Utfodring av hästar för god hälsa, välfärd och prestation 3/9 Flashcards
Utfodra för god hälsa, välfärd och prestation
Täcka hästens behov av?
Genom att använda lämpliga fodermedel?
Täcka hästens behov:
- av födosökstid
- av näringsämnen och energi (utan att överutfodra)
Genom att använda lämpliga fodermedel :
- anpassade för hästens digestion och biologi
-av god hygienisk kvalitet - förutsättning
Hur länge betar frilevande hästar?
Frilevande hästar betar 10-14 h/dygn (upp mot 18h om födobrist), rör sig långsamt över betesytan
Hur många ätperioder och hur långa är ätuppehållen för frilevande hästar?
Ca 10 ätperioder per dygn, de flesta uppehåll är kortare än 2h
För kort ättid/födosökstid kan bidra till?
utveckling av orala stereotypa beteenden som t.ex. krubbitning och luftsnappning
Prevalens av stereotypa beteenden hos svenska hästar?
Osäkra siffror men 13-17%
Hur kan vi förse hästarna med lång ättid/födosökstid?
Bete det enklaste sättet
Kan utgöra hela eller delar av det dagliga födointaget, även under vinterhalvåret (beroende på klimat, hästtyp och betesmark)
Hästars betesbeteende?
Tydlig mosaik där hästar betar med hårt betade ytor och höga rator, även när betestrycket är lågt (nedbetat och inte betat)
Mosaiken är bra för biodiversiteten: fler fjärilar och gräshoppor på områden som betats av hästar
Hästars specifika födoval?
Gräsarter utgör 80-90% av intaget
“Smakliga” gräs och inte så smakliga?
+ Rödsvingel
+ Klöverrik blandning
+ Gräsblandning med vitklöver
- Engelskt rajgräs
- Rödklöver, rödsvingel
- Sen rödklöver, rödsvingel
Konsumtionskapacitet hos större hästar, ponnyer och högdräktiga ston?
upp till 3% av kroppsvikten i kg torrsubstans för hästar av större raser
upp till ca 5% av kroppsvikten i kg torrsubstans för hästar av mindre, ursprungliga ponnyraser
Högdräktiga ston kan äta ca 2% av kroppsvikten i kg torrsubstans (pga platsbrist i mag-tarmkanalen)
Fetma är ett ökande problem?
Fetma och överutfodring är associerat till ökad risk för fång (även om fetma inte är en specifik orsak till fång), rörelseasymmetrier, ändrat metabolt svar och längre återhämtningstid efter träning etc.
Feta hästar omtalas ofta som “välmusklade hästar med en bra överlinje”
Ättiden påverkas av foderstatens sammansättning - Samma energiinnehåll i respektive stapel. Vilken stapel tillgodoser längst ättid?
- Bara hö
- Hö och kraftfoder
- 50 hö / 50 kraftfoder
Ättider för olika fodermedel (500 - 550 kg häst)
- halm
- hö
- vallfoder (olika typer)
- müslikraftfoder
- pellets (högt fiberinnehåll)
- pellets, korn, lucernhack och blötlagd betfor i mix
- kraftfoderpellets
Ungefärlig ättid min/kg
- halm - 42 min/kg
- hö - 30-45 min/kg
- vallfoder (olika typer) - 18-50 min/kg
- müslikraftfoder - 14 min/kg
- pellets (högt fiberinnehåll) - 18 min/kg
- pellets, korn, lucernhack och blötlagd betfor i mix - 11 min/kg
- kraftfoderpellets - 6-9 min/kg
Vad har fiberinnehållet för betydelse för ättiden?
Ättiden variera med fiberinnehåll i fodret
Ju högre fiberinnehållet är desto längre är ättiden
Äthastighet för grovfoder beroende på fiberinnehållet (NDF), skillnaden på sen och tidig skörd?
Ju högre fiberhalt desto längre tid tar det
Tidigt skördat vallfoder, spätt bete
- Lägre andel NDF
- Kortare ättid
Sent skördat vallfoder
- Högre andel NDF
- Längre ättid
Halm
- Lite högre andel NDF
- Ännu längre ättid
(NDF, dvs växtcellväggar)
Grovfoderrekommendation per dygn?
Alla hästar behöver få minst 1 kg torrsubstans (TS) grovfoder per 100 kg kroppsvikt och dygn, helst 1,5 minst kg ts/100 kg kv (fri tillgång om möjligt)
Vad är grovfoder?
Grovfoder = alla vallfoder (hö, hösilage, ensilage, bete, lusern etc), gräsfröhalm, halm, helsädesensilage, sly, vass, grönfoder etc
Hur ska grovfodergivan fördelas över dygnet?
Grovfoder bör fördelas över dygnet så att ätuppehållen blir så korta som möjligt, och vid minst två tillfällen/dygn, helst fler
Om halm inte ingår som del av grovfodergivan kan det med fördel ges utöver daglig fodergiva som berikning
Hur bestäms energivärde och näringsinnehåll hos vallfoder? Påverkan på hästens kropp?
Hö, hösilage, ensilage, bete
- energivärde och näringsinnehåll bestäms av plantmodnad vid skörd
Hö, hösilage, ensilage: har inte påvisats påverka pH, ts, koncentration av VFA eller mjölksyra i grovtarm eller träck hos hästar
Kontinuerligt betat gräs=?
Kontinuerligt betat gräs = hög smältbarhet dvs högt energivärde
Vad är ensilering?
Ensilering = mjölksyrabakterier jäser socker till mjölksyra i en anaerob miljö. Sker i vattenfasen i fodret
Vad skiljer ensilage, hösilage och hö åt?
- Ensilage: pH ca 4 och låg Ts-halt %
- Hösilage: pH ca 6-7 och lite högre Ts-halt %
- Hö: pH ca 6-7 och högst Ts-halt %
Fakta om gräsfrö halm: vad är det, energi- och näringsvärde, hygienisk kvalitet och endofyter?
Restprodukt efter gräsfrö som utsäde
Energi- och näringsvärde som mkt sent skördat hö
Hygienisk kvalitet? Extra uppmärksam på iom att grässtrået bearbetas mekaniskt vid tröskning vilket kan riskera mögeltillväxt
Endofyter - eng rajgräs och rörsvingel (mögelsvamp som växer inuti strået och följer med upp till fröet samt till nästa år - kan bilda toxiner - ökad risk i gräsfröhalm, extra försiktighet vid dräktighet)
Fakta om stråsädeshalm: vad är det, energivärde, lukt och hygienisk kvalitet?
Restprodukt efter tröskning av spannmål
Energivärde under 6 MJ/kg
Skall lukta friskt, ej damma
Viktigt (som strö och foder) att den håller hög hygienisk kvalitet
Fakta om helsädesensilage: vad är det, tidig och sen skörd, samt utfodringsperspektiv?
Ensilage av hela spannmålsplantan i grönt stadium
Ju tidigare skörd, desto mer likt gräs, ju senare skörd desto mer likt spannmålskärna plus halm
Ur utfodringsperspektiv: tidig skörd bör kunna användas till de flesta hästtyperna, sen skörd passar inte så bra till hästar som inte behöver så mycket näring, men bra till unghästar, högpresterande, dräktiga och digivande
Fakta om vassensilage: vad är det, vilka funkar det till och hur smakar det?
Ensilage av vass, ca 40% ts, proteinrikt, sockerfattigt, fiberrikt
Fungerar bra till hästar som inte har så högt näringsbehov
Påvisats vara smakligt och att hästarna äter med god aptit
Fakta om sly: vilka sorter finns, giftiga sorter och fodervärde?
- Lövsly
- Bark och blad
- Sälg, asp, lönn, rönn, ask, hassel, alm, al, (björk) etc
Giftigt: ek, tysklönn, brakved
Fodervärdet i allmänhet lågt, ffa sysselsättningsfoder
Beräknar behovet av energi och energivärdet i olika fodermedel i Sverige i?
Omsättbar energi
Omsättning av icke-strukturella kolhydrater (socker och stärkelse) (5 st)
- Icke-strukturella kolhydrater förtärs
- Omvandlas till glukos i mag-tarmkanal
- Glykolys sker i cellens cytoplasma där glukos omvandlas till pyruvat och ATP skickas ut
- I Cellens mitokondrie omvandlas pyruvat till Acetyl CoA i närvaro av syre
- Citroncyracykeln - ATP skickas ut
Omsättning av strukturella kolhydrater (fibrer) (5 st)
- Strukturella kolhydrater förtärs
- Omvandlas till VFA, fettsyror i mag-tarmkanalen
- Betaoxidation av VFA sker i cellens cytoplasma
- Acetyl CoA i närvaro av syre i cellens mitokondrie
- Citroncyracykeln - ATP skickas ut
Omsättning av protein
- Protein förtärs
- Omvandlas till aminosyror i mag-tarmkanalen
- Deaminering, transminering av aminosyror sker i cellens cytoplasma
- Karboxylsyror bildas i cellens mitokondrie
- N (ut i urin) om överskott av protein - Citroncyracykeln - ATP skickas ut
Hur beräknas underhållsbehov av energi, vuxen häst?
Beräknas som: 0,5 MJ* kv^0,75
Vilka tillägg görs i beräkningen av underhållsbehovet för normalfödd och svårfödd?
För normalfödd + 5%
För svårfödd + 10%
Vilka tillägg görs i beräkningen av underhållsbehovet för hingstar?
Hingstar ytterligare ca 10% extra (individuell variation)
Energitillägg för arbete/träning? (tillägg i % av underhållsbehovet av energi)
Lätt (fritidsridning, inridning/inkörning, markarbete): 25%
Medel (Ridskola, en del fritidsridning/körning, inkl regelbunden tävling eller motsvarande): 50%
Hårt (Fälttävlan upp till medelnivå, trav/galopp för ponny, svårklass hoppning): 75%
Mycket hårt (Trav och galopp (varmblod och fullblod), elitnivå fälttävlan, distansritt): 100%
När ökar det dräktiga stoets behov?
Fostrets storlekstillväxt börjar i mån 8-9, vilket ökar stoets behov
Energibehov hos dräktiga ston i olika stadier: 8-9 mån, 10 mån och 11 mån
Månad 8-9: + 15% av u-håll
Månad 10: + 25% av u-håll
Månad 11: + 30% av u-håll
Proteinbehov för dräktiga ston?
12 g smältbart råprotein / MJ dräktighetstillägg
dvs totala behovet:
(Underhållsbehov av energi x 6 g smb rp) + (Tilläggsbehovet av energi x 12 g smb rp)
Hur mycket mjölk producerar digivande ston?
mjölkmängd ca 2,5-3% av kroppsvikten dagligen
Ston av små ponnyraser (<200 kg) producerar förhållandevis mer mjölk: 3-3,5% av kroppsvikten
Energibehov hos digivande ston: månad 1-3 och 4-avvänjning
Månad 1-3: + 100% av u-håll
Månad 4 - avvänjning: + 70% av u-håll
OBS! Ston av små ponnyraser (<200 kg) producerar förhållandevis mer mjölk (3-3,5% av kroppsvikten) och kräver därför ca 20% ytterligare i energitillägg
Proteinbehov hos digivande ston?
12 g smältbart råprotein / MJ digivningstillägg
dvs totala behovet:
(U-hållsbehov av energi x 6 g smb rp) + (Tilläggsbehovet av energi x 12 g smb rp)
Energibehov hos växande unghästar?
Totala energibehovet: underhållsbehov + tilläggsbehov för tillväxt (se Utfodringsrekommendationer för häst)
Räknas som vuxna vid 3 års ålder ur ett nutritionellt perspektiv, dvs ungefär samma energibehov som en fullvuxen häst
Lysinbehov hos växande unghästar? 3-4, 5-6, 7-12, 13-18 och 19-36 mån
Lysin = aminosyra som är viktig för tillväxt
Om vallfodrets proteininnehåll täcker unghästens proteinbehov täcks också lysinbehovet - annars behöver protein och lysin komma från andra foder
Först när det behövs komplement med andra proteinkällor, först då behövs lysinbehovet beräknas “manuellt”
g lysin/MJ
3-4 mån: 0,8
5-6 mån: 0,6
7-12 mån: 0,5
13-18 mån: 0,4
19-36 mån: 0,4
Viktigaste aminosyran för hästar?
Lysin = aminosyra som är viktig för tillväxt
Andra essentiella aminosyror för andra djurslag klassas också som essentiella för hästar, men det saknas underlag för samtliga förutom lysin för att beräkna hur stort behovet är av respektive aminosyra
Proteinbehov för växande unghästar? 3-4, 5-6, 7-12, 13-18 och 19-36 mån
g smb rp/MJ
3-4 mån: 13
5-6 mån: 10
7-12 mån: 8,5
13-18 mån: 7
19-36 mån: 6,5
Tre huvudkategorier av hästar med avseende på energi- och näringsbehov?
Vuxna hästar i ingen eller upp till medelhård prestation:
- Vanligt att grovfodergiva behöver begränsas för att undvika överhull
Avelsston och växande unghästar:
- Behöver ffa mer protein
Vuxna högpresterande hästar:
- Behöver ffa mer energi
Vad bör en foderstat till största delen bestå av?
Gräs är hästens naturliga föda och det foder som en hästfoderstat till största delen bör bestå av
Vallfoder kan innehålla allt en häst behöver (utom mineralämnena natrium och selen), men dess energivärde och näringsinnehåll varierar med varje skörd
Vad beror variation i vallfoders näringsvärden på? (3 st)
- Plantmognad vid skörd (botaniskt utvecklingsstadium)
- Botanisk sammansättning påverkar ffa innehåll av protein, Ca, Mg (högre om vallbaljväxter med)
- Gödsling (N) påverkar avkastningen i första hand (ingen N-gödsling ger låg avkastning, men även lågt proteininnehåll och högt sockerinnehåll i gräs).
Vad ska man inte ge till en fånghäst avseende vallfoder?
En ogödslad sen skörd är felaktigt att ge till en lättfödd / fånghäst, pga att sammansättningen i vallen blir det man inte vill ha
Riktlinjer för näringsinnehåll i vallfoder för alla vuxna hästar, ej dräktiga, ej digivande, ej högpresterande?
under 9 MJ/kg ts, ca 6 g smb rp/MJ
Riktlinjer för näringsinnehåll i vallfoder för avelsston, växande unghästar?
10 MJ/kg ts, 7-9 g smb rp/MJ
Riktlinjer för näringsinnehåll i vallfoder för högpresterande hästar?
över 10 MJ/kg ts, ca 6 g smb rp/MJ
- svårt att balansera vid skörd, tidig skörd ger högt energiinnehåll men även högt proteininnehåll
Vad händer i hästens kropp vid för högt proteinintag?
deaminering i levern - de aminosyror som inte behövs, kvävegruppen kopplas bort - från levern till njurarna och vidare ut i urinen - den delen av aminosyran som är kvar kommer gå in i energiomsättningen, men deamineringen kostar även energi - hästen kommer kissa och dricka något mer men inget som är farligt
Utfodring med stärkelserika foder?
Ökad risk för magsår i övre delen av magsäcken vid utfodring av stärkelserika foder
Begränsad förmåga att bryta ned stärkelse i tunntarm, dels pga att passagen är snabb och att amylas utsöndringen är väldigt låg (bryter ned stärkelse)
Onedbruten stärkelse i grovtarm ökar risken för acidos och kolik
Vad betyder det för hästen att den saknar gallblåsa?
begränsad förmåga att bryta ned fett
kan inte koncentrera gallan, rinner direkt från levern till tunntarmen
Maxrekommendationer för kraftfoder?
Max 150 g stärkelse per 100 kg kv och utfodringstillfälle och max 500 g stärkelse/100 kg kroppsvikt och dygn
- men mindre än 200 g stärkelse/100 kg kroppsvikt och dygn för att minska risk för magsår och kolik
Mag 75 g fett/100 kg kroppsvikt och dygn (ingen gallblåsa) (ca 1 dl)
Komplettera med kraftfoder - när?
När fri tillgång på vallfoder inte räcker för att täcka hästens energi- och proteinbehov
När vallfodrets proteininnehåll inte räcker för att täcka hästens proteinbehov utan att samtidigt ge för stort energiöverskott
När det inte finns tillräckliga mängder grovfoder (2018)
Energirika kraftfoder?
Spannmål: havre, korn vanligast (majs) - stärkelserika. Stärkelsens smältbarhet i tunntarmen är högst för havre.
- Vid giva av spannmål måste stärkelsens smältbarhet i tunntarmen beaktas - Onedbruten stärkelse i grovtarmen ökar risken för kolik
Betfiber: pektinfiber med hög smältbarhet i grovtarmen (obs måste blötläggas före utfodring - risk för foderstrupsförstoppning)
Vegetabilisk olja, linfrö/linfrökaka: fettrika foder (max 75 g fett/ 100 kg kroppsvikt och dygn)
Vanliga proteinkraftfoder för häst?
Sojamjöl - ges i små givor - ökad risk för Baron Gruff-sjuka (intestinal klostridios, mkt kraftig diarré). Miljöaspekter - odlas i Brasilien. Onödigt att ge till häst, andra likvärdiga alternativ finns.
Rapsmjöl eller vetedrank är lika bra proteinkällor som sojamjöl för växande unghästar
Linfrö och linfrökaka har lågt lysininnehåll, bör ej vara enda proteinkällan för växande hästar. Hela linfrön anses ha dietiska egenskaper (slembildande ämnen) men måste upphettas pga innehåll av ett enzym som kan bilda vätecyanid. Linfrökaka kan utfodras som den är.
Bryggerijäst/foderjäst, biprodukt från öltillverkning. Kan vara enda proteinfodermedel i foderstat för växande unghästar, smakligt, högt innehåll av bla lysin.
Potatisprotein mkt proteinrik biprodukt från stärkelseindustrin, ingår ofta i färdigfoder. Högt innehåll av lysin och metionin. Dammigt och luktar, behöver blandas i något annat mer smakligt foder.
Vilka makro- och mikromineraler är viktigast för häst?
Makro:
- Kalcium
- Fosfor
- Magnesium
- Natrium
Mikro:
- Selen
Makromineraler och dess funktion? (gram) (5 st)
Kalcium - skelett, muskler
Fosfor - skelett, energiomsättning i celler
Magnesium - enzymer, muskler
Natrium - vätskebalans
Kalium - vätskebalans, enzymer
Mikromineraler och dess funktion? (milligram) (7 st)
Mikromineraler = spårämnen, milligram
Järn - hemoglobin
Mangan - energiomsättning, broskbildning
Koppar - enzymer, hemoglobinbildning
Zink - enzymer, kreatin (hud, hår, hovhorn, slemhinnor)
Kobolt - enzymer, bildning av vitamin B12
Jod - sköldkörteln
Selen - enzymer som skyddar cellmembran
Vitaminer och dess funktion? (5 st)
A: slemhinnor, celldelning
D: reglerar Ca-nivå i blod
E: cellers antioxidant
K: blodets koagulering
B: cellernas energiomsättning
Behov av makromineraler?
(Ca, P, Mg, NaCl)
Vuxen, u-håll
Vuxen, arbete (lätt till medelhårt): högre behov av samtliga
Digivning mån 1-3: Högsta behovet av Ca och P
Växande unghäst 13-24 mån: Snarlikt behov av Ca och P som vuxen i arbete, men mindre behov av Mg och allra minst behov av NaCl i alla grupper
Mkt hårt arbete: Lite högre behov av Ca och P jämfört med alla förutom digivande, högsta behovet av Mg och ffa NaCl
OBS! Kvoten Ca/P måste alltid vara > 1,2 i totalfoderstaten
Kvoten Ca/P måste alltid vara?
> 1,2 i totalfoderstaten
Rekommenderad tillförsel av mikromineralen selen (Se) i mg/100 kg kv?
0,2 mg/100 kg kv för alla hästar
Max toleransgräns: 5 mg/100 kg kv
Tillgodose behovet av mineralämnen och vitaminer?
- Huvuddelen av behovet av de flesta mineralämnen och vitaminer tillgodoses via grovfoder och ev övriga foder i foderstaten, samt från mikrobernas vitaminproduktion i grovtarmen (B, K)
- Undantag: Natrium - via saltsten, och selen - via tillskott/mineralfoder
- “Mineralblock” är inte en tillförlitlig källa till mineralämnen
- Om fjolårsfoder används - komplettera foderstaten med vitaminfoder (t.ex. via mineralfoder som också innehåller vitaminer)
- Hästar behöver inte vitamin C via födan, de tillverkar det själv och är således helt onödigt
Hur länge betar en häst som själv får välja?
1. ca 8 h per dygn
2. ca 10-12 h per dygn
3. över 20 h per dygn
- ca 10-12 h per dygn
Ensilage ger en försurad miljö i hästens mag-tarmkanal?
1. ja
2. nej
3. vet ej
- Nej
Energivärdet i ensilage är högre än i hö (räknat på ts-basis)?
1. ja
2. nej
3. det är oberoende av konserveringsformen
- det är oberoende av konserveringsformen
Innehållet av protein i lucernpellets är…
1. ca 50 g per keg
2. ca 100 g per kg
3. ca 200 g per kg
- ca 100 g per kg
Ett dräktigt sto får högre energi- och näringsbehov från och med dräktighetsmånad
1. 11
2. 10
3. 8-9
- 8-9
Ett digivande sto har ungefär samma energibehov som…
1. en häst i lätt arbete
2. en häst i hårt arbete
3. det tredubbla energibehovet för underhåll
- en häst i hårt arbete
Ett föl väger vid födseln ungefär…
1. 10% av dess vuxna vikt
2. 20% av dess vuxna vikt
3. 1% av dess vuxna vikt
- 10% av dess vuxna vikt
Lysin är…
1. ett vitamin viktigt för tillväxt
2. en aminosyra viktig för tillväxt
3. ett enzym viktigt för tillväxt
- en aminosyra viktig för tillväxt
Hästar har svårt att bryta ned större mängder fett pga…
1. avsaknad av galla
2. avsaknad av gallblåsa
3. liten utsöndring av amylas
- avsaknad av gallblåsa
1 kg havre innehåller jämfört med 1 kg hö skördat i mitten av juni…
1. lika mycket energi
2. dubbelt så mycket energi
3. hälften så mycket energi
- lika mycket energi
Mineralblock kan användas som selenkälla till hästar
1. nej, det är inte tillförlitligt
2. ja, det fungerar bra
3. selen - what?
- nej, det är inte tillförlitligt
