblad - täcker övriga blomdelar under knoppstadiet och dombrukar vara gröna eller obetydligt färgade.
Kronblad - Hos de insektspollinerade blommor är kronbladen ofta färgstarka och ibland väldoftande. De vindpollinerande blommornas kronblad är små och oansenliga eller saknas helt.
Ståndare - består av knapp och sträng. Finns i växtens hanorgan. Knappen bildar pollen/ståndarmjöl. Varje blomma har fler ståndare.
Pistill - består av fruktämne, stift och märke. Fruktämnet är den nedre uppsvällda delen av pistillen(blir frukt efter befruktning). I fruktämnet finns en-/flerrummigt fröämne. Fruktämnet går upp i stiftet som avslutas med ett skivformat eller flikande märke. Blomman har en eller flera pistiller.

34
Q

Vad menas med hylle?

A

Gemensam benämning på foderblad och kronblad. När foder och krona ser likadant ut kallas hyllebladen för KALKBLAD.

35
Q

Vilket ämne i de insektspollinerade växterna drar till sig insekter?

A

Nektarium är en sockerrik substans som blommans nedre del producerar för att dra till sig insekter.

36
Q

Vad menas med att en blomma kan vara enkönad eller tvåkönad?

A

Enkönad - endast ståndare (hanblommor) eller pistill (honblommor) på blomman.
Tvåkönad - både ståndare och pistill på samma blomma.
Finns både hon och hanblommor på samma planta sågs den vara sambyggare. T.ex. gurka, tall, gran.
Finns hon och hanblommorna på separata plantor heter det istället tvåbyggare. T.ex. hjorton och en.

37
Q

Vad heter dom olika blomställningarna?

A

KLASE - lång huvudaxel med skaftade blommor t.ex. liljekonvalj(ensidig klase) Vinbär(dubbelsidig klase)
AX - lång huvudaxel med oskaftade blommor. Kan vara enkelt eller sammansatt. Tex. vete.
HÄNGE - samma som axet men med slak huvuddel. T.ex. björk.
KOLV - samma som axet men med förtjockad huvudaxel.
FLOCK - kort huvudaxel med skaftade blommor vars skaft utgår från nästan samma punkt. Flocken kan vara enkel(Gullviva) eller sammansatt (Morot)
KORG - platt utbredd huvudaxel med stort antal blommor omgivna av tätt sittande högblad SK holkfjäll. T.ex.Prästkrage.
KNIPPE - huvudaxeln avslutas med en toppblomma. Tillväxten sker genom succesivt anlagna sidoaxlar. T.ex. tomat.
HUVUD - kort huvudaxel med oskaftade blommor. T.ex. klöver.

38
Q

Hur bildas en frukt?

A

Pollinering - pollenkornen som bildats ståndarknappen överförs till pistillens märke. Den utvecklade slangen från pollenkornenväxer ner till äggcellen i fröämnet där befruktningen sker. Fröämnen utvecklas till frön och fruktämnet till frukt.

39
Q

Hur indelas de olika frukterna?

A

Kapsel - frukt med torr fruktvägg. Innehåller många frön och öppnar sig vid mognad md längsgående sprickor, hål eller flikar. T.ex. Vallmo.
Balja - enrummig kapsel som öppnar sig med två längsgående sprickor. T.ex. Ärt.
Skida - en tvårummig kapsel med membranartad skiljevägg. Den öppnar sig med två flikar. T.ex. Raps
Nöt - en frukt med torr fruktvägg som inte öppnar sig vid mognad. Innehåller ett frö. T.ex. Hassel.
Klyvfrukt - en frukt som vid mognad sönderfaller i ett antal nötlika delfrukter. T.ex. Kummin.
Bär - är köttig, saftig, flerfröig frukt som inte öppnar sig vid mognaden. T.ex. Blåbär.
Stenfrukt - tjock köttig yttervägg och ett hårt inre skikt - kärnan/stenen -som omsluter fröet eller fröna. T.ex. körsbär.

Sammansatt frukt består av ett antal delfrukter på en gemensam blomaxel. T.ex. Hallon. Ibland kan blomaxeln vara uppsvälld och då kallas det falsk frukt eller skenfrukt. T.ex jordgubbe, nypon.