Repetition näringsfysiologi, digestion och fodermedel 3/9 Flashcards
Vad är hästen evolutionärt anpassad till?
Evolutionär anpassning till att beta gräs under nästan halva dygnet
Hur länge betar frilevande hästar?
ca. 10-14 h/dygn
Hur många perioder per dyng äter de?
Äter under ca 10 perioder per dygn
Hur långa är pauserna mellan ättillfällena?
Längsta pauserna är ca. 4h, men 90% är kortare än 2h
Vad består intaget av?
Över 90% av intaget består av gräs och halvgräs
Konsumtionskapacitet hos stora hästar, ponnyer och högdräktiga ston?
Konsumtionskapacitet 1-3% av kroppsvikten i kg torrsubstans för större hästar och upp till 5% för små ponnyraser
ca. 2% av kv för högdräktiga ston - platsbrist
Vad innebär en ökande plantmognad?
Ökande plantmognad = högre fiber- och lignininnehåll = längre tuggtid men lägre smältbarhet, näringsvärde och energiinnehåll
Hur påverkas ättiden per dygn av foderstatens sammansättning?
Hästar äter 1 kg TS vallfoder på ca 30-50 min medan 1 kg TS kraftfoder konsumeras på <10 min
Om utfodringsstrategin avviker för mycket från det naturliga ätbeteendet?
Vid foderstater med liten grovfoderandel och hög kraftfoderandel ökar risken för orala stereotypier som krubbitning (främst vid avvänjning av föl)
- Prevalens av stereotypa beteenden hos svenska hästar 13-17% (osäkra siffror)
Samt: Ökad risk för konsumtion av egen träck, aggressivitet vid utfodring, rastlöshet, nervositet samt ökad risk för störningar i digestionskanalen som t.ex. magsår, grovtarmsacidos, kolik etc
Dagligt minimibehov av grovfoder?
Alla hästar behöver få minst 1 kg torrsubstans (TS) grovfoder per 100 kg kroppsvikt och dygn
Grovfoder bör fördelas över dygnet så att ätuppehållen blir så korta som möjligt, och vid minst två tillfällen/dygn (helst fler)
Gastro-intestinalkanalen hos häst? (3 steg)
- Mekanisk nedbrytning (tuggning)
- Kemisk-enzymatisk nedbrytning (magsäck och tunntarm)
- Mikrobiell nedbrytning (grovtarm)
Relativa volymer i magsäck, tunntarm och grovtarm?
- Magsäck 7-8%
- Tunntarm 27%
- Grovtarm 65%
Hur lång tid tar det för foder att passera hela digestionskanalen?
24-48 h, längst tid i grovtarmen
Vilka 3 delar består grovtarmen av?
Caecum, stora samt lilla kolon
Vad händer i grovtarmen?
Mikrobiell fermentation av växtfibrer till VFA - volatile fatty acids (VFA) och gas (koldioxid och metan), upptag till blod
Upptag även av K, P, Cl, Na, H2O samt vitamin B och K (mikrobiellt ursprung) och mindre andel aminosyror (ca. 10% av de aminosyror som finns i plasma)
VFA-proportioner på vallfoderdiet i grovtarmen?
ättiksyra - 0,70
propionsyra - 0,20
smörsyra - 0,10
Ca. 70 - 75% av hästens energibehov täcks av VFA från grovtarmen (på grovfoderbaserad foderstat)
Vilket pH har grovtarmen?
6-7
Vad är grovtarmsmikrober?
Grovtarmsmikrober är specialiserad på foderdigestion, (Firmicutes, Bacteroidetes, Proteobacteria m fl)
Grovtarmsstörningar (2 st) och grovtarmsmikrober?
Grovtarmsmikrober är specialiserad på foderdigestion
- Generellt lägre pH, högre propionsyrahalt och produktion av mjölksyra om stärkelse undgår digestion i tunntarmen och kommer till grovtarmen
Ökad risk för kolik vid utfodring med stärkelserika foder
- Foderbyte = omställning för mikroberna, om skillnaden är stor mellan gammal och ny foderstat tar det minst 2-3 v att göra ett successivt byte. 5-10 ggr högre risk för kolik under de två första veckorna efter ett foderbyte.
Vad är kolik?
Kolik = smärta från bukhålan, ofta från digestionsorganen. Kolik är den 3 e vanligaste orsaken till veterinärvård och dödsfall (efter rörelsestörningar och trauma)
Önskvärd miljö i grovtarmen?
Fibernedbrytande
mikrober som
t ex Fibrobacter
- Ättiksyra 0.70
- Propionsyra 0.20
- Smörsyra 0.10
Gas (metan och
koldioxid)
pH 6‐7
Stärkelse i grovtarmen (icke önskvärd miljö)?
Mjölksyrabildande
mikrober t ex
Lactobacillus,
Streptococcus
Mjölksyra ↑
- Ättiksyra ↓
- Propionsyra ↑
- Smörsyra
Gas i form av
metan och
koldioxid ↑
pH<6 (4‐5) ↓
Vad kännetecknar tunntarmen?
Snabb passage och låg amylasutsöndring
Vilket organ saknar hästen?
Gallblåsan - kan ej koncentrera gallan
Vad innebär snabb passage och låg amylasutsöndring i
tunntarmen, ingen gallblåsa (kan ej koncentrera gallan)?
det betyder att risken för att onedbruten stärkelse och fett kommer
till grovtarmen är stor om foder med hög halt stärkelse och fett
ges
Maxgiva stärkelse per utfodringstillfälle och dygn?
max 150 g stärkelse/100 kg kroppsvikt och
utfodringstillfälle
<500 g stärkelse /100 kg kroppsvikt och
dygn
(högre giva=ökad risk för magsår, kolik)
Maxgiva fett per dygn?
max 75 g fett per 100 kg kroppsvikt och dag
(högre giva = påverkar fibernedbrytningen i grovtarmen)
Vallfoder som enda fodermedel i foderstaten?
Vallfoder KAN innehålla allt en häst behöver (utom Natriumklorid och selen),
men gör inte alltid det. Vi behöver veta hur och varför innehållet varierar för att
kunna utfodra vallfoderbaserade foderstater.
Vad beror variationen i innehållet hos vallfoder på? (3 st)
1) Plantmognad vid skörd (botaniskt utvecklingsstadium)
2) Botanisk sammansättning (protein, Ca, Mg högre om baljväxter)
3) Gödsling (N) (brist på N ger lågt proteininnehåll, högt sockerinnehåll och
låg avkastning)
Riktlinjer för näringsinnehåll i vallfoder för olika
hästkategorier för att kunna täcka hästens behov av
grovfoder‐ts, energi och protein (utan att överutfodra):
- Alla vuxna hästar, ej dräktiga, ej digivande, ej högpresterande
- Avelsston, växande unghästar
- Högpresterande hästar
- Alla vuxna hästar, ej dräktiga, ej digivande, ej högpresterande: Senare skörd, under 9 MJ/kg ts, ca 6 g smb rp/MJ
- Avelsston, växande unghästar: Tidigare skörd, över 10 MJ/kg ts, 7-9 g smb rp/MJ
- Högpresterande hästar: Tidigare skörd, över 10 MJ/kg ts, ca 6 g smb rp/MJ
- svårt att balansera vid skörd, tidig skörd ger högt energiinnehåll men även högt proteininnehåll
Behov och innehåll i foder anges för häst i?
‐ Omsättbar energi (megajoule, MJ)
‐ Smältbart råprotein (g smb rp)
‐ Mineraler (makro, g och mikro, mg)
‐ Vitaminer (fettlösliga, mg eller IE)
Per kg foder för foderstatsberäkningar
Per kg torrsubstans för att jämföra olika foder med varandra
Behov av näringsämnen och energi?
Underhållsbehov samt tillägg för olika aktiviteter
basalt behov, inte öka eller minska i hull/vikt
Vilka tillägg görs i beräkningen av behov av näringsämnen och energi?
- Arbete/träning
- Tillväxt
- Dräktighet och digivning
- Hög ålder, grupphållning, hullkorrigering
- Ihållande kyla
Hur beräknas underhållsbehov av energi?
0,5 MJ * kv^0,75
Vilka tillägg görs för normalfödd och svårfödd, samt hingst?
För normalfödd + 5 %
För svårfödd + 10 %
Hingstar ytterligare ca. 10% extra
Normalt proteinbehov?
Proteinbehov: 6 g smältbart
råprotein per MJ
Vad innebär att vara lättfödd?
Lättfödd = behöver lite
mindre foder än
genomsnittet för att hålla ett lagom hull
Många ursprungliga raser,
(t ex shetland, island,
arab, PRE) och kallblod (t
ex ardenner)
Vad innebär att vara normalfödd?
Normalfödd = genomsnittet
Många halvblodshästar,
varmblodiga hästar (t ex
SWB, Holsteiner,
varmblodstravare)
Vad innebär att vara svårfödd?
Svårfödd = behöver lite mer foder än genomsnittet för att hålla ett lagom hull
Många fullblodshästar (t
ex engelska fullblod, vissa
araber, achal‐teké)
Tillägg för dräktighet: % av
underhållsbehov i olika dräktighetsmånader?
- Månad 8‐9: + 15 % av u-håll
- Månad 10: +25 % av u‐håll
- Månad 11: + 30 % av u‐håll
Behov av protein hos dräktiga ston?
Behov av protein:
för dräktighet 12 g
smb rp/MJ dräktighetstillägg
plus 6 g smb rp/MJ i underhållsbehovet
Tillägg för digivning: % av
underhållsbehov i olika månader?
- Månad 1‐3: +100 % av u‐håll
- Mån 4 ‐ avvänjning: +70 % av u‐håll
- Avvänjning som underhåll (+ ev arbete)
OBS! Ston av små ponnyraser (<200 kg) producerar förhållandevis mer mjölk (3‐3,5 % av kroppsvikten) och kräver därför ca 20 % ytterligare i energitillägg för digivning
Behov av protein hos digivande ston?
Behov av protein:
för digivning 12 g smb
rp/MJ digivningstillägg
plus 6 g smb rp/MJ i
underhållsbehovet
Mjölkmängd under digivning?
Digivning - mjölkmängd ca 2,5‐3 % av kv
OBS! Ston av små ponnyraser (<200 kg) producerar förhållandevis mer mjölk (3‐3,5 % av kroppsvikten) och kräver därför ca 20 % ytterligare i energitillägg för digivning
Hög resp. låg tillväxttakt?
- Hästar som skall växa och prestera samtidigt – i regel
hög tillväxttakt, når slutlig kroppsvikt lite tidigare (vid
ca 3 års ålder) - Hästar som inte skall växa och prestera samtidigt – i
regel låg tillväxttakt, når slutlig kroppsvikt mellan 3‐4 år. Kompensatorisk tillväxt på bete. - Det finns inga entydiga bevis för att låg eller hög
tillväxttakt ger mer eller mindre hälsoproblem - MEN: högt energiintag från stärkelserika foder kan
bidra till störningar i ben‐ och ledbroskutveckling hos
växande unghästar (spannmål även P‐rika med risk för skev Ca/P‐kvot)
Proteinbehov hos växande unghästar?
Högt behov av protein och lysin tidigt - sjunker vart eftersom
Om vallfodrets proteininnehåll täcker unghästens proteinbehov täcks också lysinbehovet.
Hästen har behov av vilka makromineraler?
Kalcium (Ca)
Fosfor (P)
Magnesium (Mg)
Natriumklorid (NaCl)
Ca/P kvoten måste alltid vara?
Kvoten Ca/P måste alltid vara >1,2 i totalfoderstaten!
Vad är “Big-head disease”?
Om Ca/P-kvot i foderstaten är < 1,1 finns risk för “Big Head disease” (nutritionell
sekundär parathyroidism)
Beror på bibehållen utsöndring av PTH (parathormon) –f ör att bibehålla Ca-nivå i
blod – ger demineralisering av skelett (ersätts av fibrös vävnad), hälta, ömhet i
ben och leder.
Tidigare inte ovanligt i Europa, kan fortfarande förekomma (när Ca/P <1,1).
I Asien – riskli och rishalm (P-rika) utan Ca-tillskott kan orsaka “Big head” hos
häst
Viktigaste makromineralerna?
Mineralbehov – Ca
och P viktigast Ca/P‐kvot aldrig under 1,2
Extra NaCl till hästar som svettas, varför?
Hästars svett är salt!
Enbart saltsten räcker inte för att återställa salt‐ och vätskebalansen hos hästar som svettas ofta.
Snabbast återhämtning genom att lära hästen dricka en fysiologisk koksaltlösning (knappt 9 g NaCl per L vatten) efter svettiga prestationer (vanligt vatten skall
finnas tillgängligt samtidigt).
Vilken mikromineral är viktigast för hästar?
Selen
Varför är selen den viktigaste mikromineralen?
- Hela norra Europa selenfattiga jordar = selenfattiga foder
- Selen behövs i glutationperoxidas tillsammans med vitamin E för att skydda cellmembran
- Brist: myopati (”white muscle disease”), svaghet,
stapplighet, svårt att dia och svälja (föl), andningssvårigheter, försämrad hjärtfunktion - Toxiskt i för höga doser:
‐akut: ”blind staggers” dvs skenbar blindhet, tryck
med huvud, svettning, koliksymptom, diarré, ökad
hjärt‐ och andningsfrekvens, letargi, dödsfall.
Förlust av hår (alopeci) och förändringar i hovar
efter en tid
‐ Kronisk: alopeci, horisontella fåror i hovhorn.
(Se ersätter S)
Hästars behov av vitaminer?
Vitaminer:
fettlösliga A, D, E, K
vattenlösliga B
Sällan behov av att tillföra extra vitaminer i foderstaten - undantag: utfodring med fjolårsfoder
Finns normalt sett i tillräcklig mängd i vallfodret
‐ B och K bildas av mikrobfloran i grovtarmen hos friska hästar
‐ Vitamin E – högre behov hos ffa högpresterande hästar, samt om mkt fett i foderstaten (antioxidant)
‐ Hästar behöver inte vitamin C via födan
