UK5 ledarskap Flashcards
Moralisk ordning
en uppbyggnad av gemensamma mål, värden och normer som avser att upprätthålla en god sammanhållning och ett bra samarbete.
Traditionell auktoritet
får sin legitimitet genom att vara sanktionerad/godkänd av traditionen. Personer i underordnade positioner accepterar och lyder dessa auktoriteter pga de tror på och starkt värdesätter de gamla, väletablerade sederna och vanorna. Lärare som utövar denna typ av auktoritet uppfattas ofta som konservativa och auktoritära.
Karismatisk auktoritet
får sin legitimitet genom att ledaren väcker engagemang, beundran och tillgivenhet. Dessa typer av lärare inspirerar och väcker beundran hos elever genom passion och starkt engagemang.
Rationell-legal auktoritet
får sin legitimitet genom formella normer och lagar. Underordnade personer följer auktoriteten pga lagarna och reglerna är grunden till att auktoriteten har sin position. Dessa typer av lärare är som en kompetent chef i klassrummet.
Professionell auktoritet
får sin legitimitet genom att andra uppfattar att auktoriteten har en särskild expertis som är nödvändig för att uppnå gemensamma mål.
Makt
innebär att en person får sin vilja igenom och folk lyder personen.
Expertmakt
innebär att ett inflytande som uppstår pga att andra tror att en viss person har mer kunskap eller färdigheter än en själv.
Personlig makt
innebär att andra identifierar sig, beundrar eller ser upp till en person som därmed utövar ett inflytande.
Informationsmakt
innebär att en person utövar inflytande genom att använda logik, argument och information.
Legitim makt
innebär att andra uppfattar att en person har ett inflytande i gruppen som legitimeras av en erkänd maktstruktur och den roll som ledare man uppfattar att personen har.
Belönande makt
innebär att en person har mandat att ge och utlova belöningar om man gör som hen säger.
Tvångsmakt
innebär att en person har mandat att hota eller ge bestraffningar om man ej gör som hen säger.
Värdepedagogik
den aspekt av den pedagogiska praktiken som resulterar i att politiska och moraliska värden, liksom normer, dispositioner och färdigheter som bygger på sådana värden förmedlas till eller utvecklas hos elever.
Explicit värdepedagogik
associeras med de olika metoder och praktiker som lärare utövar och engagerar sig i för att skapa lärtillfällen för elever när det gäller värdefrågor.
Kan handla om att skolan medvetet förebygger mobbing, kränkningar och diskriminering. Kan även handla om att läraren samtalar med eleverna om hur man är en bra kompis, lyfter värdefrågor och moraliska diskussioner.
Implicit värdepedagogik
associeras med att lärare själva mer oreflekterat utgör rollmodeller med andra aspekter av den dolda läroplanen. Det rör sig här om gestaltning och förmedling av implicita värden.
Den dolda läroplanen
associeras oftast med negativa, socialt reproducerande eller förtryckande av processer och effekter. Behöver dock inte alltid ha “dåliga” effekter, då det kan ge ökad samarbetsförmåga eller ökad självkänsla. Problemet är att den är dold, och att man som lärare ofta tror sig lära ut enbart svenska eller matte, och inte undersöker vad eleverna faktiskt lär sig utöver ämneskunskapen. Ex. befästande könsroller i mattetal, odemokratiska elevrådsmöten, lärarens sätt att lösa konflikter.
Olika fostransstilar
fyra olika fostransstilar, auktoritär, eftergiven, oinvolverad och auktoritativ.
Auktoritär fostransil
innebär att vuxna kräver och förväntar sig att barnen ska lyda utan att ifrågasätta. Regler förklaras sällan, utan man förväntar sig att barnet bara ska göra som man säger.
Eftergiven fostranstil
innbär att vuxna i mycket stor utrstäckning låter barnen göra vad de vill och fatta egna beslut.
Oinvolverad fostranstil
innebär att vuxna är oengagerade och minimalt involverade i barnets liv och upplever sin fostran roll som en bördan känslomässig distans till barnet.
Auktorativ fostranstil
innebär att vuxna ställer krav och sätter upp regler och de förväntar att barnet ska samarbeta. Här lyssnar vuxna på barnet och involverar barnet i besluten och förklarar varför saker görs som de görs.
Grupptendenser
när forskning pekar på att det är vanligare att ett beteende förekommer hos en specifik grupp.
Ensidig påverkan
en envägs-process där påverkan går från förälder till barn.
Ömsesidig påverkan
en tvåvägs-process där föräldrar påverkar barn och barn påverkar föräldrar.
Individperspektiv
betraktar ledarskap som en fråga om ledarens personliga eller psykologiska egenskaper.
Grupperspektiv
betraktar ledarskap som en social process eller grupprocess, som något som upprätthålls i de sociala interaktioner som sker i gruppen. Beroende av gruppens normer, roller och mål och hur makt uppstår, tillskrivs och tilldelas i gruppen.
Formell ledare
en person som är formellt utsedd till att bli ledare, ex. rektorn på en skola, lärare i sitt klassrum.
Informell ledare
en person som inte är formellt utsedd till att bli ledare i en grupp, men ändå fungerar som en ledare, vilket är en följd av grupprocesserna i en grupp.
Ledarskapets dubbla idé
handlar om att man pratar om två olika ledarrollsfunktioner i en grupp, en uppgiftsorienterad och en socioemotionellt orienterad. Typiskt lärare att behöva ha denna dubbla orientering, då lärare förväntas leda och fostra sina elever.
Socioemotionell funktion
hjälper gruppen att ha en gruppsammanhållning (kohesion) och positiva känslor mellan gruppmedlemmarna. Ex. uppmuntra andra, försöka skapa harmoni mellan elever, hur man uttrycker känslor i gruppen osv.
Uppgiftsfunktion
hjälper gruppen att utföra sitt arbete. Ex. komma med idéer, söka och delge information, kolla av att alla elever har förstått uppgiften osv.
Uppgiftsorienterad ledare
innebär att man kan definiera gruppens mål och har en förmåga att kunna organisera gruppmedlemmars arbete i riktning mot målet.
Socioemotionellt orienterad ledare
innebär att man visar omsorg och bryr sig om sina gruppmedlemmar. Man försöker befrämja harmoniska relationer i gruppen.
1: Auktoritära ledarstilen
Auktoritära ledaren fattade alla beslut och gav barnen enstaka instruktioner i taget, vilket innebär att de inte visste vad som skulle komma näst. Den deltog inte i aktivitet men bestämde över hur barnen skulle utföra och fördela arbetet.
2: Demokratiska ledarstilen
Demokratiska ledaren ledde diskussioner och fattade beslut tillsammans med eleverna angåande aktiviteterna, skissade upp hur arbetet skulle komma att förlöpa, förslog alternativa och gav barnen valmöjligheter.
3: Låt-gå ledarstilen
Låg-gå ledaren överlät all beslutfattande åt gruppen eller de enskilda barnen utan något som helst ledardeltagande. han hade hand om materialet men deltog inte i aktiviteterna.
Inre och yttre motivation
inre motivation innebär att lärandet drivs framåt främst av ett eget intresse och ren nyfikenhet för det man gör. Yttre motivation handlar i första hand om processer där den främsta drivkraften utgörs av externa belöningar, exempelvis pengar, betyg eller verbalt beröm från en person som man respekterar.
Attribuera
betyder att tillskriva någon t.ex. ett motiv, ett behov eller en egenskap som då uppfattas vara orsaken till en handling.
Attributionsteorin
förklarar egna och andras framgångar respektive motgångar. Yttre attribuering innebär att förklaringar till egna misslyckanden och framgångar hänvisas till yttre omständigheter. Inre attribuering innebär att man istället lägger orsaken till misslyckanden huvudsakligen på sig själv.
Fientliga attributionsfel
när attribut som egentligen inte är fientliga, tolkas som fientliga. Ofta barn som uppträder aggressivt som “ser” fientliga intentioner där sådana intentioner faktiskt inte existerar. Detta leder ofta till att barn tror att andra gör saker med flit, och det skapar ilska hos dem.
Social loafing
är en tendens hos individer att arbeta mindre hårt med en uppgift när de tror att andra också arbetar med uppgiften. Större grupper gör att detta i högre grad uppstår. Motverkas bäst genom att gruppmedlemmar känner motivation för uppgiften, känner varandra och uppstår inte lika ofta i yngre åldrar jämfört med i äldre åldrar.
Classroom management
handlar om strategier för lärarnas påverkan på elevernas beteende, ex att sätta tydliga gränser och att tillsammans med eleverna skapa regler för arbetsro i klassrummet, att förhindra beteenden som hämmar inlärningen samt att skapa motivation och engagemang och bygga relationer.
Självuppfyllande profetia
lärarens förväntningar läses av elevernas och tolkas av dem, vilket påverkar hur de agerar och beteer sig, vilket leder till att lärarens uppfattning går i uppfyllelse.
Situationsanpassat ledarskap
arbetet måste präglas av hög grad flexibilitet och läraren måste anpassa sitt ledarskap efter situationer och elever.
Mål
Kompetensmål = innebär en strävan efter att lära sig färdigheter.
Prestationsmål = innebär att visa sin kompetens, särskilt genom att vara bättre än kamraterna
Sociala mål = innebär att utveckla samspelet med och relationerna till andra i klassen,
”Time on task”
övergångar mellan olika innehålls och arbetsmoment under lektioner. En lyckad övergång innebär att eleverna inte tappar tempo eller uppmärksamhet under övergången.
Härskartekniker
syftar på olika sociala manipulationer varmed en grupp eller en person förstärker sin position i en hierarki genom att på olika sätt underminera andra grupper eller enskilda individer.
Feedback, feedforward
Återkoppling på hur man har presterat och hur man kan förbättra sitt arbete i framtiden. lika viktigt med båda delar.
Socialt stöd
Social support is the perception and actuality that one is cared for, has assistance available from other people, and most popularly, that one is part of a supportive social network. These supportive resources can be emotional (e.g., nurturance), informational (e.g., advice), or companionship (e.g., sense of belonging); tangible (e.g., financial assistance) or intangible (e.g., personal advice). Social support can be measured as the perception that one has assistance available, the actual received assistance, or the degree to which a person is integrated in a social network. Support can come from many sources, such as family, friends, pets, neighbors, coworkers, organizations, etc.
Milgrams experiment
Milgram was interested in researching how far people would go in obeying an instruction if it involved harming another person. He wanted to know how easily ordinary people could be influenced into committing atrocities, for example, Germans in WWII.
In the Milgram experiment, obedience was measured by the level of shock that the participant was willing to deliver. While many of the subjects became extremely agitated, distraught, and angry at the experimenter, they nevertheless continued to follow orders all the way to the end.
