Utvecklingspsykologi 2 Flashcards
Föräldrar som sätter tydliga gränser, motiverar reglerna som gäller i familjen samt är inlyssnande på barnets känslomässiga och fysiska behov har mest troligt anammat följande fostransstil:
Den auktoritativa fostransstilen
Beskriv begreppen självbild och självkänsla samt förklara hur de skiljer sig åt
Självkänsla handlar om hur mycket en person värderar sig själv och sin egen värdighet. Det handlar om känslan av att vara värdefull och att förtjäna respekt och kärlek. En person med hög självkänsla känner sig kapabel och värdefull, medan en person med låg självkänsla ofta känner sig otillräcklig eller oduglig.Självbild avser hur en person uppfattar sig själv, inklusive sina egenskaper, förmågor och roller i livet. Det handlar om den mentala bilden av sig själv som formas genom erfarenheter, relationer och feedback från andra. Till exempel kan en person se sig själv som kreativ, intelligent eller som en bra vän.
Skillnaden mellan de två begreppen ligger i att självbild handlar om hur vi ser på oss själva och våra egenskaper, medan självkänsla handlar om hur vi känner för oss själva och vårt värde som personer. Det är möjligt att ha en positiv självbild men ändå ha låg självkänsla, vilket innebär att man kan känna att man har bra egenskaper men inte värderar sig själv högt. Omvänt kan man ha en negativ självbild men ändå en relativt hög självkänsla, om man värderar sig själv trots sina brister.
Enligt Ainsworth, vilka fyra anknytningsstilar finns och vad karakteriserar dem? Beskriv kortfattat.
1.Trygg anknytning:
Kännetecken: Barnet använder vårdnadshavaren som en trygg bas för att utforska världen. Det blir ledset vid separation men tröstas snabbt vid återförening.
Bakgrund: Föräldern är känslig och lyhörd för barnets behov.
- Otrygg-undvikande anknytning:
Kännetecken: Barnet visar lite eller inget behov av vårdnadshavaren. Det söker inte tröst vid separation och undviker kontakt vid återförening.
Bakgrund: Föräldern är känslomässigt otillgänglig eller avvisande.
- Otrygg-ambivalent anknytning:
Kännetecken: Barnet är klängigt och osäkert, svårt att tröstas vid återförening. Det kan både söka och avvisa kontakt med vårdnadshavaren.
Bakgrund: Förälderns omsorg är inkonsekvent, ibland närvarande och ibland otillgänglig.
- Otrygg-desorganiserad anknytning:
Kännetecken: Barnet visar motstridiga beteenden, som att närma sig föräldern men sedan frysa eller dra sig undan. Det kan verka förvirrat eller rädd för föräldern.
Bakgrund: Föräldern är skrämmande, traumatiserande eller missbrukande.
Marcias modell beskriver att identitetsstatus kan definieras som nivå av engagemang/ utforskande. Rita upp Marcias modell samt förklara hur olika identitetsstatus relaterar till engagemang/ utforskande.
identitetsstatus relaterar till engagemang/ utforskande.
Engagemang →
Utforska
↓
Finns
Finns inte
Finns
Uppnådd identitet
Hög grad av engagemang och hög grad av utforskande. Individuen har utforskat olika alternativ och har gjort medvetna och välinformerade val om sin identitet. De har en stabil och tydlig känsla av vem de är.
Identitetsmoratorium
Låg grad av engagemang men hög grad av utforskande. Individuen aktivt söker efter sin identitet och utforskar olika alternativ, men har ännu inte gjort några slutgiltiga val eller åtaganden.
Finns inte
Identitetslåsning
(för tidig identitet)
Hög grad av engagemang och låg grad av utforskande. Individen har gjort medvetna val och åtaganden, ofta baserat på tidigare utforskande, men har kanske inte ifrågasatt eller omprövat dessa val. Det kan innebära att man har accepterat familjens eller samhällets normer utan att ha utforskat andra alternativ.
Identitetsdiffusion
(förvirring)
Låg grad av engagemang och låg grad av utforskande. Individens identitet är otydlig och de har inte gjort några medvetna val eller utforskat sina alternativ. De kan vara passiva och osäkra kring sin identitet.
Julia är 4½ år och har varit på avdelningen ett par veckor. Hon har tidigare varit på 2 olika förskolor. Hon bor tillsammans med sin mamma, som enligt pedagogerna är oförutsägbar. ”Man vet aldrig vilket humör hon är på då hon lämnar och hämtar”. Pedagogerna märker att Julia är väldigt observant på allt som händer på avdelningen. Hon håller reda på vem som blir hämtad av vem, vilken pedagog som slutar sent osv. En dag när lunchen håller på avslutas säger en av pedagogerna till sin kollega ”Oj, vad ont jag har i huvudet”. Det är dags för vilan för de yngre barnen och Julia (som uppmärksammat pedagogernas samtal) säger till den pedagog som har huvudvärk: ”Gå och lägg dig, så dukar jag av”
Vilken typ av anknytning är det mest troligt att Julia har till sin mamma?
Baserat på beskrivningen av Julias situation och hennes interaktioner kan det mest troligt antas att Julia har en undvikande anknytning till sin mamma.
Oförutsägbarhet hos mamman: Pedagogerna beskriver Julias mamma som oförutsägbar i sitt humör, vilket kan skapa osäkerhet och otrygghet för Julia. Barn som har en förälder med inkonsekvent eller oförutsägbar beteende kan utveckla en undvikande anknytning eftersom de lär sig att deras behov av trygghet och stöd kanske inte alltid kommer att tillgodoses.
Observerande beteende: Julias observanta natur och hennes noggranna uppmärksamhet på vad som händer runt omkring henne kan tyda på en anpassning till en miljö där hon behöver vara medveten om andras känslor och reaktioner, vilket är vanligt hos barn med undvikande anknytning. De kan utveckla en strategi där de undviker att söka hjälp eller stöd för att skydda sig själva från att bli avvisade.
Självständig reaktion: Julias erbjudande att hjälpa pedagogerna genom att dukar av kan indikera en tendens att ta ansvar och vara självständig, snarare än att söka tröst eller bekräftelse. Detta kan också spegla undvikande beteende, där barnet kan känna att det är bättre att hantera saker på egen hand än att söka stöd från vuxna
Enligt Vygotskys ursprungsteori, vilka mentala förmågor kan vi förvänta oss vara medfödda hos barn?
Enligt Vygotsky föds barn med några grundläggande mentala förmågor som är biologiskt givna. Dessa är:
Uppmärksamhet: Förmågan att fokusera på olika saker.
Perception: Att förstå och tolka sinnesintryck.
Minne: Att lagra och komma ihåg information.
Sensation: Att uppleva stimuli som ljud, ljus och beröring.
