Utvecklingspsykologi Flashcards
Vad handlar utvecklingspsykologi om?
Hur människor förändras och utvecklas över tid (från födseln till ålderdomen). Den undersöker både fysiska, kognitiva, emotionella och sociala förändringar som sker genom livet. Utvecklingspsykologer försöker förstå hur olika faktorer, som genetik, miljö och erfarenheter, påverkar utvecklingen och formar en individs personlighet, beteenden och tankemönster.
Redogör för vad som huvudsakligen kännetecknar autism.
Svårigheter med socialt samspel
- Svårt med ögonkontakt och svårt att tolka kroppsspråk
- Kamratrelationer
Nedsatt kommunikationsförmåga
- Försenad talutveckling
- Stereotypt tal som kan upplevas som udda
- Brist på imitativt lekbeteende
Begränsade, stereotypa och repetitiva mönster
- Utvecklar ofta specialintressen
- Ofta en fascination inför detaljer snarare än helheter
- Oflexibel fixering vid rutiner och ritualer (t.ex. att man måste göra på ett visst sätt innan man duschar, att man möblerar sitt rum på ett speciellt sätt eller lägger sina saker på ett speciellt sätt i olika mönster osv.)
Redogör för den moraliska utvecklingen enligt Kohlberg.
Kohlberg delade in den moraliska utvecklingen i 6 olika stadier fördelat parvis på 3 olika nivåer.
Prekonventionella nivån (< 9 år)
1. Bestraffning och lydnad: Man handlar rätt så man slipper bestraffning.
2.Individualism och utbyte: Jag handlar så att JAG tjänar på det, rättvisebalans (”öga för öga…”)
Konventionella nivån (majoriteten av ungdomar & vuxna)
3. Bra interpersonella relationer: Göra rätt för sig, leva upp till krav/förväntningar. Agerar för andras godkännande och strävar efter att vara omtyckt.
4. Upprätthålla den sociala ordningen: Internalisering av samhällets normer, följer sitt samvete och gör sin plikt, lagen ska under alla omständigheter följas. ”vi och dem”-perspektiv – våra normer det rätta.
Postkonventionella nivån (10–15 % av befolkningen)
5. Socialt kontrakt och individuella rättigheter: Inte följa regler till punkt och pricka utan göra anpassningar. Ta hänsyn till olika förutsättningar. Se till vad som är bäst för flest, ett ”tänkt bättre alternativ”
6. Universella principer: Formulera regler och lagar och leva utifrån grundläggande principer. Kritisera rådande normer/regler i syfte att förbättra. Utgår hellre från etiska principer än regler. Civil olydnad kan bli ett alternativ.
Diskutera begreppen ”arv- och miljö” samt ”risk- och skyddsfaktorer” i förhållande till kriminalitetsutveckling.
När vi studerar kriminellt beteende är det sällan vi kan peka ut en enda orsak (som någon slags kausalitet). Ofta pratar vi om association eller samvariation – dvs. flera olika faktorer som lett fram till beteendet.
Arv och miljö: Man kan ha genetiska sårbarhetsfaktorer som i en viss miljö får ett negativt utfall men som i en annan miljö kanske inte kommer till uttryck alls.
Risk och skyddsfaktorer:
- Finns på olika nivåer (individ-, familje-, grupp- och samhällsnivå) och påverkar och samspelar med varandra.
- Många är gemensamma för utveckling av brottslighet, missbruk och psykisk ohälsa.
Riskfaktor = egenskap, händelse förhållande eller process som ökar sannolikheten för ett visst utfall.
- Riskfaktorer är additiva = om det börjar dåligt i uppväxten kommer det spilla över på skolåldern osv. osv…
Skyddsfaktor = egenskap, händelse, förhållande eller process som minskar sannolikheten för ett visst utfall
Resiliens (”maskrosbarn”) = fenomenet att en ung människa uppvisar motståndskraft och inte utvecklar ett normbrytande beteende trots riskfaktorer i dennes omgivning.
Redogör för skillnader mellan de s.k. anknytningsmönstren A - D.
Det undvikande anknytningsmönstret (A) – Utvecklas när barnets behov inte konsekvent tillgodoses av föräldern. Barnet lär sig trycka bort behovet av trygghet (förväntar sig ingen hjälp från föräldern), blir mer “utforskande” och kan upplevas som “självständigt” – men forskning visar att dessa barn har samma stressnivåer som barn som lever under hot.
Det trygga anknytningsmönstret (B) – Uppstår när barnets behov regelbundet och konsekvent möts av vårdnadshavaren. Här finns en balans mellan anknytnings- och utforskande systemet (barnet har en sund tillit till att föräldern kommer hjälpa när det behövs). En känsla av säkerhet, gör att barnet vågar utforska omgivningen och utveckla självständighet, men också söker tröst när det behövs.
Det ambivalenta anknytningsmönstret (C) - Utvecklas om föräldern är inkonsekvent (ibland tillgänglig och stöttande, ibland oförutsägbar eller disträ). Barnet blir osäkert, klängigt och krävande (pga. att det inte vet om eller när det kommer att få uppmärksamhet och tröst).
Det desorganiserade anknytningsmönstret (D) – Det mest dysfunktionella anknytningsmönstret. Utvecklas oftast hos barn som upplevt traumatiska eller kaotiska relationer med sina vårdnadshavare, ofta i situationer där föräldern själv är en källa till rädsla (t.ex. vid missbruk, psykisk ohälsa eller våld). Barnet upplever en konflikt mellan att söka trygghet hos föräldern och samtidigt känna rädsla för dem, vilket leder till desorganiserade eller motsägelsefulla beteenden. Detta är den allvarligaste formen som också är kopplad till senare problem i livet.
Redogör för vad som huvudsakligen kännetecknar psykopati.
Egocentrisk
Grandios/uppblåst självbild
Brist på empati
Oförmåga att känna ångest / få skuldkänslor
Manipulativ
Charmig
Svekfull/bedräglig
Impulsiv
Redogör för vad som huvudsakligen kännetecknar schizofreni.
- Vanföreställningar (felaktig uppfattning om omvärlden som man vidhåller oavsett vad andra säger, t.ex. att man är förföljd eller att personer i ens omgivning vill en illa, kan delas in i bisarra eller icke-bisarra)
- Hallucinationer (närvaro av ett sinnesintryck trots avsaknad av yttre stimuli, t.ex. att man ser eller hör saker)
- Tankestörningar (fullt av tankar eller tomt på tankar)
- Desorganiserat tal (långa utläggningar utan något egentligt syfte)
- Desorganiserat eller katatont beteende (störd motorik)
Redogör kortfattat för huvuddragen i den moraliska utvecklingen enligt Piaget.
Förmoralism (0–5 år)
- Regler? Förstår inte regler (leker för att det är roligt), kan visserligen imitera andra barns förmåga att använda regler men de gör det inte för att de verkligen förstår hur regler fungerar, inga tankar om skuld och rättvisa.
Moralrealism (5–10 år)
- Regler är regler! Börjar förstå att regler finns men tror att de är absoluta och inte går att bryta (som en fysik lag), kan dock ändra regler till sin egen fördel.
Moralrelativism (10-år)
- Regler kan brytas: Förstår att regler är mänskliga överenskommelser som kan brytas, kan göra moraliska bedömningar och resonera kring moral.
Redogör för vad som huvudsakligen kännetecknar antisocial personlighetsstörning
- Ansvarslös
- Brist på ånger
- Bristande respekt och kränkningar av andra
- Upprepade brottsliga handlingar
- Upprepade slagsmål eller misshandel
- Lögner och försök att lura andra
- Impulsivitet
- Nonchalerar sin egen och andras säkerhet
- Minst 18 år för att få diagnosen
- Kopplat till uppförandestörning: för att få diagnosen måste man kunna visa att det funnits en uppförandestörning innan 15 års ålder
Diskutera ungdomskriminalitet utifrån Kohlbergs teori om moralutveckling.
Prekonventionella nivån (< 9 år)
1.Bestraffning och lydnad: begår brott endast om man tror att man kan undgå straff, så länge man inte känner sig övervakad
2.Individualism och utbyte: begår brott för egenintresse, t.ex. stjäl för att snabbt få ihop pengar till någonting man vill ha
Konventionella nivån (majoriteten av ungdomar & vuxna)
3.Bra interpersonella relationer: begår brott för att imponera på vänner eller bli accepterad i en grupp
4.Upprätthålla den sociala ordningen: på detta stadium begår man sällan brott, ser lagen som nödvändig och rättvis och värnar om samhällsordningen (kan dock begå brott om en lag upplevs som orättvis, vi-och-dem-perspektiv)
Postkonventionella nivån (10–15 % av befolkningen)
5.Socialt kontrakt och individuella rättigheter: lagar och regler är viktiga men inte alltid perfekta eller rättvisa, begår brott om man känner att lagen står i konflikt med högre moraliska principer eller mänskliga rättigheter (jfr. visselblåsare)
6.Universella principer: på detta stadium kan man begå brott om man tror att det är det enda sättet att upprätthålla rättvisa (t.ex. civil olydnad, olagliga protester) om de anser att det tjänar en högre moralisk princip, som att kämpa mot rasförtryck eller orättvisa lagar.
Redogör för vad som huvudsakligen kännetecknar uppförandestörning.
Diagnos som man kan få upp till 15 års ålder
Aggressivt beteende
- Hotar, trakasserar, förödmjukar, startar slagsmål, använt vapen, grymhet (fysisk) mot människor eller djur
Skadegörelse
- Anlagt brand, avsiktlig skadegörelse på annat sätt
Bedrägligt beteende
- Inbrott, lögner för att vinna fördelar, snatteri/stöld
Allvarliga norm- och regelbrott
- Ute på nätterna, rymt hemifrån, skolkar ofta
Beskriv den kognitiva utvecklingen enligt Piaget.
Den kognitiva utvecklingen sker genom att barnet anpassar sitt tänkande för att bättre förstå sin omgivning (adaption). Detta är en dynamisk process som involverar: assimilation och ackommodation.
- Assimilation = Barnet tar in ny information från omgivningen som integreras i befintliga scheman och tankemönster. Det använder vad den redan vet för att förstå någonting nytt. Detta sker utan att barnet behöver förändra sitt tidigare tänkande. Exempel: Ett barn som redan vet vad en hund är kan se en ny hundras och assimilera denna nya hund till sitt existerande schema för “hundar” utan att behöva ändra sin uppfattning om vad en hund är.
- Ackommodation = När barnet stöter på ny information som inte kan förstås med hjälp av befintliga scheman. Det måste då det anpassa/ändra sina befintliga scheman, eller skapa nya. En mer genomgripande förändring i tänkandet än assimilation. Exempel: Om ett barn som bara har sett hundar ser en häst kan det först försöka assimilera hästen till sitt schema för hundar, men när det inser att hästen skiljer sig mycket från en hund (större, låter annorlunda, beter sig annorlunda), måste barnet ackommodera sin förståelse och skapa ett nytt schema för vad en “häst” är.
Piaget delade in den kognitiva utvecklingen i 4 stadier:
- Sensomotoriska stadiet (0–2 år)
- Preoperationella stadiet (2–7 år)
- Konkretoperationella stadiet (7–11 år)
- Formella operationernas stadium (11 år-)
Redogör för vad som huvudsakligen kännetecknar ADHD.
- Uppmärksamhetsproblem
- koncentrationssvårigheter, glömsk, slarvig, lättstörd, lätt uttråkad, svårt att slutföra saker - Överaktivitet
- svårt att reglera aktivitetsnivån, svårt att sitta still/varva ner, rastlös, sömnproblem, pratar mycket, avbryter andra) - Uppmärksamhetsproblem och överaktivitet
Beskriv det sensomotoriska stadiet (Piaget)
0-2 år
Extern stimulans
- Tänkandet helt beroende av sinnesintryck och motoriska färdigheter
Objektpermanens
- Förmågan att kunna föreställa sig objekt oavsett om de är närvarande eller inte (barnet förstår att saker eller personer kan existera fastän de inte syns)
Imitation
Beskriv det preoperationella stadiet (Piaget)
2-7 år
Symboliskt och logiskt tänkande
Fördröjd imitation
- Att man kan imitera farmor fastän farmor inte är närvarande
Egocentrism
- Barnet ser allting utifrån sitt eget perspektiv, har svårt att förstå hur andra tänker och känner, antar att alla upplever världen precis som den själv, berättar inte alltid om hur den mår för det borde ju alla redan veta.
Irreversibelt tänkande
- Barnet har svårt för att låta en händelse ske baklänges. T.ex. kanske lärt sig hur man går från punkt A till B men det innebär inte automatiskt att barnet förstår hur man går från punkt B till A.
Förmågan till konservation
- Förmågan att bibehålla uppfattningen om storlek och mängd om de yttre formerna förändras, t.ex. tror att mängden vatten blir mindre om man häller det från en mindre till en större flaska.
