Växternas system och processer (inför tentamen 161212) Flashcards
Vilka krafter transporterar vattnet från marken, via växten och ut i luften?
Vatten tas upp i roten via osmos, p.g.a. högre koncentration av ämnen inne i rotcellerna än ute i markvätskan. Vattnet transporteras uppåt tack vare detta rottryck, men även tack vare osmos eftersom vatten avdunstar från bladen (transpirationssug) samtidigt som de tillverkar glukos.
Vilka är stammens huvudsakliga funktioner?
Stammen bär upp blad och blommor och transporterar vatten och näringsämnen mellan växtens olika delar. Fungerar stödjande.
Vilka är växtens tre vävnadstyper?
Epidermis, grundvävnad (kortex+märg) och ledningsvävnad (floem+kambium+xylem).
Vad reglerar blomning hos långdagsväxter?
Den avgörande faktorn är antalet mörkertimmar som växten utsätts för. Dessa får hos långdagsväxter inte överstiga ett visst antal timmar.
Vilken uppgift har endodermis?
Endodermis är ett cellager mellan kortex och märg i rötter och örtartade stammar (men oftast inte i vedartade stammar) som består av differentierade kortexceller. Fram till endodermis kan vatten och näringsämnen flöda ganska fritt. Via endodermis sker ett reglerat upptag av vatten och ämnen lösta däri. Endodermis fungerar därför som en barriär mellan kortes och märg.
Ange skillnader mellan xylem och floem!
Xylemet består av trakeider och kärl, uppbyggda av döda celler med förstärkta väggar. Floemet består av levande celler med tunna oförvedade väggar. Xylemet transporterar framförallt vatten och näringsämnen från roten till växtens övriga delar. Floemet transporterar organiska ämnen som växten producerat från den plats där de bildas till den plats där de behövs. Xylemets transport är passiv, vilket innebär att den inte drivs av energi som växten producerat. Floemets transport är till stor del aktiv, vilket betyder att den kräver energi.
Hur är epidermis, grundvävnad och ledningsvävnad utformade i stammen?
I en örtartad stam och unga vedartade växter består epidermis av platta, klorofyllfria celler och här finns klyvöpningar. I en vedartad stam har epidermis spruckit upp och ersatts av kork. Korkporer ersätter då klyvöppningarna.
Grundvävnaden är uppdelad i kortex och märg, där märgen ligger mest centralt och kortexen närmast epidermis. Mellan kortes och märg finns hos örtartade stammar endodermis. Endodermis ersätts i vedartade stammar av kambiet som då går mellan ledningssträngarna.
Ledningsvävnaden är uppdelad i ledningssträngar. Hos tvåhjärtbladiga växter är de ordnade i en ring, medan de hos enhjärtbladiga växter är mer oregelbundet placerade i grundvävnaden. I ledningssträngarna ligger veddelen/xylem inåt och sildeled/floem utåt och skiljs åt av ett kambium.
Hur är epidermis, grundvävnad och ledningsvävnad utformade i roten?
Epidermis består av ett enkelt cellager med bland annat klyvöppningar. Från epidermis utgår rothåren som tar upp vatten och näring.
I grundvävnaden deltar cellerna i rotens vattenupptag, samt lagrar energi i form av stärkelse. Grundvävnaden i roten består bara av kortex. Märgen saknas.
Ledningsvävnaden består av en sildel och en veddel. I ett tvärsnitt av roten är veddelen stjärnformad. Utanför veddelen, mellan stärnuddarna, går sildelarna.
Vilka är rotens huvudsakliga funktioner?
Roten fäster växten vid underlaget och tar upp vatten och näringsämnen från marken.
Hur är epidermis, grundvävnad och ledningsvävnad utformade i bladet?
Epidermis består av ett enkelt cellager. I epidermis finns klyvöppningar (bestående av två specialiserade epidermisceller, s.k. slutceller). Epidermis täcks hos bladet av en hinna, kutikula, som minskar avdunstningen och är olika tjock hos olika växter. Ibland förekommer också ett vaxskikt utanpå kutikulan.
Grundvävnad = palissadvävnad + svampvävnad = assimilationsvävnad.
Palissadvävnaden ligger närmast bladets ovansida och består av avlånga celler. Palissadvävnaden är rik på klorofyllkorn som absorberar solljus. Mängden pallisadvävnad beror på om det är ett sol- eller skuggblad. Närmast bladets undersida ligger svampvävnaden som består av mer oregelbundna celler. Här sker gasutbyte i de s.k intercellularerna.
Ledningssträngarna förgrenar sig ut i bladet och kallas nerver. De är uppbyggda på samma sätt som i stammen, med en veddel (vänd mot ovansidan) och en sildel (vänd mot undersidan).
Vilka funktioner har vattnet i växten?
Cytoplasman består till stor del av vatten med lösta ämnen. I cytoplasman sker reaktioner som håller cellen vid liv.
Vatten krävs för transport av ämnen i växten.
Vatten ger också stadga tack vare det tryck mot cellväggen som det åstadkommer (saftspänd).
Vilka strukturer deltar i växtens vattentransport?
Kärlen som transporterar vatten inom växten består av xylem (veddelen) och floem (sildelen). Vattnet lämnar växten via klyvöppningarna.
Även endodermis deltar i vattentransporteras.
Vilka är bladets huvudsakliga funktioner?
Bladen tar upp koldioxid och bygger av den kolhydrater (druvsocker) med hjälp av ljusenergi (genom fotosyntes). Bladen svarar för huvvuddelen av vattenavdunstningen.
På vilka olika sätt regleras klyvöppningens storlek?
Klyvöppningarna öppnas och stängs beroende av;
- Slutcellerna ändrar form beroende på vatteninnehållet (saftspänning); låg saftspänning sluter klyvöppningen och hög saftspänning öppnar klyvöppningen
- närvaron av ljus; när ljus träffar den ljuskänsliga receptorn i slutcellernas membran öppnas klyvöppningen
- växtens dygnsrytm; klyvöppningen öppnas på morgonen och sluts på kvällen
