Kronisk njursvikt Flashcards

1
Q

Namnge strukturerna på bilden

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka är njurens funktioner?

A
  • reglerar vätskebalansen
  • reglerar elektrolytbalansen
  • filterar bort slaggprodukter
  • deltar i regleringen av blodtrycket
  • reglerar kroppens pH (sya-bas balans)
  • deltar i regleringen av skelettmetabolismen
  • producerar blodbildande hormon
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Njuren är viktig för regleringen av vilka hormoner?

A

Erytropoietin (blodet)

D-vitamin (skelettet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur kan njursvikt leda till hyperparatyroidism?

A

Nedsatt njurfunktion leder till minskad bildning av aktivt vitamin D. Aktivt vitamin D krävs för adekvat upptag av calcium i tarmen. Då kommer calcium nivån sjunka vilket stimulerar bisködkörtlarna att bilda PTH -> sekundär hyperparatyroidism.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur kan vi mäta njurfunktion?

A

Kreatinin, MDRD

Cystatin C, Cystatin C GFR

Clearance / GFR

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka faktorer påverkar kreatinin?

A

Beror på ålder, kön, muskelmassa.

Fysisk aktivitet då det bildas av muskler och intag av protein kan påverka.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hurdan är Cystatin C som markör för njurfunktion?

A
  • Ideal markör för GFR
  • Konstant frisättning till blodbanan
  • Oberoende av kön, ålder och kroppstorlek
  • Filtreras fritt och fullständigt i glomeruli
  • Ingen reabsorption eller sekretion
  • Elimination bara via njuren
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad påverkas Cystatin C av?

A
  • Graviditet
  • Tyreoidearubbningar
  • Steroidbehandling
  • Rökning
  • Inflammation
  • Leverfunktion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är Cystatin C?

A

Ett glykoprotein som finns i alla cellbärande celler. Ideal markör för GFR.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är clearance?

A

Den volym plasma som per minut helt befrias från ett ämne.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur kan clearance mätas?

A

Kreatinin clearance (endogen clearance?)

Iohexol eller Chorm-EDTA clearance

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur ser kurvan ut för relationen mellan serumkreatinin, muskelmassa och njurfunktion?

A

Om vi tittar på nivån 30GFR är det stora skillnader i krea.

Den är exponentiell. Händer inte så mkt med krea innan man förlorat hälften av njurfunktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är prevalensen av njursvikt?

A

10% av befolkningen har någon grad av njursvikt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är relationen mellan njursvikt och CVD?

A

Njursvikt är en lika stor riskfaktor för att utveckla hjärtinfarkt som diabetes och etablerad kranskärlssjukdom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur definieras kronisk njursjukdom, kronisk njurskada och kronisk njursvikt?

A

Kronisk njursjukdom = njurskada eller njursvikt som varar >2 månader

Kronisk njurskada = tecken till njursjukdom i blodet, urinen eller biopsi

Kronisk njursvikt = nedsatt GFR, reduktion av antal fungerande nefron

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur stadieindelas kronisk njursvikt?

A

CKD 1 Normal njurfunktion - GFR > 90ml/min

  • normalt GFR men kanske andra förändringar som albuminuri

CKD 2 Lätt nedsatt njurfunktion - GFR 60-90ml/min

CKD 3 Måttligt nedsatt njurfunktion - GFR 30-59ml/min

CKD 4 - Gravt nedsatt njurfunktion - GFR < 30ml/min

CKD 5 - Terminal njursvikt - GFR < 15ml/min

  • viktigt att utreda transplantation/aktiv uremivård
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad ska man komma ihåg att göra när man träffar en patient med anemi?

A

TA KREATININ!!! Njursvikt är en smygande lömsk sjuka.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Symtom vid svår njursvikt

A
  • Trötthet, koncentrationssvårigheter
  • Klåda
  • Nedsatt aptit och illamående/kräkningar
  • viktnedgång
  • Övervätskning - svullnad och andfåddhet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilka sjukdomar kan orsaka kronisk njursvikt?

A

Primära njursjukdomar

  • Glomerulonefrit
  • Interstitiell nefrit
  • Polycystisk njursjukdom

Sekundära njursjukdomar

  • Diabetes mellitus
  • Hypertoni /nefroskleros
  • Systemsjukdomar /vaskulit
  • Amyloidos
  • Myelom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vilka sjukdomar leder till dialyskrävande njursvikt?

A

Glomerulonefrit 25%

Diabetesnefropati 17%

Adult polycystisk njursjukdom 11%

Hypertoni 11%

Pyelonefrit 4%

Uremi UNS 10%

Övriga 22%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Varöfr får man viktnedgång vid kronisk njursvikt?

A

Kronisk njursvikt är en toxicitet, leder till katabolism. Påverkar aptit men även anabolism. Acidosen är också viktig och leder till muskelnedbrytning.

22
Q

Vad har njuren för kompensatoriska mekanismer och vad leder de till?

A

Glomerulär hypertrofi, hyperfiltration och intraglomerulär hypertension.

Leder till ökad progresstakt.

23
Q

Vad leder ökat intraglomerulärt tryck till?

A

Mesangiecellsproliferation

Frisättande av cytokiner och tillväxtfaktorer (kan förebyggas med ACE-hämmare)

24
Q

Påverkbara riskfaktorer för progress av njursvikt

A
  • blodtryck
  • proteinuri
  • aktivering av RAAS
  • rökning
  • övervikt (korrelerar till mikroalbuminuri)
25
Q

Vilka orsaker till förlust av njurfunktion går inte att påverkas?

A
  • kön
  • ålder
  • etnisk härkomst
  • hereditet
  • bakomliggande njursjd
    • polycystisk njursjd
    • diabetes
    • FSGS
26
Q

Vilka åtgärder förhindrar progress?

A

Blodtryckskontroll <130/80

Lipidsänkning

Fosfatsänkning - Fosfat orsakar progress av njurskada genom inlagring av kalk-fosfat i njurens interstitum som i sin tur leder till inflammation

Acidoskorrektion - ger i sig progress av glomerulär skada med utsöndring av syra i det enskilda nefronet

27
Q

Hur mäts proteinur?

A

Urinsticka (inte kvantitativt)

Ualbumin, Albumin/Krea-kvot (< 3)

24h-urinsamling, tU-albumin

28
Q

Hur graderas proteinuri?

A

Normalt: 30 mg/d protein i urin eller kvot <3.0 g/mol

Micoralbuminuri: 30-300 mg/d eller kvot 3.0-30 g/mol

Nefrotisk proteinuri: >3 g/d eller kvot >30 g/mol

29
Q

Hur ser utvecklingen av njursvikt ut hos patienter med t2dm?

A

Proteinuri relaterat till t2dm

30
Q

Vilka indikationer finns för RAAS behandling?

A
  • Hypertoni
  • Hjärtsvikt, viktigt att tänka på cardiac output
  • Diabetes mellitus
  • Proteinuri
  • Nedsatt njurfunktion
31
Q

Hur skyddar ACEi/ARB njuren?

A

ACEi/ARB minskar det intraglomulerulära trycket viklet minskar albuminuri och skyddar njuren.

32
Q

Hur insätts RAAS-blockad?

A
  • Börja med låg dos och öka successivt!
    • Helt renalt utsöndrat, dosen måste justeras enligt njurfunktion.
  • Kontroll av p-kalium och p-krea 4-7 dagar efter insättning av ACEi, efter 2 veckor vid ARB
  • Seponeras tillfälligt vid samtidig sjukdom som orsakar dehydrering och/eller akut njurfunktionsnedsättning
    • INFORMERA PATIENTEN OM DETTA!!!
33
Q

Vad ska man komma ihåg vid RAAS-behandling vid njursvikt?

A

Det är aldrig fel att sätta in ACEi eller ARB vid njursvikt, undantag terminalnjursvikt med risk för behov av dialysstart.

Alla med proteinuri SKA ha RAAS-blockad.

Viktigt med uppföljande kontrollprover.

Om viss stegring ta nytt prov efter 1 vecka! Vid >30% stegring, sätt ut och misstänk? Vad ska uteslutas?

34
Q

Vad ingår i predialytiska arbetet?

A
35
Q

När ska man göra vad vid behandling av progredierande njursvikt?

A

Backe man inte vill åka brant ut.

Blodtryck & RAAS-blockad.

Sedan har det kommit grupp av läkemedel SGLT2-hämmare som är diabetesbehandling.

Mindre aktivt vitD samt fosfatbindare, börjar vid GFR 45. Sedan får vi EPO-brist.

Måste alltid utesluta andra anemiorsaker men vid GFR 20 kan det faktumet absolut bidra. Men vid GFR 40 då är det sannolikt inte njursvikten som orsakar anemi.

36
Q

Vilka behandlingskontroller tas vid njursvikt?

A
  • kroppsvikt
  • blodtryck
  • blodstatus
  • St-bikarbonat
  • kreatinin/GFR
  • s-urea
  • s-fosfat
  • s-kalcium
  • s-albumin
  • kalciumjonaktivitet
  • PTH
  • albumin/kreatininkvot
  • tU-albumin
37
Q

Vad finns det för farmakologiska aspekter som bör beaktas vid GFR < 30ml/min?

A
  • Lm med renal utsöndring eller aktiv metabolit med renal utsöndring: Metformin, Digoxin, Allopurinol, Atenolol, Sotalol, ACE, Gabapentin, Nitrofurantoin, Simvastatin
  • Antibiotika, glöm ej dosreducera med hänsyn till GFR
  • Acyklovir
  • Byte av Thiazider till Loopdiuretika
  • Värktabletter, vad ger ni?
38
Q

Antibiotika vid njursvikt

A

Glöm ej dosjustera antibiotika vid nedsatt njurfunktion, läs FASS.

  • Kinoloner
  • Amoxicillin
  • Cefalosporiner
  • Trimetorpim-sulfa
  • Furadantin?
  • Vancocin
  • Aminoglykosider
39
Q

Hur stor andel av typ 2-diabetes patienter har albuminuri resp makroalbuminuri vid diagnos?

A

20-25% har albuminur, 3-5% har makroalbuminuri.

40
Q

Hur stor andel av typ 2-diabetespatienter utvecklar njurpåverkan under sin livstid?

A

30-40%

41
Q

Beskriv de 5 faserna vid diabetesnefropati.

A

Fas I - inga kliniska symtom

  • ökad njurstorlek - hypertrofiska glomeruli
  • ökad glomerulärt plasmaflöde och filtrationstryck
  • hyperfiltration 20-50%
  • diskret ansträngningsutlöst albuminuri
  • normalt bltr

Fas II

  • hyperfiltration 15-25%
  • förtjockning av GBM
  • mesangial expansion
  • normal albuminutsöndring
  • normalt bltr

Fas III - Mikroalbuminuri

  • ökade histologiska förändringar
  • mikroalbuminuri 2-20 g/mol (syns ej på urinsticka!!!)
  • minskad hyperfiltration = normalt GFR
  • ökat blodtryck

Fas IV - diabetes nefropati

  • makroalbuminuri >20 g/mol (positiv sticka)
  • normalt till lätt sänkt GFR
  • hyperlipidemi
  • hypertoni

Fas V - njursvikt

  • stigande p-krea och fallande GFR ca 1ml/min /månad
  • minskande albuminuri
  • uremiska symtom
42
Q

Hur diagnostiseras diabetesnefropati?

A
  • Konstant albuminuri: >300 mg/d eller alb/krea-kvot >30 mg/mmol i minst 2 av 3 urinprov under 3-6 mån
  • Typ 1 DM:
    • diabetesretinopati
    • klinisk diagnos i typsiak fall
    • frånvaro av annan njursjd!
  • Typ 2 DM:
    • albuminuri kan finnas vid diagnostillfället pga “tyst” sjd under flera år
    • vanligare att annan sjd än DN orsakar albuminur hos typ 2 (30%) = njurbiopsi
43
Q

Vilka njursparande effekter har SGLT2-hämmare?

A
  • minskar intraglom trycket (leder till konstriktion av afferenta arteriolen)
  • sänker blodsockret och blodtrycket
  • minskar inflammation och fibros
  • minskar albuinuri
  • minskar oxidativ stress

Inte bara bra för diabetes men även bra för kronisk njursvikt och hjärtsvikt.

44
Q

Hur påverkar RAAS-blockerare och SGLT2 intraglom trycket? Vad om de kombineras?

A
45
Q

Vad ska man tänka på när njurfunktionen försämras?

A
  • tänk GFR!
  • se över läkemedelslistan
    • ev justering av lm
    • ev byte av lm
  • utvidgad provtagning:
    • kalk-fosfatbalans
    • acidos - standardbikarbonat
  • när ska njurmedicin kontaktas?
46
Q

Vad ingår i aktiv uremivård?

A

Hemodialys, Påsdialys, Transplantation

47
Q

Vilka olika donationsprocesser finns det?

A
  • Levande donator
  • DBD - donation after brain death
  • DCD - donation after circulatory death
48
Q

Vem är aktuell för njurtransplantation?

A
  • blir aktuellt vid GFR <10 /dialysbehov
  • utredning, vikt, ålder
  • röntgen - lungor
  • hjärt-kärlundersökningar, iliaca kärl
  • specifik utredning: njurvägsmissbildningar, diabetes, man >50 år
  • residualurin, miktionsflöde
  • cystnjurar - njurstorlek
49
Q

Kontraindikationer till njurtransplantation

A
  • ischemisk hjärtsjd? vänsterkammarfunktion!
  • malignitet - 2 år
  • bristande compliance
  • missbruk
  • allvarlig psykisk sjd
  • rökning!?
50
Q

Hur går donatorsutredning till?

A
  • noggrann anamnes samt status
  • prover samt underöskning enl. mall, glukosbelastning mm
  • långvarig vänskap - ingen ekonomisk ersättning
  • rökstopp
  • kuratorskontakt
  • donationen ska ske av egen fri vilja och donatorn måste vara FRISK!
  • vävnadstyp - korstest
51
Q

Vilka läkemedel bör man ta efter transplantation?

A

Trippelbehandling

  1. Prograf (Takrolimus) Advagrav, Sandimmun Neoral (cyklosporin)
  2. Cellcept/Myfenax alt Axathioprin
  3. Steroider: Rapaman, Certikan

Valcyte - Profylax mot CMV

Bactrim - Profylax mot Pneumocystis

52
Q

Vilka långtidskomplikationer finns vid transplantation?

A
  • hypertoni
  • hjärt-kärlsjd
  • övervikt
  • skelettproblem
  • diabetes
  • malignitet, hud, lymfom