Vad är idrottspsykologi? Flashcards
Definiera vad Idrottspsykologi är
Idrotts- och hälsopsykologi är det vetenskapliga studiet av människor och deras beteende i idrott och fysisk aktivitet samt den praktiska tillämpningen av denna kunskap
Vilka är de tre olika yrkesrollerna inom Idrottspsykologi
- Forskningsrollen
- Utbildningsrollen
- Konsulterande/rådgivningsrollen
Beskriv Forskningsrollen
En mycket viktig del inom Idrottspsykologin. Forskare har till uppgift att: uppdatera kunskapen inom Idrottspsykologin. Personer inom denna yrkesroll genomför olika studier och publicerar artiklar i olika tidskrifter och kombineras ofta med undervisning på exempelvis universitet.
Beskriv Utbildningsrollen
Personer inom detta yrkesfält undervisar Idrottspsykologi på högskolor, universitet, gymnasieskolor, inom SISU Idrottsutbildarna m.fl. Inom Idrottspsykologin finns ett brett fält av utbildningsområden såsom utvecklingspsykologi och socialpsykologi.
Beskriv Konsulterande/rådgivningsrollen
De som arbetar med rådgivning inom Idrottspsykologi hjälper individuella idrottare, lagidrottare, lag, tränare, föräldrar, fysiskt aktiva, fysiskt inaktiva, m.fl. med olika psykologiska aspekter för att utvecklas inom idrott och hälsofrämjande aktiviteter.
Vad är skillnaden mellan klinisk och undervisande Idrottspsykologi?
Inom den utbildande idrottspsykologin arbetar yrkesmännen med de personer som är friska. De hjälper dem att utvecklas och att förbättra sitt beteende i en positiv riktning och för att maximera sin kompetens.
Inom den kliniska idrottspsykologin arbetar yrkesmännen med de individer som har en diagnosticerad beteendestörning (klinisk diagnos, exempelvis depression, ätstörning, idrottsanorexi). Dessa yrkesmän har en licens och har mycket längre utbildning än en utbildande/rådgivande idrottspsykolog.
Sammanfatta de sex olika perioderna i Idrottspsykologins historia
Period 1: De tidiga åren (1895–1920). Under denna period ökade intresset för Idrottspsykologi väldigt snabbt. Det startade alltså med Norman Tripletts första social– och idrottspsykologiska experiment. Syftet var att förstå varför cyklister var snabbare när de var i team än när de cyklade ensamma. Studien visade att så var fallet och första teorin om att vår prestation förbättras om vi presterar i team. För att vidare testa teorin undersökte de om barn presterade bättre när de vevade in en fiskelina om det var ett annat barn i närheten. Studien visade att barnen vevade snabbare när de var i närheten av ett annat barn än när de vevade in fiskelinan ensamma. Flera studier följde om motorisk inlärning, utvecklingspsykologi, personlighet i idrott, rollutveckling m.fl.
Period 2: Griffiths tid (1920-1938). Först nu började forskning inom Idrottspsykologi att bli accepterat. Det var då (år 1925) som världens första Universitetslaboratorium för idrott (Research–in–athletics–laboratory) öppnade dörrarna. Laboratoriet är belägrat vid Universitet i Illinois, USA. Det var Coleman Griffith som ledde projektet och ses även som fadern Av Amerikansk Idrottspsykologi. Griffith var förfadern inom fältet på flera sätt då han startade den första coaching–skolan i USA och skrev de två första böckerna: Psychology of coaching (1926) och Psychologi of athletics (1928). Han genomförde också en mängd olika studier på idrottare (främst baseball) och skapade idrottspsykologiska profiler utifrån idrottsmän han studerade. Griffith producerade inte bara vetenskap, utan gjorde kopplingar mellan teori och praktik och ville förstå vad som ligger bakom prestationer och ledarskap. Han publicerade också en hel del artiklar.
Period 3: Förberedelsetiden (1939-1965). Denna tidsperiod influerades av en vilja att skapa ett ramverk för forskningen och framtida utbildningar inom Idrottspsykologin. Fokus var alltså teoretisk kunskap, och den praktiska kunskapen låg lite på ”is” under denna tid. Franklin Henry var en betydelsefull person under denna period. Han var ansvarig för att utveckla vetenskapsfältet för idrottspsykologin för Universitetet i Kalifornien, Berkeley, USA. Henry studerade främst motorisk inlärning. Han utbildade också många idrottslärare som senare blev professorer. Dessa ledde sedan skapandet och utvecklingen av systematiska forskningsprogram. Henrys studenter fortsatte att skapa utbildningsprogram och att utveckla vetenskapsfältet för idrotts- och hälsopsykologi samt för kinesiologi.
Period 4: Etableringstiden (1966-1977). Det var under denna tid som Idrottspsykologin blev etablera inom akademin. Förfader under denna epok var Bruce Ogilvie. Det var under 1960–talet som Idrottsutbildning blev ett akademiskt ämne och det kallades då för Kinesiologi eller Träning och idrottsvetenskap (eng. Physical Education). Inom akademin särskiljdes på motorisk och psykologisk inlärning. Det var då som Idrottspsykologin blev erkänt som ämne i och med att detta kunde klassificeras under psykologisk inlärning. Studier genomfördes för att undersöka hur olika psykologiska faktorer såsom oro/ångest, självkänsla, och personlighet påverkar prestation i idrott och fysisk aktivitet. Å andra sidan studerades också hur idrottsdeltagande påverkar psykologisk utveckling såsom personlighet, aggression osv. Tillämpade idrottspsykologer påbörjade nu också sitt praktiska arbete med idrottare. Den första Idrottspsykologiska coachen var Ogilvie.
Period 5: Tillväxten (1978-2000). Under denna period blev såväl vetenskapen som praktiken multidisciplinär (dvs. den omfattar både utbildning, forskning, och rådgivning) och Idrottspsykologin tar ett språng in i allmänhetens acceptans. Bland annat visas ett reportage om psykologin inom idrotten vid OS i Los Angeles 1984. Flera former av tillämpningar av den teoretiska kunskapen formas och nya frågeställningar studeras. Idrott och hälsopsykologi blir två separata vetenskapsfält, men är självklart fortfarande sammansvurna inom det Idrottspsykologiska fältet, och är än idag.
Period 6: Nutiden (2000-idag). Idag finns en oro för hur de bästa utbildningarna skall struktureras vid högskolor och universitet och i Sverige försöker man få in forskarutbildningar inom det idrottspsykologiska området. Föreningar och förbund börjar strukturera sig här i Sverige och tar in mer hjälp från personer med idrottspsykologisk utbildning. Förståelsen för hur psykologiska aspekter också påverkar prestationer är nu accepterat och ett mycket gott exempel är hur våra svenska vinteridrottare kommenterade sina prestationer under vinter OS i Vancouver 2010. Fokus inom fältet har idag etablerat sig mer och mer inom Hälsopsykologin, vilket grundar sig i samhällets nya intresse för hälsa och fysisk aktivitet. Denna utveckling kan man också se inom andra vetenskapsfält såsom biologi och medicin.
Beskriv hur vetenskaplig kunskap erhålls och används i praktiken
Det är väldigt stor skillnad mellan att läsa och studera idrottspsykologi och att arbeta med det i praktiken
Vetenskap definieras som ”en process, eller snarare en metod för att lära sig omvärlden genom det systematiska (dvs. standardiserade villkor), kontrollerade (dvs. hålla koll på variabler som kan påverka resultatet i studien), empiriska (dvs. att vi baserar undersökningen på observation), och kritiska granskningen (dvs. var alltid kritisk och analysera det du studerar med ett kritiskt öga) av kunskap hämtad från erfarenhet” (Modifierat och översatt från; Weinberg & Gould). Målet med vetenskap är att beskriva, förklara, förutsäga, och tillåta kontroll över beteenden.
För att ta fram vetenskaplig kunskap kan vi antingen genomföra studier eller experiment. Vi kan också använda oss av Professionellt tillämpad kunskap (erfarenheter). För att få en så god förståelse för människans beteenden är det dock väldigt viktigt att sammanbinda vetenskap och praktik. Observera dock att teorier kommer och går, utvecklas och omformuleras, täcker ett stort eller ett litet fält. Var observant på vad du ska förklara och vad teorin förklarar. Med fel teori kan det gå snett!
Nämn två styrkor med vetenskap
· Systematiskt (till skillnad från subjektivt inhämtad kunskap och erfarenhet)
· Öppet (kunskapen kan replikeras)
Nämn tre svagheter med vetenskap
· Långsam (publicering i tidskrifter tar tid)
· Stelbent (kan bara studera ett fåtal variabler åt gången)
· Stannar i forskningsvärlden (når inte fältet, bl.a. pga. Lång publiceringsprocess, eller att forskare inte praktiserar teorier)
Nämn fyra styrkor med praktiskt förvärvad kunskap
· Intuition som tränare (kan inte studeras)
· Holistisk syn (att se helheten och samband mellan många variabler vid ett och samma tillfälle)
· Direkt och snabb
· Innovativ
Nämn fyra svagheter med praktiskt förvärvad kunskap
· Påverkbar (av variabler utom kontroll)
· Lösa orsakssamband (vad påverkar egentligen vad)
· Osystematisk (sker mer spontant)
· Subjektiv (det är den som observerar som tolkar situationen, personlighetsfaktorer kan påverka)
