Växternas inre byggnad Flashcards

1
Q

Vad är bladets viktigaste uppgift?

A

Att ta upp koldioxid och med dess hjälp bygga upp kolhydrater. Dessutom svarar bladet för huvuddelen av vattenavdunstningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är en cell?

A

En liten enhet som växter och djur är uppbyggda av. Till skillnad från djurcellen har växtcellen en tydligt markerad cellvägg som huvudsakligen består av cellulosa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är cellulosa och vilken uppgift har den i växten?

A

Cellulosa är uppbyggt av flera sockermolekyler.
Cellulosan ger cellväggen stabilitet och fasthet samt håller samman cellinnehållet och ger växten stöd.
De vedartade växterna har även cellväggen ämnet vedämnet lignin. Korkämnen, kiselsyra, pektin är andra ämnen som kan finnas i cellväggen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är protoplasma?

A

Protoplasman består av cellens levande beståndsdelar:
Cytoplasma - trögflytande vätska som finns i cellen.
Cellkärna - kärna med växtens arvsanlag som finns i varje cell.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är vakuol?

A

I äldre celler bildas det ett hålrum som kallas vakuol. Cytoplasman trycks ut mot cellväggen och ligger mot vakuolens plasmamembran( osmos). Den fylls med en vattenlösning av olika ämnen och ibland med färgämnen. Vattenlösningen kallas också cellsaft.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

I cytoplasman finns det även kloroplaster som har en viktig funktion, vilken är det?

A

Kloroplasterna innehåller det gröna färgämnet klorofyll som har en grundläggande betydelse vid bildandet av organisk substans. Det finns även andra färgämnen i kloroplasterna, t.ex. gulröda karotenoiderna som finns i tomatfrukten och moroten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är en mitokondrie?

A

I mitokondrierna sker cellens andning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka fyra delar/vävnader kan man identifiera när man tittar på ett blads inre uppbyggnad?

A
Epidermis
Palissadvävnad
Svampvävnad
Ledningsvävnad
(Svampvävnad och ledningsvävnad  bildar tillsammans bladets assimilationsvävnad)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur är epidermis av ett blad uppbyggt?

A

Epidermis består av ett enkelt cellager ytterst på bladet. Cellerna ligger tätt intill varandra. Den yttre väggen är överdragen med en tunn hinna, KUTIKULA, som minskar vatten avdunstningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är speciellt med kutikulan hos vintergröna växter och växter som växer på torra platser?

A

De har en kraftig kutikula som ger bladet en glansig läderartad yta som minskar vattenavdunstningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är klyvöppningarnas uppgift och hur är de uppbyggda?

A

De svarar för gasutbytet med omgivningen.
De flesta klyvöppningarna finns på bladets undersida och antalet varierar mellan 40 och 300 st per mm2.
En klyvöppning består av två specialiserade epidermisceller, sk slutceller. Dessa celler innehåller klorofyll till skillnad från övriga epidermisceller. Slut cellernas innerväggar är förstockade, detta för att slutcellerna ändrar form beroende på vatteninnehållet. När slutcellerna är saftspända är klyvöppningarna öppna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad består den cilierade ytan hos vissa blad utav?

A

Epidermisceller som omvandlats till hår med olika utseende och funktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är pallisadvävnad och hur är den uppbyggd?

A

Palisadvävnaden finns innanför epidermis, närmast bladets översida. Den består av avlånga celler som är rika på klorofyllkorn, vilka absorberar ljus. I starkt solbelysta blad utvecklas mycket palissadvävnad (solblad) medan andra blad som får lite ljus inte utvecklar någon tydlig palisadvävnad (skuggblad).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är svampvävnad hos ett blad och hur är den uppbyggd?

A

I den undre delen av bladet finns svampvävnad med mera oregelbundet formade celler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är intercellularer?

A

Mellan cellerna och innanför varje klyvöppning finns stora luftfyllda håligheter, intercellularer, vilka förmedlar gasutbytet mellan ytter- och innerluften i bladet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad hittar du växtens ärftliga egenskaper?

A

Cellkärnan innehåller ett antal fina slingrade trådar som kallas kromosomer. Längs kromosomerna sitter arvsanlagen eller generna, dvs de ärftliga anlagen till växtens olika egenskaper.

17
Q

Det finns andra ämnen i cellen som utgör växtens reservnäring. Nämn de olika ämnen.

A

Stärkelsekorn, oljedroppar och proteinkorn.

18
Q

Beskriv i stora drag hur det bildas nya celler?

A

Nya celler bildas genom delning. Det börjar med att kromosomerna syns tydligt på de långsträckta kroppar och hinnan som omger cellkärnan upplöses.
Vanlig celldelning - kromosomerna klyvs på längden vilket resulterar i att de två delarna är exakt likadana. Kromosomdelarna dras ifrån varandra och en ny hinna bildas runt varje kromosomgrupp. Även en ny cellvägg utvecklas.

19
Q

Vad är rotens uppgift hos en växt?

A

Rotens uppgift är att ta upp vatten och näringsämnen samt att fästa plantan vid underlaget. Den vatten- och näringsupptagande ytan förstoras av att rothår bildas. Dessa är kortlivade och nybildas oupphörligen i en smal zon nära rotspetsen. Hos vissa växter fungerar roten också som lagringsorgan, tex hos morot, kålrot och dahlia.

20
Q

Hur är roten uppbyggd?

A

Roten består, liksom stammen, av hudvävnad, ledningsvävnad och grundvävnad. Hudvävnaden är, liksom hos stammen, uppbyggd av ett enkelt cellager och kallas epidermis. Ledningsvävnaden består av en veddel och en sildel. Placeringen av sildelen och veddelen skiljer sig dock åt mot den i stammen. Veddelen i roten är stjärnformad och sildelen ligger mellan strålarna i stjärnan.

21
Q

Förklara ordet differentiering.

A

Differentiering står för cellernas utveckling till speciella uppgifter i växten.

22
Q

Hur hjälper fibrerna till de ledade cellerna?

A

Långsträckta, tillspetsade med starkt förtjockade fibrer med förvedadeväggar stödjer de upp de ledade cellerna. Dessa fibrer saknar även porer.

23
Q

Vad är epidermis hos en stam?

A

Epidermis är det yttersta cellskiktet, hudvävnaden, hos örtartade och unga vedartade växter. Det består av platta, klorofyllfria celler som ligger tätt intill varandra.

24
Q

Vilka olika vävnadsdelar ser man om man gör ett tvärsnitt genom en örtartad stam?

A

Ytterst: epidermis: platta tätt packade klorofyllfria celler
Innanför epidermis: kortex (yttre grundvävnad)
I grundvävnaden: ledningssträngar ordnade i ring hos tvåhjärtbladiga växter och oregelbundet utströdda hos enhjärtbladiga växter.
Innanför ledningsvävnaden: märg (inre grundvävnad)

25
Q

Vad består ledningsvävnaden av i en stam?

A

En veddel och en sildel med mellanliggande kambrium. Kembiet som är en delningsvävnad, består av tunnväggiga celler utan vakpoler. Från kambiet bildas veddelen inåt och sildelen utåt. I veddelen transporteras vatten och däri lösta ämnen från roten till växtens övriga delar.

26
Q

Vad är veddelen av en ledningssträng uppbyggd av?

A

Trakeider och kärl. Trakeider är avlånga celler med mer eller mindre tillspetsad ände. Väggarna är tämligen tjocka och förvedade samt försedda med porer för att cellerna ska kunna transportera vatten. Kärlen är långa rör som bildats av en rad ovanpå varandra liggande celler. Mellanväggarna har helt eller delvis lösts upp. Både trakeider och kärl saknar levande protoplasma och består således av döda celler. I veddelen transporteras vatten och däri lösta ämnen från roten till växtens övriga delar.

27
Q

Hur är sildelen av en ledningssträng uppbyggd och vad är dess funktion?

A

I sildelen transorteras organiska ämnen från bladen till växtens övriga delar. Silrören består av långsträckta, levande celler med tunna, oförvedade väggar. Ändväggarna är försedda med en mängd porer och har därför fått namnet silplattor.

28
Q

Hur hjälper fibrerna till de ledade cellerna?

A

Långsträckta, tillspetsade med starkt förtjockade fibrer med förvedadeväggar stödjer de upp de ledade cellerna. Dessa fibrer saknar även porer.

29
Q

Hur och varför ringbarkar man träd?

A

Vid ringbarkning av träd skalar man av barken ända in till veden. Sildelen blir då avskuren och transporten av näring från bladen ner till rötterna upphör. Rötterna dör och nya rotskott kan inte bildas.

30
Q

Vad är årsringar?

A

Ved som bildas under våren har stora tunnväggiga celler, medan ved som bildas under sommaren har mer tjockväggiga celler.Växlingen mellan ljus vårved och mörk sommarved syns med blotta ögat som sk årsringar. Övergången från vår- till sommarved sker successivt, medan övergången från sommarved till den utanför liggande yngre vårveden är mycket skarp eftersom tjocklekstillväxten kommer igång mycket snabbt på våren i samband med knoppsprickningen.

31
Q

Vad består kärnved av?

A

Kärnved är den inre delen av veden och består endast av döda celler med inlogerade hartsämnen. Denna ved blir ibland brun till färgen och har en stödjande funktion. I den yttre delen av kärnveden, splinten, finns både döda och levande celler. Den är stödjande och dessutom ledande och näringsupplagrande. På grund av de inlagrade hartsämnena är kärnveden mer motståndskraftig mot röta än vad spliten är.

32
Q

Vad är meristem?

A

Meristem är den delningsvävnad som man finner i stamspetsen. Det är här längdtillväxten sker. Vävnaden består av små, tunnväggiga celler utan vakuoler.

33
Q

Var sker tillväxten hos växter, inkl gräs?

A

I meristemet. Hos gräs kan längdtillväxt också ske från tillväxtzoner i nedre delen av varje internos. Strax ovanför noderna är strået därför mjukt och får stöd av bladslidorna. Dessa tillväxtzoner gör att tex korn kan resa sig igen efter att ha slagits nedan regn.

34
Q

Vad är tjocklekstillväxt?

A

För de örtartade stammarna sker ingen ytterligare tjocklekstillväxt när stammen är färdigutvecklad. T.ex. När en perenn har vuxit färdigt blir stammen inte tjockare.
De vedartade stammarna har en sekundär tjocklekstillväxt. Kambiecellerna bildar en sluten ring med ny veddel inåt och en ny sildel utåt. När trädet växer i tjocklek spricerk epidermis och då bildas det korkkambium i kortex. Dessa korkceller ersätter epidermis och och klyvöppningar ersätts av korkporer(lenticeller).

T.ex. En tall har nått sin tillväxthöjd men kan fortfarande växa på bredden.