Utfodringsrelaterade hälsoproblem hos häst 9/9

Question 1

Nedsatt hälsa relaterad till nutrition:

Answer 1

Malnutrition, felaktig näringstillförsel, foderstater ej anpassade till arten, t.ex.
- Grovfoder: kraftfoderkvot för låg
- Överutfodring
- Brist på specifika näringsämnen

Nedsatt hygienisk kvalitet i foder, t.ex.
- Mikroorganismer
- Toxiner
- Fysiska objekt (främmande föremål) (fröer från gräs i det vilda som kan sätta sig i tandköttet på hästarna)

Question 2

Exempel på hälsoproblem hos häst, som kan vara utfodringsrelaterade:

Answer 2

Insulinresistens, fetma, fång

Kolik, magsår, diarré, dehydrering

“Developmental orthopaedic diseases” hos växande hästar (t.ex. osteochondros)

Korsförlamning “Exertional rhabdomyolysis” (“Monday morning disease”)

Orala stereotypier (krubbitning, luftsnappning etc)

Onormalt tandslitage, foderstrupsförstoppning

Problem med temperament, träning, prestation?

Recurrent airway obstruction (RAO) (kvickdrag)

Förgiftningar från kontaminerat foder

Question 3

Två olika hullbedömningsskalor?

Answer 3

Henneke et al., 1981 - 1 till 9 där 1 är utmärglad och 9 extremt fet. Idealt 4-6

Carroll & Huntington (1988), hullpoäng 2 och 3 är idealt, under 2 för mager och över 3 för fet

Question 4

Vad visar hullet?

Answer 4

Hullet visar energibalansen på lite längre sikt

Question 5

Vad bör man beakta hos en för mager häst?

Answer 5

Är det bara ett resultat av underutfodring, eller finns det andra bakomliggande problem - förgiftning, sjukdomar, konkurrens

Question 6

Vad beror fetma på?

Answer 6

Beror på överutfodring (av energi)

Kan även spegla en underliggande störning i glukosmetabolism (insulinresistens eller minskad insulinkänslighet) - om så - ökad risk för fång (men fortfarande orsakad av överutfodring)

Feta hästar har ofta nedsatt insulinkänslighet men inte alltid, och det kan även förekomma hos magra eller slanka hästar

Insulinokänslig eller insulinresistent är samma sak, insulinkänslig är således inte samma sak utan det är det som är det normala

Förebyggande åtgärder - se över utfodringen

Liknar diabetes 2 hos människan men här sker istället överproduktion av insulin

Question 7

Hur vet man om en häst är insulinresistent?

Answer 7

Man gör ett oralt glukostest - i blodprovet analyseras insulin och glukos

Question 8

Normal häst?

Answer 8

Hästen äter
Glukos absorberas från tunntarm till blod - insulinutsöndring sker
Insulin får cellerna att ta upp glukos
Glukos lagras som glykogen i muskler och lever om den inte används direkt

Question 9

Insulinresistent häst (IR)

Answer 9

Hästen äter

Glukos absorberas från tunntarm till blod - insulinutsöndring sker

“Inget händer” - mer och mer insulin utsöndras tills cellerna tar upp glukos

Insulintoppen går aldrig ner, de perifera cellerna öppnar inte upp sig och tar upp glukosen

Medför att insulinnivån i blodet är hög, och att glukos delvis lagras in som fett

Hög insulinnivå i blod ökar risken för fång

Cellerna i kroppen svarar inte på topparna av insulin i blodet - ökar risken för fångsymptom

Question 10

Typisk fångställning

Answer 10

Gunghästställning - det gör ont att stå på tån på framhovarna

Absolut vanligaste orsaken är IR eller fetma, kan också vara belastningsskador, kan ske hos ston vid förlossningen

Question 11

Ett annat ord för fång?

Answer 11

Laminit

Question 12

Vad är fång (laminit) kortfattat?

Answer 12

Fång (laminit) - inflammation och svår smärta i hovarna

Question 13

Längre definition av fång (laminit)?

Answer 13

Inflammation och vävnadsskada i hovens mjukdelar

Hovbenet förskjuts/trycks framåt vilket kallas för hovbenssänkning (hovbenet väldigt nära sulan)
- Stört infästningen i lamellagret - när det släpper har man ingen hållfasthet
- Nedre bilden visar fångränder - hoven växer framåt och försöker kompensera för hovbenets förändring

Kan leda till hovbensrotation

Tidigare en generell diagnos

Idag ett symptom involverat i flera olika sjukdomskomplex

Question 14

Hur vanligt är fång (laminit) i Sverige?

Answer 14

Cirka 15 hästar per dag drabbas av fång

Cirka 2 hästar avlivas pga fång per dag

Statistik från försäkringsbolag

Question 15

Frisk vs fång - hovens utseende?

Answer 15

Parallell linje med hovbenet - friskt

Hovbenet har släppt och tappat sitt läge - hamnat nära sulan - ingen parallell linje - sjuk

Question 16

Vad står EMS för?

Answer 16

ekvint metabolt syndrom

Question 17

Vad omfattar EMS?

Answer 17

generell och/eller regional fetma (fettnacke)

Insulinresistens (IR)

Haft fång eller ökad risk för fång (subklinisk)

Question 18

Vad ska man tänka på vid utfodring av en häst med EMS?

Answer 18

Kräver noga kontrollerad utfodring: behov av protein, mineraler, vitaminer behöver uppfyllas men inte överutfodras.

Kontrollerat intag av NSC (non structural carbohydrates) (socker och stärkelse - icke strukturella kolhydratet) max 10‐12 % av ts i foderstaten, gärna lägre (enbart en riktlinje)

Sällan lämpligt att använda kraftfoder
- Ättid kan bli ett problem (halm)

Question 19

Orala stereotypier - uppkomst och exempel

Answer 19

Uppkomst associerat till foderstater med låg andel grovfoder (kort ättid) och/eller hög andel kraftfoder, särskilt runt avvänjning av föl

Krubbitning och luftsnappning (utan stöd för tänderna) - låter som att hästen sväljer luft men det gör den egentligen inte, utan den tar in luften i svalget men sväljer inte

Question 20

Vi ser idag en ökad andel hästar med överhull eller fetma (tror vi). Vad tror ni kan vara orsaken till detta?

Answer 20

Studie från USA med två ponnyraser - forskaren följde hästarna under tid, de som såldes för de högsta aktionspriserna drabbades med högst frekvent av fång och andra problem längre fram - hästarna såg mer utvecklade ut exteriört

Feta hästar får generellt sett högre poäng i olika typer av exteriör tävlingar

Kan vara så att vi selekterat på hästar som har IR

Question 21

Vad är Hyperlipemi?

Answer 21

relativ energibrist

Question 22

Vad är hyperlipemi (mer ingående) och ge typiska exempel

Answer 22

Plötslig stor nedbrytning av kroppsfett, livshotande

Typiskt exempel: snabbt ökat energibehov t.ex. vid laktationens början (särskilt om IR under dräktighet)

Minskat foderintag, stress, smärta, annan sjukdom kan också utlösa hyperlipemi

Associerat med IR och relativ energibrist

Främst ponnyraser, miniatyrhästar och åsneston

Question 23

Vad är “Big-head disease”?

Answer 23

Ca/P-kvot aldrig under 1,2

Om Ca/P-kvot i foderstaten är < 1,2 risk för “Big-head disease” (nutritionell sekundär parathyroidism)

Question 24

Vad innebär “Big-head disease” i kroppen, riskländer, vad händer om det går för långt?

Answer 24

Bibehållen utsöndring av PTH (parathormon) - för att bibehålla Ca-nivå i blod - ger demineralisering av skelett (ersätts av mjuk vävnad), hälta, ömhet i ben och leder

Tidigare inte ovanligt i Europa, kan fortfarande förekomma när Ca/P < 1,1

I Asien - riskli och rishalm (P-rika) utan Ca-tillskott kan orsaka “Big head” hos häst

Har det gått riktigt långt - hästen har väldigt urkalkat skelett - då är det svårt

Har inte inte gått lika långt så går det att få hästen återställd genom att ställa kvoten till rätta

Question 25

Viktigaste mikromineralen hos häst?

Answer 25

Selen – lågt innehåll i alla foder odlade i norra Europa – risk för “white muscle disease” (nutritionell myopati, eller muskeldegeneration) hos nyfödda föl.

Se ingår i GSH‐px (glutation peroxidas) tillsammans med vitamin E. Var särskilt uppmärksam på att dräktiga ston får sitt Se‐behov tillgodosett

Question 26

Varför är järn viktigt för föl?

Answer 26

Stalluppfödda föl kan utveckla järnbrist (anorexi, apati, tillväxtstörningar, lågt haemoglobin och låg hematokrit (PCV)). Föl behöver ha kontakt med jord! (och röra sig tillsammans med andra hästar)

Question 27

Överutfodring av jod till dräktiga ston

Answer 27

Överutfodring av jod till dräktiga ston kan ge dödfödda föl eller föl med struma och sen skelettutveckling. Var speciellt noga med att inte ge jodinnehållande foder som till exempel alger till dräktiga ston

Question 28

Grovtarmsmikrober?

Answer 28

Grovtarmsmikrober (e.g. Fibrobacter spp.) är specialiserade på fiberdigestion

Question 29

Grovtarmsstörningar - Vid stärkelseinträde sker snabb jäsning med ökad risk för t ex:

Answer 29

Grovtarmsacidos (kan leda till fång) (försurning av grovtarmen)

Kolik

Diarré

Kolit (inflammation i grovtarm)

Question 30

Vad är kolik och två typer av kolik?

Answer 30

Kolik = symptom på smärta från buk. En av de vanligaste orsakerna till dödsfall hos häst (tredje efter trauma och skador i rörelseapparaten)

Gaskolik pga överproduktion av gas i grovtarm (kan orsaka dislokation av tarmsegment)

Förstoppningskolik – brist på vätska, eller störningar i tarmmotiliteten (t ex gasansamling), sandförekomst

Question 31

Foderstatens sammansättning påverkar risken för kolik:

Answer 31

Högre andel kraftfoder - löper högre risk för kolik

USA:
> 2.5 kg kraftfoder/dag ökade risken för kolik 5 gånger
> 5 kg kraftfoder/dag ökade risken för kolik 6.3 gånger
> 2.7 kg havre/dag ökade risken för kolik 6 gånger jämfört med lägre mängd

Österrike (klinikstudie):
Hästar med kolik utfodrades med 2.7 kg kraftfoder/dag, jämfört med 1.6 kg/dag till hästar utan kolik

Sverige:
För varje 1 kg ökning av vallfoder per 100 kg kv minskade risken för kolik med 20 procent
Hästar med ad lib. grovfoder hade 0.7 gånger lägre risk för kolik jämfört med portionsutfodring

Question 32

Mikrober är känsliga för plötsliga förändringar - ökad risk för kolik

Answer 32

Byte av höparti 10 gånger högre risk för kolik under den första veckan efter bytet, 5 gånger högre risk under 2a veckan

Förändringar i utfodringsrutiner – 5 gånger högre risk för kolik under två veckor efter förändringen

Question 33

Installning från bete till vinterfoderstat kan öka risken för förstoppningskolik

Answer 33

Ts i faeces ökade från 19 % på bete till 27 % på stall med höutfodring

Motilitet i grovtarm minskade under dag 2 efter installning, dag 4 särskilt i vänstra kolon (vanlig plats för förstoppningar)

Högre ts-halt i träck gör att passagehastigheten minskar i tarmarna

Question 34

Situationer vid övergångsfaser där det finns ökad risk för kolik - hur ska man lyssna på hästen?

Answer 34

Lyssna på blindtarm - hör när blindtarmen tömmer till grovtarmen

Lyssna på högra ventrala kolon - lite mer frekventa ljud

Låter mer på högra sidan än vänstra sidan

Question 35

Vad är EGUS och vad står det för?

Answer 35

Magsår
Equine Gastric Ulcer Syndrome

Question 36

Magsår/EGUS?

Answer 36

Diffusa symptom, visar inte alltid några (gastroskopi)

Svag aptit, nedsatt prestation/kondition, nedstämdhet, viktnedgång, dålig hårrem, lindrig kolik

I kutan slemhinna i magsäckens fundusregion antas magsår kunna uppstå pga mikrobiell jäsning av stärkelse (VFA, särskilt valeriansyra, samt mjölksyra) eller att hästen arbetas intensivt på fastande mage (magsyra kommer upp till kutana delen)

Riskfaktorer – intermittent och oregelbunden utfodring samt mer än > 2 g stärkelse/kg kv och dag

Magsår i pylorus delen tros inte bero på utfodring, utan snarare stressfaktorer

Question 37

Korsförlamning = ?

Answer 37

Korsförlamning = Exertional rhabdomyolysis

(“Monday morning disease”)

hälsoproblem hos häst som associeras till utfodring med hög andel NSC (socker och stärkelse)

Question 38

Korsförlamning = Exertional rhabdomyolysis
(“Monday morning disease”) ? Symtom och två olika huvudtyper?

Answer 38

Muskelsmärta, kramper associerat till träning/arbete (stelhet, ömhet i bakbensmuskulatur (kors), muskelatrofi

Typiskt efter några dagars vila, eller vid intermittent träning

Två huvudtyper: RER och PSSM – vid båda bör mängden NSC reduceras i foderstaten

Question 39

Vad är RER?

Answer 39

En av huvudtypen av Korsförlamning / Exertional rhabdomyolysis

RER – recurrent exertional rhabdomyolysis (vanligen hos Eng fullblod), genetisk defekt i intracellulär Ca‐reglering – muskelnekros (muskeln dör) vid arbete

• Bör utfodras på samma sätt som PSSM - mindre socker och stärkelse
• Lång återhämtningstid
• Rödfärgad/aktig urin
• Skydda benen och korset - värme

Question 40

Vad är PSSM?

Answer 40

En av huvudtypen av Korsförlamning / Exertional rhabdomyolysis

PSSM – polysaccharide storage myopathy – ökad glykogeninlagring och onormal “form” på glykogenkedjorna i muskelcellerna (flera olika raser, t ex kallblod, quarter etc), svårt att “få loss” glukos från glykogen vid arbete, glykogen skaver och skapar fysisk skada i muskel, upprepat och över tid kan ge muskelatrofi

• Ffa hos kallblod och arbetshästar
• Reducera mängden socker och stärkelse i givan
• Regelbunden träning, helst lösdrift

Question 41

DOD‐ Developmental orthopaedic disease/ortopediska utvecklingsrubbningar?

Answer 41

Komplex av muskuloskeletära störningar som påverkar växande unghästar (hälta)
- Multifaktoriella orsaker

Osteochondros (onormalt ledbrosk och lösa benbitar) möjligen associerat till hög halt NSC i foderstaten (>130 % av behovet av smältbar energi) och brist på Ca och P, eller för låg Ca/P‐kvot (precis eller under 1,2)

Question 42

Osteochondros? (texten hänvisar till en bild i ppt)

Answer 42

En osteokondrit dissekans-lesion i lårbenets laterala trokleära ås. Pilen indikerar flera osteokondrala fragment på denna plats. Denna lesion är omfattande och skulle betraktas som allvarlig.

Lös benbit som stör i knäleden - kan vara en utvecklingsrubbning

En unghäst som plötsligt visar hälta eller ömhet kan vara bra att röntga

Vad spelar utfodringen för roll och hur kan man reducera risken - ej spannmål

Question 43

Hygienisk kvalitet på foder och association med hälsostörningar
- Vad är RAO?

Answer 43

RAO = Recurrent Airway Obstruction (kvickdrag)

Mögelsporer < 5μm i diameter – når alveolerna – inflammatorisk respons – problem att exspirera – minskad kapacitet för syreupptag = minskad prestationsförmåga och framför allt nedsatt välfärd (astma).

Mögelsporer med hullingar på som fäster på alveolerna - inflammatoriska processer - får svårt med utandningen - fyller på mycket luft och släpper ut lite - alveolerna sprängs (går inte att läka)

Aktinomyceter kan också orsaka detta problemet

Funderar på om det finns en genetisk benägenhet

Question 44

Vad är rekomendatioen vid utfodring av hästar med RAO?

Answer 44

Hästar med RAO rekommenderas utfodras med inplastat foder istället för hö pga lägre inflammationssvar i luftvägarna

Generellt sett innehåller hö mer respirabla partiklar än hösilage/ensilage.

Hö lagras öppet och oftast oskyddat från fuktig luft

Question 45

Mögeltillväxt i inplastat vallfoder?

Answer 45

Mögeltillväxt kan också påträffas i inplastat vallfoder pga läckage genom plasten (=syreläckage in i bal, mögel behöver syre för att kunna växa)

Sitter på ytan och inte lika “fint” damm som hos hö - mer fuktigt och inte lika stor risk att det sprider sig till luftvägarna

Question 45

Jästsvamp i hösilage?

Answer 45

• Ej skadligt

Question 46

Mögel och mykotoxiner i foder (3 huvudgrupper)

Answer 46

Penicillium roquefortii, kan bilda roquefortin C, PR‐toxin etc (neurotoxiskt, immunotoxiskt, mutagent hos andra arter – studier på häst saknas helt)
- Vanligast i inplastat foder
- Finns inga studier på vilka typer av hälsoproblem som man kan förvänta sig hos häst

Aspergillus flavus, A. parasiticus kan bilda aflatoxiner, kan orsaka abort, leverskada ffa hos unghästar, dödsfall, CNS‐skador.
- A. fumigatus kan bilda gliotoxin (nervpåverkan) - ffa viktigt hos hö - indikatorart - visar om höet tagit värme

Fusarium spp.
- Fusariumtoxiner – kan påverka nerver, hjärna, muskler, orsaka dödsfall, reproduktionsproblem hos både ston och hingstar, sår i munhålan etc
- Fumonisiner är speciellt toxiska (”mouldy corn disease”, dock ej påvisat i SWE) - förlorar orientering i rummet, aggression - avlivning - vid obduktion kan man se hålrum i hjärnan där det saknas hjärnvävnad
- Många olika gifter inom arten
- Finns både i spannmål och grovfoder

Question 47

Endofytsvamp?

Answer 47

Växer inne i gräset, följer med fröet till nästa generation

Svamptrådarna går mellan cellerna

Neotyphodium coenophialum (heter numera Epichloë) mycel i intercellulära utrymmen i rörsvingelblad (Förstorat 400x)

Question 48

Mjöldryga – Claviceps purpurea?

Answer 48

Kan angripa alla gräs (råg, kvickrot)

Ergotalkaloider (hallucinationer, kallbrand)

LSD

Question 49

Kolvsjuka?

Answer 49

Epichloë spp., 35 arter

Ergovalin, lolitrem B, flera ergotalkaloider vilka kan orsaka koordinationssvårigheter, vasokonstriktion (blodkärlen drar ihop sig vid fel tillfällen), reproduktionsstörningar hos ston etc.

Normal fölning med gulvitt - det rödaktiga (red bag delivery) är väldigt allvarligt för både stoet och fölet - fölet får inte syre - rödsvingel har stort samband och ska undvikas

Question 50

Clostridium botulinum, botulin och botulism?

Answer 50

Återfinns sällan i ensilage

Toxinproduktion med endast gräs som substrat kräver aw >0.94 vid pH ≥ 5.8, och aw >0.985 om pH = 5.3

Gemensam faktor i fallbeskrivningar av botulism hos häst är nedsatt foderhygien oavsett fodertyp, eller betesassocierad botulism (USA) - ej rengjorda foderhäckar, kadaver i fodret, öppnade balar som nyttjas lång tid framåt

Svalgförlamning, kan ej resa sig, nedsatt muskeltonus (svans)

Vaccination kan göras (mot en av 8 serotyper)

Question 51

Växtförgiftning hos häst?

Answer 51

Studie omfattande Belgien, Frankrike, Grekland, Italien, Spanien 1998‐2007

Hästar utgjorde 1‐3 % av förgiftningsfallen som rapporterades (hundar vanligast) Giftiga växter orsak i 1‐6 % av alla förgiftningsfall

Idegran och stånds i Belgien, idegran och tuja i Frankrike

Question 52

Giftiga växter på bete och i foder

Answer 52

Hästar undviker i regel giftiga växter, men vid betesbrist (t ex sensommar‐höst) är risken för konsumtion av dem större

Tysk studie från 2002 (Aboling et al., 2002): 40% av insamlade prover från bete, hö och ensilage från hästgårdar innehöll giftiga växter.

Vanligt med hösttidlösa (Colchicum autumnale) i Österrikiska vallfoder

Question 53

Alla giftiga växter är inte lika giftiga - 3 kategorier?

Answer 53

Mycket giftiga växter – förgiftning vid enstaka konsumtion, allvarlig förgiftning, dödsfall

Moderat giftiga växter – förgiftning vid konsumtion av större mängder, eller vid intag av mindre mängder över längre tid

Svagt giftiga växter – mildare förgiftningar, ofta genom konsumtion över längre tidsperioder

Question 54

Vad gör växterna giftiga?

Answer 54

Exempel:
Alkaloider – ofta mkt toxiska, påverkar CNS, ofta permanent

Fotosensitiviserande ämnen –hud‐ och leverskada

Glykosider – socker kemiskt bundna till andra substanser, mkt giftiga, fyra huvudgrupper

Nitrat/nitrit – nitrat är ej toxiskt men reduceras till nitrit som förstör hemoglobin – orsakar syrebrist i vävnaderna

Oxalatern ‐ reagerar med Ca ‐ Ca‐oxalatkristaller i njurarna, hypokalcemi

Tiaminaser – nedbrytning av tiamin (vitamin B1), nervsjukdomar, dödsfall

Question 55

Stånds (Senecio jacobea L.)

Answer 55

Breder ut sig i Skåne runt Flyinge
Större problem med spridning i UK – mer än 50 % av hästbetena innehåller stånds (Ragwort)

Question 56

Odört (Conium maculatum L.)

Answer 56

Mkt giftig, alkaloiden coniin

Obehaglig råttlukt (även utandningsluft från förgiftade djur)

> 2 kg färska växtdelar dödlig dos för häst.

Symptom inom 20‐30 minuter efter konsumtion: diarré, muskelsvaghet, kramper, paralys, död

Sokrates giftbägare

”Odörten har i hela sitt utseende, genom sin matta grönska och sin fläckiga stjälk, något misstänkt.” Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria I av C. F. Nyman (1867)

Question 57

Fotosensitiviserande ämnen (furokumariner)

Answer 57

Orsakar hypersensitivitet mot solljus i opigmenterad hud, cellskador i hud (primär fotosensitivitet)

Leverskada (sekundär fotosensitivitet)

Ex alsikeklöver (Trifolium hybridum), sötväppling (Melilotus spp.) - samma symptom (gul och vit)

Question 58

Vad betyder Fotosensitiviering?

Answer 58

känslighet för solljus

Question 59

Alsikeklöverförgiftning ‐ två typer

Answer 59

Primär fotosensitiviering – ej leverskada, kan uppkomma via direktkontakt med hud eller via konsumtion (direkt påverkan)

Sekundär fotosensitivisering – via konsumtion, leverskada, phylloerytrin ansamlas i hud – solljus (gulsot, kolik , diarré, sår i munhåla, ödem)

Substans? Fylloevetrin

Man vet inte exakt vilken substans, i eller utanpå, alsikeklövern som orsakar - kan vara mögelsvamp

Verkar vara vanligare vid fuktiga förhållanden (bete)

Mer än 20 % inblandning i hö under 2 v ger symptom

Finns även liknande symptom hos lusernhö

Question 60

Örnbräken och Ängsfräken/Åkerfräken/Kärrfräken

Answer 60

Innehåller tiaminas

Dödsfall hos häst efter konsumtion av 2‐3 kg örnbräken per dag under 3‐4 veckor, men även efter bara 1‐2 dagar. 20 % fräken i hö som utfodrats under 2‐14 dagar är dödlig dos för häst.

Symptom: blödningar, kramper, nervösa tillstånd med dödsfall (”koller”), paralys, andningssvårigheter, kollaps, diarré

Drabbade hästar kan återhämta sig inom 2‐3 dagar om de tas bort från bete eller foder med bräken/fräken och ges höga doser tiamin (tex bryggerijäst)

Question 61

Vad är Utikaria?

Answer 61

nässelfeber/nässelutslag

Question 62

Urtikaria – nässelfeber/nässelutslag?

Answer 62

Allergisk reaktion, kan uppstå som generellt svar på konsumtion av något olämpligt, mögligt foder, giftiga växter, nytt foder som introducerats för snabbt osv, även läkemedel. Även vid hudkontakt.

Kvaddlarna (knottrig hud) kan även ha ett större och plattare utseende. Om man trycker på dem blir det en grop. Håren kan resa sig på utslagen.

Question 63

Hygienisk kvalitet ‐ fodersäkerhet

Answer 63

Fodret skall vara fritt från allt som kan skada eller skapa ohälsa hos djur (mikrobiellt, kemiskt, fysiskt)

Fodermedelslagen, Djurskyddslagen

I EU: EG 183/2005: från 1 jan. 2006 gäller ”Foderhygienförordningen ”

Inte tillåtet att släppa ut foder med nedsatt hygienisk kvalitet på marknaden, men offentlig kontroll av grovfoder sker sällan (primärproduktion)

Går inte att åtgärda nedsatt hygienisk kvalitet i foder i efterhand ‐ förebygga är viktigt.