Utfodring av hästar för god hälsa, välfärd och prestation 3/9 Flashcards
Utfodra för god hälsa, välfärd och prestation
Täcka hästens behov av?
Genom att använda lämpliga fodermedel?
Täcka hästens behov:
- av födosökstid
- av näringsämnen och energi (utan att överutfodra)
Genom att använda lämpliga fodermedel :
- anpassade för hästens digestion och biologi
-av god hygienisk kvalitet - förutsättning
Hur länge betar frilevande hästar?
Frilevande hästar betar 10-14 h/dygn (upp mot 18h om födobrist), rör sig långsamt över betesytan
Hur många ätperioder och hur långa är ätuppehållen för frilevande hästar?
Ca 10 ätperioder per dygn, de flesta uppehåll är kortare än 2h
För kort ättid/födosökstid kan bidra till?
utveckling av orala stereotypa beteenden som t.ex. krubbitning och luftsnappning
Prevalens av stereotypa beteenden hos svenska hästar?
Osäkra siffror men 13-17%
Hur kan vi förse hästarna med lång ättid/födosökstid?
Bete det enklaste sättet
Kan utgöra hela eller delar av det dagliga födointaget, även under vinterhalvåret (beroende på klimat, hästtyp och betesmark)
Hästars betesbeteende?
Tydlig mosaik där hästar betar med hårt betade ytor och höga rator, även när betestrycket är lågt (nedbetat och inte betat)
Mosaiken är bra för biodiversiteten: fler fjärilar och gräshoppor på områden som betats av hästar
Hästars specifika födoval?
Gräsarter utgör 80-90% av intaget
“Smakliga” gräs och inte så smakliga?
+ Rödsvingel
+ Klöverrik blandning
+ Gräsblandning med vitklöver
- Engelskt rajgräs
- Rödklöver, rödsvingel
- Sen rödklöver, rödsvingel
Konsumtionskapacitet hos större hästar, ponnyer och högdräktiga ston?
upp till 3% av kroppsvikten i kg torrsubstans för hästar av större raser
upp till ca 5% av kroppsvikten i kg torrsubstans för hästar av mindre, ursprungliga ponnyraser
Högdräktiga ston kan äta ca 2% av kroppsvikten i kg torrsubstans (pga platsbrist i mag-tarmkanalen)
Fetma är ett ökande problem?
Fetma och överutfodring är associerat till ökad risk för fång (även om fetma inte är en specifik orsak till fång), rörelseasymmetrier, ändrat metabolt svar och längre återhämtningstid efter träning etc.
Feta hästar omtalas ofta som “välmusklade hästar med en bra överlinje”
Ättiden påverkas av foderstatens sammansättning - Samma energiinnehåll i respektive stapel. Vilken stapel tillgodoser längst ättid?
- Bara hö
- Hö och kraftfoder
- 50 hö / 50 kraftfoder
Ättider för olika fodermedel (500 - 550 kg häst)
- halm
- hö
- vallfoder (olika typer)
- müslikraftfoder
- pellets (högt fiberinnehåll)
- pellets, korn, lucernhack och blötlagd betfor i mix
- kraftfoderpellets
Ungefärlig ättid min/kg
- halm - 42 min/kg
- hö - 30-45 min/kg
- vallfoder (olika typer) - 18-50 min/kg
- müslikraftfoder - 14 min/kg
- pellets (högt fiberinnehåll) - 18 min/kg
- pellets, korn, lucernhack och blötlagd betfor i mix - 11 min/kg
- kraftfoderpellets - 6-9 min/kg
Vad har fiberinnehållet för betydelse för ättiden?
Ättiden variera med fiberinnehåll i fodret
Ju högre fiberinnehållet är desto längre är ättiden
Äthastighet för grovfoder beroende på fiberinnehållet (NDF), skillnaden på sen och tidig skörd?
Ju högre fiberhalt desto längre tid tar det
Tidigt skördat vallfoder, spätt bete
- Lägre andel NDF
- Kortare ättid
Sent skördat vallfoder
- Högre andel NDF
- Längre ättid
Halm
- Lite högre andel NDF
- Ännu längre ättid
(NDF, dvs växtcellväggar)
Grovfoderrekommendation per dygn?
Alla hästar behöver få minst 1 kg torrsubstans (TS) grovfoder per 100 kg kroppsvikt och dygn, helst 1,5 minst kg ts/100 kg kv (fri tillgång om möjligt)
Vad är grovfoder?
Grovfoder = alla vallfoder (hö, hösilage, ensilage, bete, lusern etc), gräsfröhalm, halm, helsädesensilage, sly, vass, grönfoder etc
Hur ska grovfodergivan fördelas över dygnet?
Grovfoder bör fördelas över dygnet så att ätuppehållen blir så korta som möjligt, och vid minst två tillfällen/dygn, helst fler
Om halm inte ingår som del av grovfodergivan kan det med fördel ges utöver daglig fodergiva som berikning
Hur bestäms energivärde och näringsinnehåll hos vallfoder? Påverkan på hästens kropp?
Hö, hösilage, ensilage, bete
- energivärde och näringsinnehåll bestäms av plantmodnad vid skörd
Hö, hösilage, ensilage: har inte påvisats påverka pH, ts, koncentration av VFA eller mjölksyra i grovtarm eller träck hos hästar
Kontinuerligt betat gräs=?
Kontinuerligt betat gräs = hög smältbarhet dvs högt energivärde
Vad är ensilering?
Ensilering = mjölksyrabakterier jäser socker till mjölksyra i en anaerob miljö. Sker i vattenfasen i fodret
Vad skiljer ensilage, hösilage och hö åt?
- Ensilage: pH ca 4 och låg Ts-halt %
- Hösilage: pH ca 6-7 och lite högre Ts-halt %
- Hö: pH ca 6-7 och högst Ts-halt %
Fakta om gräsfrö halm: vad är det, energi- och näringsvärde, hygienisk kvalitet och endofyter?
Restprodukt efter gräsfrö som utsäde
Energi- och näringsvärde som mkt sent skördat hö
Hygienisk kvalitet? Extra uppmärksam på iom att grässtrået bearbetas mekaniskt vid tröskning vilket kan riskera mögeltillväxt
Endofyter - eng rajgräs och rörsvingel (mögelsvamp som växer inuti strået och följer med upp till fröet samt till nästa år - kan bilda toxiner - ökad risk i gräsfröhalm, extra försiktighet vid dräktighet)
Fakta om stråsädeshalm: vad är det, energivärde, lukt och hygienisk kvalitet?
Restprodukt efter tröskning av spannmål
Energivärde under 6 MJ/kg
Skall lukta friskt, ej damma
Viktigt (som strö och foder) att den håller hög hygienisk kvalitet
Fakta om helsädesensilage: vad är det, tidig och sen skörd, samt utfodringsperspektiv?
Ensilage av hela spannmålsplantan i grönt stadium
Ju tidigare skörd, desto mer likt gräs, ju senare skörd desto mer likt spannmålskärna plus halm
Ur utfodringsperspektiv: tidig skörd bör kunna användas till de flesta hästtyperna, sen skörd passar inte så bra till hästar som inte behöver så mycket näring, men bra till unghästar, högpresterande, dräktiga och digivande
Fakta om vassensilage: vad är det, vilka funkar det till och hur smakar det?
Ensilage av vass, ca 40% ts, proteinrikt, sockerfattigt, fiberrikt
Fungerar bra till hästar som inte har så högt näringsbehov
Påvisats vara smakligt och att hästarna äter med god aptit
Fakta om sly: vilka sorter finns, giftiga sorter och fodervärde?
- Lövsly
- Bark och blad
- Sälg, asp, lönn, rönn, ask, hassel, alm, al, (björk) etc
Giftigt: ek, tysklönn, brakved
Fodervärdet i allmänhet lågt, ffa sysselsättningsfoder
Beräknar behovet av energi och energivärdet i olika fodermedel i Sverige i?
Omsättbar energi
Omsättning av icke-strukturella kolhydrater (socker och stärkelse) (5 st)
- Icke-strukturella kolhydrater förtärs
- Omvandlas till glukos i mag-tarmkanal
- Glykolys sker i cellens cytoplasma där glukos omvandlas till pyruvat och ATP skickas ut
- I Cellens mitokondrie omvandlas pyruvat till Acetyl CoA i närvaro av syre
- Citroncyracykeln - ATP skickas ut
Omsättning av strukturella kolhydrater (fibrer) (5 st)
- Strukturella kolhydrater förtärs
- Omvandlas till VFA, fettsyror i mag-tarmkanalen
- Betaoxidation av VFA sker i cellens cytoplasma
- Acetyl CoA i närvaro av syre i cellens mitokondrie
- Citroncyracykeln - ATP skickas ut
Omsättning av protein
- Protein förtärs
- Omvandlas till aminosyror i mag-tarmkanalen
- Deaminering, transminering av aminosyror sker i cellens cytoplasma
- Karboxylsyror bildas i cellens mitokondrie
- N (ut i urin) om överskott av protein - Citroncyracykeln - ATP skickas ut