Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Hästens biologi > Utfodring av hästar för god hälsa, välfärd och prestation 3/9 > Flashcards

Utfodring av hästar för god hälsa, välfärd och prestation 3/9 Flashcards

1
Q

Utfodra för god hälsa, välfärd och prestation

Täcka hästens behov av?

Genom att använda lämpliga fodermedel?

A

Täcka hästens behov:
- av födosökstid

  • av näringsämnen och energi (utan att överutfodra)

Genom att använda lämpliga fodermedel :
- anpassade för hästens digestion och biologi

-av god hygienisk kvalitet - förutsättning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur länge betar frilevande hästar?

A

Frilevande hästar betar 10-14 h/dygn (upp mot 18h om födobrist), rör sig långsamt över betesytan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur många ätperioder och hur långa är ätuppehållen för frilevande hästar?

A

Ca 10 ätperioder per dygn, de flesta uppehåll är kortare än 2h

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

För kort ättid/födosökstid kan bidra till?

A

utveckling av orala stereotypa beteenden som t.ex. krubbitning och luftsnappning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Prevalens av stereotypa beteenden hos svenska hästar?

A

Osäkra siffror men 13-17%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur kan vi förse hästarna med lång ättid/födosökstid?

A

Bete det enklaste sättet

Kan utgöra hela eller delar av det dagliga födointaget, även under vinterhalvåret (beroende på klimat, hästtyp och betesmark)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hästars betesbeteende?

A

Tydlig mosaik där hästar betar med hårt betade ytor och höga rator, även när betestrycket är lågt (nedbetat och inte betat)

Mosaiken är bra för biodiversiteten: fler fjärilar och gräshoppor på områden som betats av hästar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hästars specifika födoval?

A

Gräsarter utgör 80-90% av intaget

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

“Smakliga” gräs och inte så smakliga?

A

+ Rödsvingel
+ Klöverrik blandning
+ Gräsblandning med vitklöver

  • Engelskt rajgräs
  • Rödklöver, rödsvingel
  • Sen rödklöver, rödsvingel
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Konsumtionskapacitet hos större hästar, ponnyer och högdräktiga ston?

A

upp till 3% av kroppsvikten i kg torrsubstans för hästar av större raser

upp till ca 5% av kroppsvikten i kg torrsubstans för hästar av mindre, ursprungliga ponnyraser

Högdräktiga ston kan äta ca 2% av kroppsvikten i kg torrsubstans (pga platsbrist i mag-tarmkanalen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Fetma är ett ökande problem?

A

Fetma och överutfodring är associerat till ökad risk för fång (även om fetma inte är en specifik orsak till fång), rörelseasymmetrier, ändrat metabolt svar och längre återhämtningstid efter träning etc.

Feta hästar omtalas ofta som “välmusklade hästar med en bra överlinje”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Ättiden påverkas av foderstatens sammansättning - Samma energiinnehåll i respektive stapel. Vilken stapel tillgodoser längst ättid?

A
  1. Bara hö
  2. Hö och kraftfoder
  3. 50 hö / 50 kraftfoder
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Ättider för olika fodermedel (500 - 550 kg häst)
- halm
- hö
- vallfoder (olika typer)
- müslikraftfoder
- pellets (högt fiberinnehåll)
- pellets, korn, lucernhack och blötlagd betfor i mix
- kraftfoderpellets

Ungefärlig ättid min/kg

A
  • halm - 42 min/kg
  • hö - 30-45 min/kg
  • vallfoder (olika typer) - 18-50 min/kg
  • müslikraftfoder - 14 min/kg
  • pellets (högt fiberinnehåll) - 18 min/kg
  • pellets, korn, lucernhack och blötlagd betfor i mix - 11 min/kg
  • kraftfoderpellets - 6-9 min/kg
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad har fiberinnehållet för betydelse för ättiden?

A

Ättiden variera med fiberinnehåll i fodret

Ju högre fiberinnehållet är desto längre är ättiden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Äthastighet för grovfoder beroende på fiberinnehållet (NDF), skillnaden på sen och tidig skörd?

A

Ju högre fiberhalt desto längre tid tar det

Tidigt skördat vallfoder, spätt bete
- Lägre andel NDF
- Kortare ättid

Sent skördat vallfoder
- Högre andel NDF
- Längre ättid

Halm
- Lite högre andel NDF
- Ännu längre ättid

(NDF, dvs växtcellväggar)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Grovfoderrekommendation per dygn?

A

Alla hästar behöver få minst 1 kg torrsubstans (TS) grovfoder per 100 kg kroppsvikt och dygn, helst 1,5 minst kg ts/100 kg kv (fri tillgång om möjligt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är grovfoder?

A

Grovfoder = alla vallfoder (hö, hösilage, ensilage, bete, lusern etc), gräsfröhalm, halm, helsädesensilage, sly, vass, grönfoder etc

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur ska grovfodergivan fördelas över dygnet?

A

Grovfoder bör fördelas över dygnet så att ätuppehållen blir så korta som möjligt, och vid minst två tillfällen/dygn, helst fler

Om halm inte ingår som del av grovfodergivan kan det med fördel ges utöver daglig fodergiva som berikning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur bestäms energivärde och näringsinnehåll hos vallfoder? Påverkan på hästens kropp?

A

Hö, hösilage, ensilage, bete

  • energivärde och näringsinnehåll bestäms av plantmodnad vid skörd

Hö, hösilage, ensilage: har inte påvisats påverka pH, ts, koncentration av VFA eller mjölksyra i grovtarm eller träck hos hästar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Kontinuerligt betat gräs=?

A

Kontinuerligt betat gräs = hög smältbarhet dvs högt energivärde

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är ensilering?

A

Ensilering = mjölksyrabakterier jäser socker till mjölksyra i en anaerob miljö. Sker i vattenfasen i fodret

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad skiljer ensilage, hösilage och hö åt?

A
  • Ensilage: pH ca 4 och låg Ts-halt %
  • Hösilage: pH ca 6-7 och lite högre Ts-halt %
  • Hö: pH ca 6-7 och högst Ts-halt %
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Fakta om gräsfrö halm: vad är det, energi- och näringsvärde, hygienisk kvalitet och endofyter?

A

Restprodukt efter gräsfrö som utsäde

Energi- och näringsvärde som mkt sent skördat hö

Hygienisk kvalitet? Extra uppmärksam på iom att grässtrået bearbetas mekaniskt vid tröskning vilket kan riskera mögeltillväxt

Endofyter - eng rajgräs och rörsvingel (mögelsvamp som växer inuti strået och följer med upp till fröet samt till nästa år - kan bilda toxiner - ökad risk i gräsfröhalm, extra försiktighet vid dräktighet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Fakta om stråsädeshalm: vad är det, energivärde, lukt och hygienisk kvalitet?

A

Restprodukt efter tröskning av spannmål

Energivärde under 6 MJ/kg

Skall lukta friskt, ej damma

Viktigt (som strö och foder) att den håller hög hygienisk kvalitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Fakta om helsädesensilage: vad är det, tidig och sen skörd, samt utfodringsperspektiv?

A

Ensilage av hela spannmålsplantan i grönt stadium

Ju tidigare skörd, desto mer likt gräs, ju senare skörd desto mer likt spannmålskärna plus halm

Ur utfodringsperspektiv: tidig skörd bör kunna användas till de flesta hästtyperna, sen skörd passar inte så bra till hästar som inte behöver så mycket näring, men bra till unghästar, högpresterande, dräktiga och digivande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Fakta om vassensilage: vad är det, vilka funkar det till och hur smakar det?

A

Ensilage av vass, ca 40% ts, proteinrikt, sockerfattigt, fiberrikt

Fungerar bra till hästar som inte har så högt näringsbehov

Påvisats vara smakligt och att hästarna äter med god aptit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Fakta om sly: vilka sorter finns, giftiga sorter och fodervärde?

A
  • Lövsly
  • Bark och blad
  • Sälg, asp, lönn, rönn, ask, hassel, alm, al, (björk) etc

Giftigt: ek, tysklönn, brakved

Fodervärdet i allmänhet lågt, ffa sysselsättningsfoder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Beräknar behovet av energi och energivärdet i olika fodermedel i Sverige i?

A

Omsättbar energi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Omsättning av icke-strukturella kolhydrater (socker och stärkelse) (5 st)

A
  1. Icke-strukturella kolhydrater förtärs
  2. Omvandlas till glukos i mag-tarmkanal
  3. Glykolys sker i cellens cytoplasma där glukos omvandlas till pyruvat och ATP skickas ut
  4. I Cellens mitokondrie omvandlas pyruvat till Acetyl CoA i närvaro av syre
  5. Citroncyracykeln - ATP skickas ut
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Omsättning av strukturella kolhydrater (fibrer) (5 st)

A
  1. Strukturella kolhydrater förtärs
  2. Omvandlas till VFA, fettsyror i mag-tarmkanalen
  3. Betaoxidation av VFA sker i cellens cytoplasma
  4. Acetyl CoA i närvaro av syre i cellens mitokondrie
  5. Citroncyracykeln - ATP skickas ut
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Omsättning av protein

A
  1. Protein förtärs
  2. Omvandlas till aminosyror i mag-tarmkanalen
  3. Deaminering, transminering av aminosyror sker i cellens cytoplasma
  4. Karboxylsyror bildas i cellens mitokondrie
    - N (ut i urin) om överskott av protein
  5. Citroncyracykeln - ATP skickas ut
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Hur beräknas underhållsbehov av energi, vuxen häst?

A

Beräknas som: 0,5 MJ* kv^0,75

33
Q

Vilka tillägg görs i beräkningen av underhållsbehovet för normalfödd och svårfödd?

A

För normalfödd + 5%
För svårfödd + 10%

34
Q

Vilka tillägg görs i beräkningen av underhållsbehovet för hingstar?

A

Hingstar ytterligare ca 10% extra (individuell variation)

35
Q

Energitillägg för arbete/träning? (tillägg i % av underhållsbehovet av energi)

A

Lätt (fritidsridning, inridning/inkörning, markarbete): 25%

Medel (Ridskola, en del fritidsridning/körning, inkl regelbunden tävling eller motsvarande): 50%

Hårt (Fälttävlan upp till medelnivå, trav/galopp för ponny, svårklass hoppning): 75%

Mycket hårt (Trav och galopp (varmblod och fullblod), elitnivå fälttävlan, distansritt): 100%

36
Q

När ökar det dräktiga stoets behov?

A

Fostrets storlekstillväxt börjar i mån 8-9, vilket ökar stoets behov

37
Q

Energibehov hos dräktiga ston i olika stadier: 8-9 mån, 10 mån och 11 mån

A

Månad 8-9: + 15% av u-håll
Månad 10: + 25% av u-håll
Månad 11: + 30% av u-håll

38
Q

Proteinbehov för dräktiga ston?

A

12 g smältbart råprotein / MJ dräktighetstillägg

dvs totala behovet:
(Underhållsbehov av energi x 6 g smb rp) + (Tilläggsbehovet av energi x 12 g smb rp)

39
Q

Hur mycket mjölk producerar digivande ston?

A

mjölkmängd ca 2,5-3% av kroppsvikten dagligen

Ston av små ponnyraser (<200 kg) producerar förhållandevis mer mjölk: 3-3,5% av kroppsvikten

40
Q

Energibehov hos digivande ston: månad 1-3 och 4-avvänjning

A

Månad 1-3: + 100% av u-håll

Månad 4 - avvänjning: + 70% av u-håll

OBS! Ston av små ponnyraser (<200 kg) producerar förhållandevis mer mjölk (3-3,5% av kroppsvikten) och kräver därför ca 20% ytterligare i energitillägg

41
Q

Proteinbehov hos digivande ston?

A

12 g smältbart råprotein / MJ digivningstillägg

dvs totala behovet:
(U-hållsbehov av energi x 6 g smb rp) + (Tilläggsbehovet av energi x 12 g smb rp)

42
Q

Energibehov hos växande unghästar?

A

Totala energibehovet: underhållsbehov + tilläggsbehov för tillväxt (se Utfodringsrekommendationer för häst)

Räknas som vuxna vid 3 års ålder ur ett nutritionellt perspektiv, dvs ungefär samma energibehov som en fullvuxen häst

43
Q

Lysinbehov hos växande unghästar? 3-4, 5-6, 7-12, 13-18 och 19-36 mån

A

Lysin = aminosyra som är viktig för tillväxt

Om vallfodrets proteininnehåll täcker unghästens proteinbehov täcks också lysinbehovet - annars behöver protein och lysin komma från andra foder

Först när det behövs komplement med andra proteinkällor, först då behövs lysinbehovet beräknas “manuellt”

g lysin/MJ

3-4 mån: 0,8
5-6 mån: 0,6
7-12 mån: 0,5
13-18 mån: 0,4
19-36 mån: 0,4

44
Q

Viktigaste aminosyran för hästar?

A

Lysin = aminosyra som är viktig för tillväxt

Andra essentiella aminosyror för andra djurslag klassas också som essentiella för hästar, men det saknas underlag för samtliga förutom lysin för att beräkna hur stort behovet är av respektive aminosyra

45
Q

Proteinbehov för växande unghästar? 3-4, 5-6, 7-12, 13-18 och 19-36 mån

A

g smb rp/MJ

3-4 mån: 13
5-6 mån: 10
7-12 mån: 8,5
13-18 mån: 7
19-36 mån: 6,5

46
Q

Tre huvudkategorier av hästar med avseende på energi- och näringsbehov?

A

Vuxna hästar i ingen eller upp till medelhård prestation:
- Vanligt att grovfodergiva behöver begränsas för att undvika överhull

Avelsston och växande unghästar:
- Behöver ffa mer protein

Vuxna högpresterande hästar:
- Behöver ffa mer energi

47
Q

Vad bör en foderstat till största delen bestå av?

A

Gräs är hästens naturliga föda och det foder som en hästfoderstat till största delen bör bestå av

Vallfoder kan innehålla allt en häst behöver (utom mineralämnena natrium och selen), men dess energivärde och näringsinnehåll varierar med varje skörd

48
Q

Vad beror variation i vallfoders näringsvärden på? (3 st)

A
  1. Plantmognad vid skörd (botaniskt utvecklingsstadium)
  2. Botanisk sammansättning påverkar ffa innehåll av protein, Ca, Mg (högre om vallbaljväxter med)
  3. Gödsling (N) påverkar avkastningen i första hand (ingen N-gödsling ger låg avkastning, men även lågt proteininnehåll och högt sockerinnehåll i gräs).
49
Q

Vad ska man inte ge till en fånghäst avseende vallfoder?

A

En ogödslad sen skörd är felaktigt att ge till en lättfödd / fånghäst, pga att sammansättningen i vallen blir det man inte vill ha

50
Q

Riktlinjer för näringsinnehåll i vallfoder för alla vuxna hästar, ej dräktiga, ej digivande, ej högpresterande?

A

under 9 MJ/kg ts, ca 6 g smb rp/MJ

51
Q

Riktlinjer för näringsinnehåll i vallfoder för avelsston, växande unghästar?

A

10 MJ/kg ts, 7-9 g smb rp/MJ

52
Q

Riktlinjer för näringsinnehåll i vallfoder för högpresterande hästar?

A

över 10 MJ/kg ts, ca 6 g smb rp/MJ

  • svårt att balansera vid skörd, tidig skörd ger högt energiinnehåll men även högt proteininnehåll
53
Q

Vad händer i hästens kropp vid för högt proteinintag?

A

deaminering i levern - de aminosyror som inte behövs, kvävegruppen kopplas bort - från levern till njurarna och vidare ut i urinen - den delen av aminosyran som är kvar kommer gå in i energiomsättningen, men deamineringen kostar även energi - hästen kommer kissa och dricka något mer men inget som är farligt

54
Q

Utfodring med stärkelserika foder?

A

Ökad risk för magsår i övre delen av magsäcken vid utfodring av stärkelserika foder

Begränsad förmåga att bryta ned stärkelse i tunntarm, dels pga att passagen är snabb och att amylas utsöndringen är väldigt låg (bryter ned stärkelse)

Onedbruten stärkelse i grovtarm ökar risken för acidos och kolik

55
Q

Vad betyder det för hästen att den saknar gallblåsa?

A

begränsad förmåga att bryta ned fett

kan inte koncentrera gallan, rinner direkt från levern till tunntarmen

56
Q

Maxrekommendationer för kraftfoder?

A

Max 150 g stärkelse per 100 kg kv och utfodringstillfälle och max 500 g stärkelse/100 kg kroppsvikt och dygn
- men mindre än 200 g stärkelse/100 kg kroppsvikt och dygn för att minska risk för magsår och kolik

Mag 75 g fett/100 kg kroppsvikt och dygn (ingen gallblåsa) (ca 1 dl)

57
Q

Komplettera med kraftfoder - när?

A

När fri tillgång på vallfoder inte räcker för att täcka hästens energi- och proteinbehov

När vallfodrets proteininnehåll inte räcker för att täcka hästens proteinbehov utan att samtidigt ge för stort energiöverskott

När det inte finns tillräckliga mängder grovfoder (2018)

58
Q

Energirika kraftfoder?

A

Spannmål: havre, korn vanligast (majs) - stärkelserika. Stärkelsens smältbarhet i tunntarmen är högst för havre.
- Vid giva av spannmål måste stärkelsens smältbarhet i tunntarmen beaktas - Onedbruten stärkelse i grovtarmen ökar risken för kolik

Betfiber: pektinfiber med hög smältbarhet i grovtarmen (obs måste blötläggas före utfodring - risk för foderstrupsförstoppning)

Vegetabilisk olja, linfrö/linfrökaka: fettrika foder (max 75 g fett/ 100 kg kroppsvikt och dygn)

59
Q

Vanliga proteinkraftfoder för häst?

A

Sojamjöl - ges i små givor - ökad risk för Baron Gruff-sjuka (intestinal klostridios, mkt kraftig diarré). Miljöaspekter - odlas i Brasilien. Onödigt att ge till häst, andra likvärdiga alternativ finns.

Rapsmjöl eller vetedrank är lika bra proteinkällor som sojamjöl för växande unghästar

Linfrö och linfrökaka har lågt lysininnehåll, bör ej vara enda proteinkällan för växande hästar. Hela linfrön anses ha dietiska egenskaper (slembildande ämnen) men måste upphettas pga innehåll av ett enzym som kan bilda vätecyanid. Linfrökaka kan utfodras som den är.

Bryggerijäst/foderjäst, biprodukt från öltillverkning. Kan vara enda proteinfodermedel i foderstat för växande unghästar, smakligt, högt innehåll av bla lysin.

Potatisprotein mkt proteinrik biprodukt från stärkelseindustrin, ingår ofta i färdigfoder. Högt innehåll av lysin och metionin. Dammigt och luktar, behöver blandas i något annat mer smakligt foder.

60
Q

Vilka makro- och mikromineraler är viktigast för häst?

A

Makro:
- Kalcium
- Fosfor
- Magnesium
- Natrium

Mikro:
- Selen

61
Q

Makromineraler och dess funktion? (gram) (5 st)

A

Kalcium - skelett, muskler

Fosfor - skelett, energiomsättning i celler

Magnesium - enzymer, muskler

Natrium - vätskebalans

Kalium - vätskebalans, enzymer

62
Q

Mikromineraler och dess funktion? (milligram) (7 st)

A

Mikromineraler = spårämnen, milligram

Järn - hemoglobin

Mangan - energiomsättning, broskbildning

Koppar - enzymer, hemoglobinbildning

Zink - enzymer, kreatin (hud, hår, hovhorn, slemhinnor)

Kobolt - enzymer, bildning av vitamin B12

Jod - sköldkörteln

Selen - enzymer som skyddar cellmembran

63
Q

Vitaminer och dess funktion? (5 st)

A

A: slemhinnor, celldelning
D: reglerar Ca-nivå i blod
E: cellers antioxidant
K: blodets koagulering
B: cellernas energiomsättning

64
Q

Behov av makromineraler?
(Ca, P, Mg, NaCl)

A

Vuxen, u-håll

Vuxen, arbete (lätt till medelhårt): högre behov av samtliga

Digivning mån 1-3: Högsta behovet av Ca och P

Växande unghäst 13-24 mån: Snarlikt behov av Ca och P som vuxen i arbete, men mindre behov av Mg och allra minst behov av NaCl i alla grupper

Mkt hårt arbete: Lite högre behov av Ca och P jämfört med alla förutom digivande, högsta behovet av Mg och ffa NaCl

OBS! Kvoten Ca/P måste alltid vara > 1,2 i totalfoderstaten

65
Q

Kvoten Ca/P måste alltid vara?

A

> 1,2 i totalfoderstaten

66
Q

Rekommenderad tillförsel av mikromineralen selen (Se) i mg/100 kg kv?

A

0,2 mg/100 kg kv för alla hästar

Max toleransgräns: 5 mg/100 kg kv

67
Q

Tillgodose behovet av mineralämnen och vitaminer?

A
  • Huvuddelen av behovet av de flesta mineralämnen och vitaminer tillgodoses via grovfoder och ev övriga foder i foderstaten, samt från mikrobernas vitaminproduktion i grovtarmen (B, K)
  • Undantag: Natrium - via saltsten, och selen - via tillskott/mineralfoder
  • “Mineralblock” är inte en tillförlitlig källa till mineralämnen
  • Om fjolårsfoder används - komplettera foderstaten med vitaminfoder (t.ex. via mineralfoder som också innehåller vitaminer)
  • Hästar behöver inte vitamin C via födan, de tillverkar det själv och är således helt onödigt
68
Q

Hur länge betar en häst som själv får välja?
1. ca 8 h per dygn
2. ca 10-12 h per dygn
3. över 20 h per dygn

A
  1. ca 10-12 h per dygn
69
Q

Ensilage ger en försurad miljö i hästens mag-tarmkanal?
1. ja
2. nej
3. vet ej

A
  1. Nej
70
Q

Energivärdet i ensilage är högre än i hö (räknat på ts-basis)?
1. ja
2. nej
3. det är oberoende av konserveringsformen

A
  1. det är oberoende av konserveringsformen
71
Q

Innehållet av protein i lucernpellets är…
1. ca 50 g per keg
2. ca 100 g per kg
3. ca 200 g per kg

A
  1. ca 100 g per kg
72
Q

Ett dräktigt sto får högre energi- och näringsbehov från och med dräktighetsmånad
1. 11
2. 10
3. 8-9

A
  1. 8-9
73
Q

Ett digivande sto har ungefär samma energibehov som…
1. en häst i lätt arbete
2. en häst i hårt arbete
3. det tredubbla energibehovet för underhåll

A
  1. en häst i hårt arbete
74
Q

Ett föl väger vid födseln ungefär…
1. 10% av dess vuxna vikt
2. 20% av dess vuxna vikt
3. 1% av dess vuxna vikt

A
  1. 10% av dess vuxna vikt
75
Q

Lysin är…
1. ett vitamin viktigt för tillväxt
2. en aminosyra viktig för tillväxt
3. ett enzym viktigt för tillväxt

A
  1. en aminosyra viktig för tillväxt
76
Q

Hästar har svårt att bryta ned större mängder fett pga…
1. avsaknad av galla
2. avsaknad av gallblåsa
3. liten utsöndring av amylas

A
  1. avsaknad av gallblåsa
77
Q

1 kg havre innehåller jämfört med 1 kg hö skördat i mitten av juni…
1. lika mycket energi
2. dubbelt så mycket energi
3. hälften så mycket energi

A
  1. lika mycket energi
78
Q

Mineralblock kan användas som selenkälla till hästar
1. nej, det är inte tillförlitligt
2. ja, det fungerar bra
3. selen - what?

A
  1. nej, det är inte tillförlitligt

Hästens biologi (8 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions