Utfodringsrelaterade hälsoproblem hos häst 9/9 Flashcards
Nedsatt hälsa relaterad till nutrition:
Malnutrition, felaktig näringstillförsel, foderstater ej anpassade till arten, t.ex.
- Grovfoder: kraftfoderkvot för låg
- Överutfodring
- Brist på specifika näringsämnen
Nedsatt hygienisk kvalitet i foder, t.ex.
- Mikroorganismer
- Toxiner
- Fysiska objekt (främmande föremål) (fröer från gräs i det vilda som kan sätta sig i tandköttet på hästarna)
Exempel på hälsoproblem hos häst, som kan vara utfodringsrelaterade:
Insulinresistens, fetma, fång
Kolik, magsår, diarré, dehydrering
“Developmental orthopaedic diseases” hos växande hästar (t.ex. osteochondros)
Korsförlamning “Exertional rhabdomyolysis” (“Monday morning disease”)
Orala stereotypier (krubbitning, luftsnappning etc)
Onormalt tandslitage, foderstrupsförstoppning
Problem med temperament, träning, prestation?
Recurrent airway obstruction (RAO) (kvickdrag)
Förgiftningar från kontaminerat foder
Två olika hullbedömningsskalor?
Henneke et al., 1981 - 1 till 9 där 1 är utmärglad och 9 extremt fet. Idealt 4-6
Carroll & Huntington (1988), hullpoäng 2 och 3 är idealt, under 2 för mager och över 3 för fet
Vad visar hullet?
Hullet visar energibalansen på lite längre sikt
Vad bör man beakta hos en för mager häst?
Är det bara ett resultat av underutfodring, eller finns det andra bakomliggande problem - förgiftning, sjukdomar, konkurrens
Vad beror fetma på?
Beror på överutfodring (av energi)
Kan även spegla en underliggande störning i glukosmetabolism (insulinresistens eller minskad insulinkänslighet) - om så - ökad risk för fång (men fortfarande orsakad av överutfodring)
Feta hästar har ofta nedsatt insulinkänslighet men inte alltid, och det kan även förekomma hos magra eller slanka hästar
Insulinokänslig eller insulinresistent är samma sak, insulinkänslig är således inte samma sak utan det är det som är det normala
Förebyggande åtgärder - se över utfodringen
Liknar diabetes 2 hos människan men här sker istället överproduktion av insulin
Hur vet man om en häst är insulinresistent?
Man gör ett oralt glukostest - i blodprovet analyseras insulin och glukos
Normal häst?
Hästen äter
Glukos absorberas från tunntarm till blod - insulinutsöndring sker
Insulin får cellerna att ta upp glukos
Glukos lagras som glykogen i muskler och lever om den inte används direkt
Insulinresistent häst (IR)
Hästen äter
Glukos absorberas från tunntarm till blod - insulinutsöndring sker
“Inget händer” - mer och mer insulin utsöndras tills cellerna tar upp glukos
Insulintoppen går aldrig ner, de perifera cellerna öppnar inte upp sig och tar upp glukosen
Medför att insulinnivån i blodet är hög, och att glukos delvis lagras in som fett
Hög insulinnivå i blod ökar risken för fång
Cellerna i kroppen svarar inte på topparna av insulin i blodet - ökar risken för fångsymptom
Typisk fångställning
Gunghästställning - det gör ont att stå på tån på framhovarna
Absolut vanligaste orsaken är IR eller fetma, kan också vara belastningsskador, kan ske hos ston vid förlossningen
Ett annat ord för fång?
Laminit
Vad är fång (laminit) kortfattat?
Fång (laminit) - inflammation och svår smärta i hovarna
Längre definition av fång (laminit)?
Inflammation och vävnadsskada i hovens mjukdelar
Hovbenet förskjuts/trycks framåt vilket kallas för hovbenssänkning (hovbenet väldigt nära sulan)
- Stört infästningen i lamellagret - när det släpper har man ingen hållfasthet
- Nedre bilden visar fångränder - hoven växer framåt och försöker kompensera för hovbenets förändring
Kan leda till hovbensrotation
Tidigare en generell diagnos
Idag ett symptom involverat i flera olika sjukdomskomplex
Hur vanligt är fång (laminit) i Sverige?
Cirka 15 hästar per dag drabbas av fång
Cirka 2 hästar avlivas pga fång per dag
Statistik från försäkringsbolag
Frisk vs fång - hovens utseende?
Parallell linje med hovbenet - friskt
Hovbenet har släppt och tappat sitt läge - hamnat nära sulan - ingen parallell linje - sjuk
Vad står EMS för?
ekvint metabolt syndrom
Vad omfattar EMS?
generell och/eller regional fetma (fettnacke)
Insulinresistens (IR)
Haft fång eller ökad risk för fång (subklinisk)
Vad ska man tänka på vid utfodring av en häst med EMS?
Kräver noga kontrollerad utfodring: behov av protein, mineraler, vitaminer behöver uppfyllas men inte överutfodras.
Kontrollerat intag av NSC (non structural carbohydrates) (socker och stärkelse - icke strukturella kolhydratet) max 10‐12 % av ts i foderstaten, gärna lägre (enbart en riktlinje)
Sällan lämpligt att använda kraftfoder
- Ättid kan bli ett problem (halm)
Orala stereotypier - uppkomst och exempel
Uppkomst associerat till foderstater med låg andel grovfoder (kort ättid) och/eller hög andel kraftfoder, särskilt runt avvänjning av föl
Krubbitning och luftsnappning (utan stöd för tänderna) - låter som att hästen sväljer luft men det gör den egentligen inte, utan den tar in luften i svalget men sväljer inte
Vi ser idag en ökad andel hästar med överhull eller fetma (tror vi). Vad tror ni kan vara orsaken till detta?
Studie från USA med två ponnyraser - forskaren följde hästarna under tid, de som såldes för de högsta aktionspriserna drabbades med högst frekvent av fång och andra problem längre fram - hästarna såg mer utvecklade ut exteriört
Feta hästar får generellt sett högre poäng i olika typer av exteriör tävlingar
Kan vara så att vi selekterat på hästar som har IR
Vad är Hyperlipemi?
relativ energibrist
Vad är hyperlipemi (mer ingående) och ge typiska exempel
Plötslig stor nedbrytning av kroppsfett, livshotande
Typiskt exempel: snabbt ökat energibehov t.ex. vid laktationens början (särskilt om IR under dräktighet)
Minskat foderintag, stress, smärta, annan sjukdom kan också utlösa hyperlipemi
Associerat med IR och relativ energibrist
Främst ponnyraser, miniatyrhästar och åsneston
Vad är “Big-head disease”?
Ca/P-kvot aldrig under 1,2
Om Ca/P-kvot i foderstaten är < 1,2 risk för “Big-head disease” (nutritionell sekundär parathyroidism)
Vad innebär “Big-head disease” i kroppen, riskländer, vad händer om det går för långt?
Bibehållen utsöndring av PTH (parathormon) - för att bibehålla Ca-nivå i blod - ger demineralisering av skelett (ersätts av mjuk vävnad), hälta, ömhet i ben och leder
Tidigare inte ovanligt i Europa, kan fortfarande förekomma när Ca/P < 1,1
I Asien - riskli och rishalm (P-rika) utan Ca-tillskott kan orsaka “Big head” hos häst
Har det gått riktigt långt - hästen har väldigt urkalkat skelett - då är det svårt
Har inte inte gått lika långt så går det att få hästen återställd genom att ställa kvoten till rätta
Viktigaste mikromineralen hos häst?
Selen – lågt innehåll i alla foder odlade i norra Europa – risk för “white muscle disease” (nutritionell myopati, eller muskeldegeneration) hos nyfödda föl.
Se ingår i GSH‐px (glutation peroxidas) tillsammans med vitamin E. Var särskilt uppmärksam på att dräktiga ston får sitt Se‐behov tillgodosett
Varför är järn viktigt för föl?
Stalluppfödda föl kan utveckla järnbrist (anorexi, apati, tillväxtstörningar, lågt haemoglobin och låg hematokrit (PCV)). Föl behöver ha kontakt med jord! (och röra sig tillsammans med andra hästar)
Överutfodring av jod till dräktiga ston
Överutfodring av jod till dräktiga ston kan ge dödfödda föl eller föl med struma och sen skelettutveckling. Var speciellt noga med att inte ge jodinnehållande foder som till exempel alger till dräktiga ston
Grovtarmsmikrober?
Grovtarmsmikrober (e.g. Fibrobacter spp.) är specialiserade på fiberdigestion
Grovtarmsstörningar - Vid stärkelseinträde sker snabb jäsning med ökad risk för t ex:
Grovtarmsacidos (kan leda till fång) (försurning av grovtarmen)
Kolik
Diarré
Kolit (inflammation i grovtarm)
Vad är kolik och två typer av kolik?
Kolik = symptom på smärta från buk. En av de vanligaste orsakerna till dödsfall hos häst (tredje efter trauma och skador i rörelseapparaten)
Gaskolik pga överproduktion av gas i grovtarm (kan orsaka dislokation av tarmsegment)
Förstoppningskolik – brist på vätska, eller störningar i tarmmotiliteten (t ex gasansamling), sandförekomst
Foderstatens sammansättning påverkar risken för kolik:
Högre andel kraftfoder - löper högre risk för kolik
USA:
> 2.5 kg kraftfoder/dag ökade risken för kolik 5 gånger
> 5 kg kraftfoder/dag ökade risken för kolik 6.3 gånger
> 2.7 kg havre/dag ökade risken för kolik 6 gånger jämfört med lägre mängd
Österrike (klinikstudie):
Hästar med kolik utfodrades med 2.7 kg kraftfoder/dag, jämfört med 1.6 kg/dag till hästar utan kolik
Sverige:
För varje 1 kg ökning av vallfoder per 100 kg kv minskade risken för kolik med 20 procent
Hästar med ad lib. grovfoder hade 0.7 gånger lägre risk för kolik jämfört med portionsutfodring
Mikrober är känsliga för plötsliga förändringar - ökad risk för kolik
Byte av höparti 10 gånger högre risk för kolik under den första veckan efter bytet, 5 gånger högre risk under 2a veckan
Förändringar i utfodringsrutiner – 5 gånger högre risk för kolik under två veckor efter förändringen
Installning från bete till vinterfoderstat kan öka risken för förstoppningskolik
Ts i faeces ökade från 19 % på bete till 27 % på stall med höutfodring
Motilitet i grovtarm minskade under dag 2 efter installning, dag 4 särskilt i vänstra kolon (vanlig plats för förstoppningar)
Högre ts-halt i träck gör att passagehastigheten minskar i tarmarna
Situationer vid övergångsfaser där det finns ökad risk för kolik - hur ska man lyssna på hästen?
Lyssna på blindtarm - hör när blindtarmen tömmer till grovtarmen
Lyssna på högra ventrala kolon - lite mer frekventa ljud
Låter mer på högra sidan än vänstra sidan
Vad är EGUS och vad står det för?
Magsår
Equine Gastric Ulcer Syndrome
Magsår/EGUS?
Diffusa symptom, visar inte alltid några (gastroskopi)
Svag aptit, nedsatt prestation/kondition, nedstämdhet, viktnedgång, dålig hårrem, lindrig kolik
I kutan slemhinna i magsäckens fundusregion antas magsår kunna uppstå pga mikrobiell jäsning av stärkelse (VFA, särskilt valeriansyra, samt mjölksyra) eller att hästen arbetas intensivt på fastande mage (magsyra kommer upp till kutana delen)
Riskfaktorer – intermittent och oregelbunden utfodring samt mer än > 2 g stärkelse/kg kv och dag
Magsår i pylorus delen tros inte bero på utfodring, utan snarare stressfaktorer
Korsförlamning = ?
Korsförlamning = Exertional rhabdomyolysis
(“Monday morning disease”)
hälsoproblem hos häst som associeras till utfodring med hög andel NSC (socker och stärkelse)
Korsförlamning = Exertional rhabdomyolysis
(“Monday morning disease”) ? Symtom och två olika huvudtyper?
Muskelsmärta, kramper associerat till träning/arbete (stelhet, ömhet i bakbensmuskulatur (kors), muskelatrofi
Typiskt efter några dagars vila, eller vid intermittent träning
Två huvudtyper: RER och PSSM – vid båda bör mängden NSC reduceras i foderstaten
Vad är RER?
En av huvudtypen av Korsförlamning / Exertional rhabdomyolysis
RER – recurrent exertional rhabdomyolysis (vanligen hos Eng fullblod), genetisk defekt i intracellulär Ca‐reglering – muskelnekros (muskeln dör) vid arbete
- Bör utfodras på samma sätt som PSSM - mindre socker och stärkelse
- Lång återhämtningstid
- Rödfärgad/aktig urin
- Skydda benen och korset - värme
Vad är PSSM?
En av huvudtypen av Korsförlamning / Exertional rhabdomyolysis
PSSM – polysaccharide storage myopathy – ökad glykogeninlagring och onormal “form” på glykogenkedjorna i muskelcellerna (flera olika raser, t ex kallblod, quarter etc), svårt att “få loss” glukos från glykogen vid arbete, glykogen skaver och skapar fysisk skada i muskel, upprepat och över tid kan ge muskelatrofi
- Ffa hos kallblod och arbetshästar
- Reducera mängden socker och stärkelse i givan
- Regelbunden träning, helst lösdrift
DOD‐ Developmental orthopaedic disease/ortopediska utvecklingsrubbningar?
Komplex av muskuloskeletära störningar som påverkar växande unghästar (hälta)
- Multifaktoriella orsaker
Osteochondros (onormalt ledbrosk och lösa benbitar) möjligen associerat till hög halt NSC i foderstaten (>130 % av behovet av smältbar energi) och brist på Ca och P, eller för låg Ca/P‐kvot (precis eller under 1,2)
Osteochondros? (texten hänvisar till en bild i ppt)
En osteokondrit dissekans-lesion i lårbenets laterala trokleära ås. Pilen indikerar flera osteokondrala fragment på denna plats. Denna lesion är omfattande och skulle betraktas som allvarlig.
Lös benbit som stör i knäleden - kan vara en utvecklingsrubbning
En unghäst som plötsligt visar hälta eller ömhet kan vara bra att röntga
Vad spelar utfodringen för roll och hur kan man reducera risken - ej spannmål
Hygienisk kvalitet på foder och association med hälsostörningar
- Vad är RAO?
RAO = Recurrent Airway Obstruction (kvickdrag)
Mögelsporer < 5μm i diameter – når alveolerna – inflammatorisk respons – problem att exspirera – minskad kapacitet för syreupptag = minskad prestationsförmåga och framför allt nedsatt välfärd (astma).
Mögelsporer med hullingar på som fäster på alveolerna - inflammatoriska processer - får svårt med utandningen - fyller på mycket luft och släpper ut lite - alveolerna sprängs (går inte att läka)
Aktinomyceter kan också orsaka detta problemet
Funderar på om det finns en genetisk benägenhet
Vad är rekomendatioen vid utfodring av hästar med RAO?
Hästar med RAO rekommenderas utfodras med inplastat foder istället för hö pga lägre inflammationssvar i luftvägarna
Generellt sett innehåller hö mer respirabla partiklar än hösilage/ensilage.
Hö lagras öppet och oftast oskyddat från fuktig luft
Mögeltillväxt i inplastat vallfoder?
Mögeltillväxt kan också påträffas i inplastat vallfoder pga läckage genom plasten (=syreläckage in i bal, mögel behöver syre för att kunna växa)
Sitter på ytan och inte lika “fint” damm som hos hö - mer fuktigt och inte lika stor risk att det sprider sig till luftvägarna
Jästsvamp i hösilage?
- Ej skadligt
Mögel och mykotoxiner i foder (3 huvudgrupper)
Penicillium roquefortii, kan bilda roquefortin C, PR‐toxin etc (neurotoxiskt, immunotoxiskt, mutagent hos andra arter – studier på häst saknas helt)
- Vanligast i inplastat foder
- Finns inga studier på vilka typer av hälsoproblem som man kan förvänta sig hos häst
Aspergillus flavus, A. parasiticus kan bilda aflatoxiner, kan orsaka abort, leverskada ffa hos unghästar, dödsfall, CNS‐skador.
- A. fumigatus kan bilda gliotoxin (nervpåverkan) - ffa viktigt hos hö - indikatorart - visar om höet tagit värme
Fusarium spp.
- Fusariumtoxiner – kan påverka nerver, hjärna, muskler, orsaka dödsfall, reproduktionsproblem hos både ston och hingstar, sår i munhålan etc
- Fumonisiner är speciellt toxiska (”mouldy corn disease”, dock ej påvisat i SWE) - förlorar orientering i rummet, aggression - avlivning - vid obduktion kan man se hålrum i hjärnan där det saknas hjärnvävnad
- Många olika gifter inom arten
- Finns både i spannmål och grovfoder
Endofytsvamp?
Växer inne i gräset, följer med fröet till nästa generation
Svamptrådarna går mellan cellerna
Neotyphodium coenophialum (heter numera Epichloë) mycel i intercellulära utrymmen i rörsvingelblad (Förstorat 400x)
Mjöldryga – Claviceps purpurea?
Kan angripa alla gräs (råg, kvickrot)
Ergotalkaloider (hallucinationer, kallbrand)
LSD
Kolvsjuka?
Epichloë spp., 35 arter
Ergovalin, lolitrem B, flera ergotalkaloider vilka kan orsaka koordinationssvårigheter, vasokonstriktion (blodkärlen drar ihop sig vid fel tillfällen), reproduktionsstörningar hos ston etc.
Normal fölning med gulvitt - det rödaktiga (red bag delivery) är väldigt allvarligt för både stoet och fölet - fölet får inte syre - rödsvingel har stort samband och ska undvikas
Clostridium botulinum, botulin och botulism?
Återfinns sällan i ensilage
Toxinproduktion med endast gräs som substrat kräver aw >0.94 vid pH ≥ 5.8, och aw >0.985 om pH = 5.3
Gemensam faktor i fallbeskrivningar av botulism hos häst är nedsatt foderhygien oavsett fodertyp, eller betesassocierad botulism (USA) - ej rengjorda foderhäckar, kadaver i fodret, öppnade balar som nyttjas lång tid framåt
Svalgförlamning, kan ej resa sig, nedsatt muskeltonus (svans)
Vaccination kan göras (mot en av 8 serotyper)
Växtförgiftning hos häst?
Studie omfattande Belgien, Frankrike, Grekland, Italien, Spanien 1998‐2007
Hästar utgjorde 1‐3 % av förgiftningsfallen som rapporterades (hundar vanligast) Giftiga växter orsak i 1‐6 % av alla förgiftningsfall
Idegran och stånds i Belgien, idegran och tuja i Frankrike
Giftiga växter på bete och i foder
Hästar undviker i regel giftiga växter, men vid betesbrist (t ex sensommar‐höst) är risken för konsumtion av dem större
Tysk studie från 2002 (Aboling et al., 2002): 40% av insamlade prover från bete, hö och ensilage från hästgårdar innehöll giftiga växter.
Vanligt med hösttidlösa (Colchicum autumnale) i Österrikiska vallfoder
Alla giftiga växter är inte lika giftiga - 3 kategorier?
Mycket giftiga växter – förgiftning vid enstaka konsumtion, allvarlig förgiftning, dödsfall
Moderat giftiga växter – förgiftning vid konsumtion av större mängder, eller vid intag av mindre mängder över längre tid
Svagt giftiga växter – mildare förgiftningar, ofta genom konsumtion över längre tidsperioder
Vad gör växterna giftiga?
Exempel:
Alkaloider – ofta mkt toxiska, påverkar CNS, ofta permanent
Fotosensitiviserande ämnen –hud‐ och leverskada
Glykosider – socker kemiskt bundna till andra substanser, mkt giftiga, fyra huvudgrupper
Nitrat/nitrit – nitrat är ej toxiskt men reduceras till nitrit som förstör hemoglobin – orsakar syrebrist i vävnaderna
Oxalatern ‐ reagerar med Ca ‐ Ca‐oxalatkristaller i njurarna, hypokalcemi
Tiaminaser – nedbrytning av tiamin (vitamin B1), nervsjukdomar, dödsfall
Stånds (Senecio jacobea L.)
Breder ut sig i Skåne runt Flyinge
Större problem med spridning i UK – mer än 50 % av hästbetena innehåller stånds (Ragwort)
Odört (Conium maculatum L.)
Mkt giftig, alkaloiden coniin
Obehaglig råttlukt (även utandningsluft från förgiftade djur)
> 2 kg färska växtdelar dödlig dos för häst.
Symptom inom 20‐30 minuter efter konsumtion: diarré, muskelsvaghet, kramper, paralys, död
Sokrates giftbägare
”Odörten har i hela sitt utseende, genom sin matta grönska och sin fläckiga stjälk, något misstänkt.” Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria I av C. F. Nyman (1867)
Fotosensitiviserande ämnen (furokumariner)
Orsakar hypersensitivitet mot solljus i opigmenterad hud, cellskador i hud (primär fotosensitivitet)
Leverskada (sekundär fotosensitivitet)
Ex alsikeklöver (Trifolium hybridum), sötväppling (Melilotus spp.) - samma symptom (gul och vit)
Vad betyder Fotosensitiviering?
känslighet för solljus
Alsikeklöverförgiftning ‐ två typer
Primär fotosensitiviering – ej leverskada, kan uppkomma via direktkontakt med hud eller via konsumtion (direkt påverkan)
Sekundär fotosensitivisering – via konsumtion, leverskada, phylloerytrin ansamlas i hud – solljus (gulsot, kolik , diarré, sår i munhåla, ödem)
Substans? Fylloevetrin
Man vet inte exakt vilken substans, i eller utanpå, alsikeklövern som orsakar - kan vara mögelsvamp
Verkar vara vanligare vid fuktiga förhållanden (bete)
Mer än 20 % inblandning i hö under 2 v ger symptom
Finns även liknande symptom hos lusernhö
Örnbräken och Ängsfräken/Åkerfräken/Kärrfräken
Innehåller tiaminas
Dödsfall hos häst efter konsumtion av 2‐3 kg örnbräken per dag under 3‐4 veckor, men även efter bara 1‐2 dagar. 20 % fräken i hö som utfodrats under 2‐14 dagar är dödlig dos för häst.
Symptom: blödningar, kramper, nervösa tillstånd med dödsfall (”koller”), paralys, andningssvårigheter, kollaps, diarré
Drabbade hästar kan återhämta sig inom 2‐3 dagar om de tas bort från bete eller foder med bräken/fräken och ges höga doser tiamin (tex bryggerijäst)
Vad är Utikaria?
nässelfeber/nässelutslag
Urtikaria – nässelfeber/nässelutslag?
Allergisk reaktion, kan uppstå som generellt svar på konsumtion av något olämpligt, mögligt foder, giftiga växter, nytt foder som introducerats för snabbt osv, även läkemedel. Även vid hudkontakt.
Kvaddlarna (knottrig hud) kan även ha ett större och plattare utseende. Om man trycker på dem blir det en grop. Håren kan resa sig på utslagen.
Hygienisk kvalitet ‐ fodersäkerhet
Fodret skall vara fritt från allt som kan skada eller skapa ohälsa hos djur (mikrobiellt, kemiskt, fysiskt)
Fodermedelslagen, Djurskyddslagen
I EU: EG 183/2005: från 1 jan. 2006 gäller ”Foderhygienförordningen ”
Inte tillåtet att släppa ut foder med nedsatt hygienisk kvalitet på marknaden, men offentlig kontroll av grovfoder sker sällan (primärproduktion)
Går inte att åtgärda nedsatt hygienisk kvalitet i foder i efterhand ‐ förebygga är viktigt.
