Stress och Nervositet

Question 1

Vad kännetecknar arousal (anspänning)?

Answer 1

Är en generell fysiologisk och psykologisk aktivering, som varierar från djup sömn (koma) till intensiv upphetsning. Hög aktivering (arousal) förknippas med hög puls, snabb andning, svettning osv. Kan både vara negativ aktivering och positiv aktivering.

Question 2

Vad kännetecknar anxiety (oro)?

Answer 2

Ett negativt känslomässigt tillstånd, som kännetecknas av oro, nervositet och fruktan tillsammans med fysisk aktivering av kroppen. Detta sker både kognitiv det vill säga oro, fruktan och negativa tankar. Samtidigt sker även en somatisk aktivering det vill säga en fysisk aktivering som exempelvis puls. Anxiety kan även delas in i state och trait anxiety.

Question 3

Vad menas med state anxiety?

Answer 3

Tillfälligt och föränderligt känslomässigt tillstånd av subjektivt medvetet upplevda känslor av oro och anspänning tillsammans med aktivering av det autonoma nervsystemet. Det är alltså ett tillstånd som hela tiden förändras, från situation till situation. Detta kan exempelvis vara nervositet som under en tennismatch förändras beroende på hur matchen fortlöper. Även här kan man dela upp state anxiety

• Kognitiv state anxiety – till vilken grad man oroar sig vid ett visst tillfälle
• Somatisk state anxiety – den upplevda fysiologiska aktiveringen vid ett visst tillfälle.

Question 4

Vad menas med trait anxiety?

Answer 4

Är ett personlighetsdrag. En person med hög trait anxiety upplever, objektivt sett, ofarliga omständigheter, som farliga och reagera på dessa situationer med state anxiety. Det vill säga att idrottare som har hög trait anxiety upplever alltså fler situationer som hotfyllda och reagerar på dessa med högre state anxiety.

Question 5

Hur mäts Arousal?

Answer 5

Genom olika fysiska mått som exempelvis puls, blodtryck, temperatur mm.

Question 6

Hur mäts State och trait anxiety?

Answer 6

Global självskattning där individen värderar sig på olika variabler på en självskattningsskala, sedan skapas ett medelvärde utifrån dessa frågor. Anxiety kan även mätas genom så kallade multidimensionella självskattningsinstrument.

Skillnaden mellan att mäta state och trait anxiety är hur frågorna formuleras. När state anxiety ska mätas ställs frågorna ”Hur känner du dig just nu?” medan frågorna när man mäter trait anxiety är formulerade”Hur känner du dig oftast?”.

Question 7

Förklara stressprocessen i fyra steg:

Answer 7

1) Krav från omgivningen och från en själv, dessa kan vara både fysiska och psykiska.

2) Upplevelsen av dessa fysiska eller psykiska krav. Personer kan uppleva exempelvis en första serve olika, det vill säga Lisa kan känna sig väldigt nervös precis innan medan Klara känner sig trygg i att få starta matchen.

3) Stressrespons kan också vara både fysisk eller psykisk. Lisa’s respons kan exempelvis bli att hennes puls ökar och hon får svårare att fokusera medan Klara kan skärpa sin koncentration.

4) Beteendet är det sista steget i stressprocessen. Här kanske Lisa exempelvis missar första servern på grund av sin nervositet medan Klara gör en bra första serve och sedan är redo att attackera på returen.

Question 8

Vad finns det för stresskällor?

Answer 8

1. Situationsfaktorer
2. Personlighetsfaktorer

Question 9

Vad kännetecknar situationsfaktorer?

Answer 9

• Hur viktig händelsen är.
• Osäkerheten, ju osäkrare, desto mer stress

Question 10

Vad kännetecknar personlighetsfaktorer?

Answer 10

• Trait anxiety
• Självförtroende
• Social physique anxiety

Question 11

Förklara det viktigaste inom Drive-Teorin

Answer 11

Drive-Teorin hävdar att relationen mellan arousal och prestationen är direkt och linjär, det vill säga ju högre arousal desto bättre prestation. Däremot på svårare uppgifter eller icke väl inlärda uppgifter är relationen att prestationen hämmas eller försämras.

Question 12

Förklara det viktigaste inom Inverterande U-hypotesen

Answer 12

Den Inverterade U-hypotesen har vi en optimal nivå av arousal då vi presterar som bäst. För hög eller för låg aktivering gör att vi inte uppnår en optimal prestation. Den här teorin har fått en del kritik på grund av kurvans form, att den optimala nivån inte alltid är mitt i och att det kan skilja sig mellan individer och olika idrotter.

Question 13

Förklara det viktigaste inom Individual zones of optimal functioning (IZOF)

Answer 13

(IZOF) är framtagen av en rysk idrottspsykolog som heter Yuri Hanin. I denna teori så finns det en zon av optimala prestationer snarare än en punkt, och denna zon ligger inte alltid mitt i kontinuumet. Detta kan med andra ord variera från idrottare till idrottare och beror på deras state anxiety level och hur de hanterar det.

Question 14

Förklara det viktigaste inom Multidimensional teorin

Answer 14

Multidimensional teorin beskrivs kognitiv och somatisk anspänning har olika inverkan på en idrottares prestation. Denna teori menar att kognitiv state anxiety har en negativ påverkan på prestationen. Medan somatisk state anxiety har en påverkan på prestationen som kan liknas vid en inverterat U, där prestationen ökar upp till en viss nivå men därefter minskar. Denna teori får relativt lite stöd på grund av svårigheterna att kunna förutsäga prestationen.

Question 15

Förklara det viktigaste inom Katastrofmodellen

Answer 15

Katastrofmodellen menar att prestationen är beroende av hur interaktionen mellan kognitiv och somatisk oro ser ut. Prestationen blir bättre när anspänningen ökar upp tom en måttlig nivå (kan liknas vid ett inverterat U). Men om anspänningen sedan ökar ytterligare så sker en radikal försämring av prestationen. Detta gäller i första hand den kognitiva anspänningen då vi kan klara stora mängder somatisk anspänning om vi är lugna i tanken.

Question 16

Förklara det viktigaste inom Reversal teorin

Answer 16

Reversal teorin lägger sitt fokus på olika tillstånd som i sin tur påverkar prestationen. Här menar man att den egna tolkningen av den kognitiva aktiveringsnivån har en stor betydelse. En hög aktivering kan tolkas som såväl positiv upphetsning inför uppgiften som en negativ stress eller ängslan för att inte klara av det som väntar. En låg aktivering kan i sin tur tolkas som att man är avslappnad och lugn eller negativt som att man är uttråkad. Upplevelsen av hög arousal som positiv eller negativ avgör alltså huruvida prestationsnivån ökar eller minskar.

Question 17

På vilket sätt kan arousal påverka prestationen för en idrottare?

Answer 17

Anspänning inom idrott menas med en generell fysiologisk och psykologisk aktivering, som både kan vara positiv och negativ och förknippas med exempelvis hög andningsfrekvens, hög puls och svettning. T ex. kan ökade muskelspänningar och trötthet uppkomma i samband med arousal och kan resultera i att störa koordinationen. Eller så kan det innebära förändringar i idrottarens uppmärksamhet och koncentration.

Question 18

Hur skiljer sig prestationen för en idrottare som ser en situation som en utmaning eller hot?

Answer 18

När idrottare upplever sig vara i en pressad situation som en utmaning snarare än ett hot, uppvisade de ökade prestationer. Att se situationen som en utmaning gav också lägre nivåer av kognitiv och somatisk oro och gav upphov till mer fokus.