Uremivård Flashcards
Vad ingår i uremivård?
1) Aktiv uremivård
- njurtransplantation
- levande donator
- avliden donator
- peritonealdialys
- CAPD
- APD
- hemodialys
- hmeodialys
- hemodiafiltration
2) Konservativ uremivård
Vad innebär konservativ uremivård?
- Läkemedelsbehandling av:
- hypertoni
- hyperkalemi
- acidos
- hypokalcemi
- hyperfosfatemi
- D-vitaminbrist
- anemi
- Överväg proteinreducerad kost
- Livsstil (motion, reducera övervikt och rökstopp viktigast)
När är det aktuellt med konservativ uremivård?
Det händer att av tekniska skäl att det inte är genomförbart att ge möjlighet till dialys. Ofta är det dock patientener som avstår själva från aktiv uremivård, bor t.ex. långt ifrån sjukhus och kan inte tänka sig sköta det själv eller är nöjda med sitt liv. Kan ändå leva ganska lång tid med GFR 4-5 och må helt okej.
Hur vanligt är uremivård i världen?
- 2 miljoner i aktiv uremivård
- ca 90% HD, 10% PD
- 500 000 transplanterade
- 145 länder (/230) erbjuder dialys gratis för patienterna
- 60% i USA, Europa eller Japan
Hur går peritonealdialys till?
Patienten har en peritonealkateter in i bukhålan.
Dialysvätska tillförs till bukhålan via katetern. Vätskan får sitta kvar i några timmar för att “dialysera” mha diffusion och osmos över bukhinnan som är kapillärrik. Vätskan töms sedan ut via katetern. Ny dialysvätska tillförs.
Vad är CAPd och APD?
CAPD = Dagbyte, man byter några gånger om dagen (tar ca 30min). Tappar ut 2L vätska och sedan för in 2L dialysator.
APD = Nattmaskin, byts automatiskt under natten flera gånger.
Vad är syftet med PD-behandling?
- rena blodet från slaggprodukter
- normalisera elektrolytbalansen
- avlägsna vätskeöverskott
- normalisera syra-basbalansen
- … och den ska inte orsaka cellskador!
Bukhålans fysiologi
Normalt finns det ca 2dl vätska hos friska personer i bukhålan. Vätskan är proteinrik och innehåller bl.a. leukocyter. Den omsätts en gång per dygn. Fungerar som infektionsskydd och smörjmedel.
Vid påsdialys kan en normaltor person ha 2-2,5L dialysvätska i bukhålan.
Hur sker transporten av ämnen genom peritoneum?
- Diffusion - koncentrationsgradient
- Konvektion - ämnestransport drivs av vätskeflöde
- Ultrafiltration - vattenflöde över ett semipermeabelt membran som drivs genom koncentationsskillnad av ett “odiffunderbart” osmotiskt ämne
Vad påverkar diffusionen?
- molekylens storlek
- koncentratinosskillnaden
- elektrisk laddning av molekylen och membranet
- flödeshastighet över membranet
Vad är konvektion?
När ämnen vandrar från ett område till ett annat via ett halvbenomsläppligt membran mha vätskeflödet.
Volymen ändras, inte koncentrationen.
Vad påverkar ultrafiltration?
- osmotisk agens/glukos
- dialystid
- peritoneums genomsläpplighet
- hydrostatiskt tryck
Vilka olika koncentrationer glukos finns i PD-vätskor?
- Glukos 1,5% (gul) = “svag” lösning som kan dra lite vatten från patienten
- Glukos 2,5% (grön) = “mellanstark” lösning som kan dra mer vatten från patienten
- Glukos 3,9% (röd) = “stark” lösning som kan dra mycket vatten från patienten
Hur uppkommer PD-peritonit?
Orsakas oftast av oavsiktlig kontamination, dvs pat kan vidröra kopplingen med handen, kläder el dyl. Kan också mer sällsynt bero på bakteriespridning från tarmen.
Vid peritonit fördubblas bakterieantalet var 20e minut utan antibiotika.
Vilka bakterier är vanligaste vid peritonit?
Bakterier tillhörande hudfloran är vanligast förekommande agnens - särskilt koagulasnegativa stafylokocker (ca 70% av alla peritoniter).
Vad får man för symtom vid peritonit?
Kardinalsymtomet är grumligt dialysat.
Kan även få ont i magen och eventuellt bli väldigt allmänpåverkad med feber.
Finns det några kontraindikationer för PD?
- omfattande sammanväxningar i bukhålan
- stora diafragmadefekter
- aktuell divertikulit eller aktiv inflammatorisk tarmsjukdom
- ej samarbetsvillig patient (trots adekvat info och utbildning)
Vilka olika typer av hemodialys finns det?
- Hemodialys (diffusion)
- Hemofiltration (konvektion)
- Hemodialfiltration (diffusion + konvektion)
- 50% av dialyspatienter i Sverige
Hurdana är dialysfilter?
- består av syntetiskt material (polysulfon) som är uppbyggt i små små små kapillärer som fylls av blodet och på utsidan har vi dialysatet precis som i riktiga njuren.
- biokompatibelt
- olika storlekar och egenskaper
Varför behövs en AV-fistel vid dialys?
Vi vill ha ett flöde på minst 600ml/min i dialysen. Genom att koppla artären med venen får vi ett ökat flödei venen. Vi stjäl lite av handens cirkulation.
Ett alternativ är AV-graft men det har en högre infektionsrisk.
Även central dialyskatater är ett alternativ.
Vad är en CDK?
Cenral dialyskateter är en kateter som används vid dialysbehandling. inuti en CDK finns två lumen som läggs i ett större kärl. Den ena lumen är lite längre än den andra för att blodet inte ska sugas tilbaka till dialysmaskinen (recirkulation) utan fortsätta ut i blodbanan.
När används CDK?
Oftast då patienten är ny i dialysbehandling, i väntan på en AV-fistel eller då behandling med dialys väntas pågå en kortare tid.
Hur går hemofiltration till?
Blod pumpas ur en patient mha blodpump. Efter pumpen får blodet anti-koagulation (innohep) för att sedan fortsätta till dialysatorn, altså filtret. Från filtret dräneras ultrafiltratet (altså slaggprodukterna), och sedan läggs till en steril infusionssolution för att ersätta det som filtrerats ut. Tillför patienten en stor mängd vätska under dialysen, måste komma upp til 2L. Sedan åker blodet tillbaka in i patientens blodsystem.
Vilka av njurens huvudsakliga funktioner åstadkommer man med dialys?
- utsöndring av vätska
- reglera elektrolyt-balansen
- frigöra kroppen från slaggprodukter
- medverka för att upprätthålla syra-bas-balansen
