Akut njursvikt Flashcards
Hur definieras AKI?
Akut njurskada: ofta reversibel som leder till sänkt GFR
- Ökad s-krea >26 umol/L inom 48h; eller
- Ökat s-krea >1,5 ggr basvärde inom 7 dagar; eller
- Urinvolym <0,5ml/kg/h under mer än 6h.
Oliguri: <400ml/dygn
Anuri: <100ml/dygn
Vad finns det för orsaker till prerenal njursvikt?
- Minskad blodvolym
- Blödning
- Diarré/kräkning
- Brännskador
- Påverkad intrarenal hemodynamik
- Vasokonstriktion (hyperkalcemi, kokain, NSAID, kontrastmedel mm)
- Akut försämring av autoregulation (NSAID, ACEi, ARB)
- Minskad effektiv blodvolym
- Systemisk vasodilatation (sepsis, leversvikt, anafylaxi)
- Minskat cardiac output (hjärtsvikt, kardiogen chock, AS)
Vad finns det för orsaker till renal njursvikt?
- Intoxikationer
- endogena: myoglobin, hemoglobin, lätta kedjor, hyperkalcemi mm
- exogena: svamp, etylenglykol, lm
- Vaskulära orsaker
- aortadissektion
- njurartär/ven-trombos
- Immunologiska orsaker
- glomerulonefrit
- vaskulit
- allergisk TIN
- Infektioner
- pyelonefrit
- sorkfeber
- CMV
- BK-virus
- Malign hypertoni
- TTP/HUS (oftast EHEC)
Vad finns det för orsaker till postrenal njursvikt?
- Externa orsaker
- prostatacancer
- tumörer (cervixcancer, lymfom)
- retroperitoneal fibros (oftast kopplat till IgG-relaterad sjd)
- Interna orsaker
- urinvägskonkrement eller blodkoagel
- icke-fungerande KAD
- urinvägscancer
Hur bör AKI handläggas?
- uteslut och åtgärda ev prerenal njursvikt
- hantera saltbalans- och syra/bas-rubbningar
- komplettera rutinprovtagning med
- P-albumin, P-kalcium
- P-urea, B-standardbikarbonat
- urinsticka, U-alb/krea
- uteslut postrenalt hinder
- bedöm vätskestatus och vidta lämplig åtgärd
- seponera nefrotoxiska lm
- ta upp en bra anamnes över substansintag
- ha kunskap om akuta dialysindikationer
Hur ser den kliniska bilden ut vid prerenal njursvikt?
- I anamnes och status dominerar symtom från sjukdomen som utlöste njursvikten:
- illamående, kräkningar, diarréer vid gastroenterit
- andfåddhet, rosslig andning, hosta vid hjärtsvikt/kardiorenalt syndrom
- feber, frossa, fokala infektionssymtom vid sepsis
- ascites, ev ikterus vid hepatorenalt syndrom
- multitrauma med omfattande kroppsskador och smärta
- uremiska symtom kan förekomma men mindre iögonfallande
- Kardinalt ombination kreastegring/oliguri + lågt blodtryck
- med tecken på hypovolemi
- med tecken på övervätskning
- hyperdynamisk cirkulation
Kardinalkombination av fynd vid prerenal njursvikt:
kreatininstegring/oliguri + lågt blodtryck:
- med tecken på hypovolemi (vid vätskeförlust)
- med tecken på övervätskning (hjärtsvikt, hepatorenalt syndrom)
- hyperdynamisk cirkulation (sepsis)
Vad är uremiska symtom?
Vad är Nefrotiskt syndrom?
Syndrom som uppstår på grund av skadade podocyter
- ödem
- hypoalbuminemi
- nefrotisk proteinuri (>3,5 g/dygn)
- hyperlipidemi
Vad är nefritiskt syndrom?
Syndrom som uppstår på grund av inflammation som leder till disruption i glomerulära basalmembranet.
- förhöjd krea
- hypertoni
- mikroskopisk hematuri
- proteinuri (<3,5 g/dygn)
Hur ser den kliniska bilden ut vid renal njursvikt?
- vid primär njursjd ofta inga symtom eller uremiska symtom/oliguri men först vid njursvikt stadium 5
- vid systemsjd (vaskulit, SLE, TTP, HUS) dominerande symtom från andra organsystem
- smärta över njurlåge (vid njurinfarkt)
- blodtryck i regel högt eller normalt, patienter euvolema eller övervätskade
- uremiska symtom
- uppstår vid ureavärde 30-40 mmol/l och GFR <15
- nefrotiskt syndrom
- nefritiskt syndrom
Hur ser den kliniska bilden ut vid postrenal njursvikt?
I anamnes och status dominerar symtom från sjukdomar som leder till postrenalt hinder:
- flanksmärta och hematuri vid njursten
- makroskopisk hematuri och viktnedgång vid malignitet
- LUTS vid prostataförstoring/cancer
- feber/frossa och flanksmärta vid avstängd pyelit
- oliguri/anuri utvecklas tidigt i förloppet
- kliniskt manifest övervätskning ovanligt
- blodtryck normalt/förhöjt
Vad riktar sig diagnostik av akut njursvikt åt?
Diagnostik vid akut njursvikt riktar sig åt 2 håll:
- leta efter bakomliggande orsak till njursvikt
- leta efter rubbningar i kroppen förorsakade av njursvikten som är ofta asymtomatiska men livshotande
Hur diagnoseras prerenal njursvikt?
- anamnes: uppgifter om vätskeförlust, ortostatism, andfåddhet, uremiska symtom
- status: lågt bltr, intorkning, övervätskning
- utesluta postrenalt hinder mha bladder-scan eller UL-njurar
- utesluta aktiv patologisk process i njurar: frånvaro av mikrosk proteinuri/mikro- eller makroabluminuri
Hur diagnostiseras postrenalt njursvikt?
- anamnes: subjektiva besvär från underlivet, LUTS, makroskopisk hematuri
- status: oliguri/anuri, smärta över urinblåsa, euvolemi eller övervätskning, ofta hypertoni
- röntgen: hydronefros eller urinstämma på bladderscan
Hur diagnostiseras renal njursvikt?
- anamnes: intag av nefrotox mediciner, symtom från flera organsystem samtidigt vid systemsjd som vaskulit eller SLE, uremiska symtom vid mkt snabb progress av njursvikt, nyligen genomgången infektion
- status: hypertoni, övervätskning eller euvolemi, fynd fårn andra organsystem vid systemsjd
- utesluta postrenal och prerenal njursvikt med lämpliga diagnostiska metoder.
- urinanalyser
- klinisk kemi
- klinisk immunologi
Vilka urinanalyser bör tas vid diagnostik av renal njursvikt?
- mikroskopisk hematuri och/eller proteinuri
- kardinala fynd och talar för aktiv inflammatorisk process i njurarna
- sediment: erytrocyter och cylindrar
- vid inflammation i njurarna
- proteinprofil i urinen
- Bence-Jones proteinuri vid myelom
- förhöjt HC protein vid tubulär proteinuri
- gradering av albuminuri
Vilka labprover bör tas vid diagnostik av renal njursvikt?
- CRP och SR
- högt ffa vid ssytemsjd eller maligniter
- normala värden vid glomerulonefriter
- diff: eosinofili kan förekomma vid vissa vaskuliter, IgG4 medierad sjukdom eller tubulo-interstitiell nefrit
- hyperkalcemi förekommer vid multipelt myelom, sarkoidos, TBV och primär hyperparatyreoidism och njursvikt kan vara första fynd vid dessa sjukdomar
- hemolytisk anemi och trombocytopeni vid TTP/HUS
- proteinprofil i blodet:
- M-komponent vid myelom och
- AL-amyloidos förhöjt vid IgA nefrit
- myoglobin: höga värden vid rabdomyolys
Vilka immunologiska prover bör tas vid diagnostik av renal njursvikt?
- ANA: positiv vid SLE och Sjögrenssyndrom
- ANCA (MPO och PR3): pos vid vaskuliter
- GBM-ak: pos vid Goodpastures syndrom
- PLA-2R ak: pos vid membranös glomerulonefrit
- IgG4 ak: pos vid IgG4 medierad sjukdom
- komplemet:
- C3 sänkt vid postinfektiös glomerulonefrit
- C4 sänkt vid SLE nefrit och membranproliferativ glomerulonefrit
- C1q sänkt vid SLE nefrit
Vilka rubbningar i homeostas kan ses vid akut njursvikt?
- rubbningar i vätskebalans: övervätskning, intorkning,
- rubbningar i syrabas status - metabol acidos kan vara livshotande
- risk för akut hjärtsvikt och plötslig hjärtdöd
- hyperkalemi - kan vara livshotande
- risk för arytmi
- hypoalbuminemi vid nefrotiskt syndrom - kan vara livshotande
- risk för lungemboli vid p-albumin <25
- renal anemi (normokrom normocytär) förekommer några veckor efter njurskada
- hypertoni: övervätskning, aktivering av RAAS
- hypotoni: prerenal njursvikt
Övergripande behandling av akut njursvikt
- Första åtgärder mot potentiellt livshotande rubbningar (hyperkalemi, metabol acidos, hypoalbuminemi)
- Genomgång av patientens läkemedel (borttagning eller paus av nefrotoxiska läkemedel, ev dosjustering av lm som utsöndras via njurar)
- Riktad behandling mot bakomliggande orsak till njursvikt
- Korrigera vätskebalans
- Behandla hypertoni
Hur behandlas akut prerenal njursvikt?
- vätskebehandling vid intorkning / rabdomyolys
- LOOP-diuretika i högdos vid övervätskning (även vid lågt bltr)
- antibioitika iv och inotropi på IVA vid sepsis
- undvik jodhaltiga kontrastmedel och nefrotoxiska lm
- akut dialysstart kan övervägas (ffa om uremi i sig negativt påverkar behandling mot grundsjd)
Hur behandlas akut renal njursvikt?
- kortvarig behandlingmed kortison vid tubulointerstitiell nefrit
- immunosuppressiv behandling vid vaskulit, man behöver inte vänta på biopsisvar vid freökomst av specifika antikroppar
- hydroxiklorokin, MFM (mykofenolatmofetil) och hög dos kortison vid SLE nefrit
- plasmaferes vid TTP, Soliris vid atypisk HUS
- glomerulonefriter behandlas efter biopsisvar men behandling med LOOP-diuretika, RAAS-blockad, antikoagulantia och eventuellt kortison kan påvöbrjas redan innan biopsisvaret vid nefrotiskt syndrom
Hur behandlas akut postrenal njursvikt?
- avlasta njurar:
- KAD vid urinstämma
- nefrostomi vid hydronefros
- kreatinin och kalium brukar sjunka snabbt efter avlastning
- risk för intorkning i den polyuriska fasen av njursvikten
- ofta behov av iv vätskesubstitution i några dagar