UK5 ledarskap Flashcards
Moralisk ordning
en uppbyggnad av gemensamma mål, värden och normer som avser att upprätthålla en god sammanhållning och ett bra samarbete.
Traditionell auktoritet
får sin legitimitet genom att vara sanktionerad/godkänd av traditionen. Personer i underordnade positioner accepterar och lyder dessa auktoriteter pga de tror på och starkt värdesätter de gamla, väletablerade sederna och vanorna. Lärare som utövar denna typ av auktoritet uppfattas ofta som konservativa och auktoritära.
Karismatisk auktoritet
får sin legitimitet genom att ledaren väcker engagemang, beundran och tillgivenhet. Dessa typer av lärare inspirerar och väcker beundran hos elever genom passion och starkt engagemang.
Rationell-legal auktoritet
får sin legitimitet genom formella normer och lagar. Underordnade personer följer auktoriteten pga lagarna och reglerna är grunden till att auktoriteten har sin position. Dessa typer av lärare är som en kompetent chef i klassrummet.
Professionell auktoritet
får sin legitimitet genom att andra uppfattar att auktoriteten har en särskild expertis som är nödvändig för att uppnå gemensamma mål.
Makt
innebär att en person får sin vilja igenom och folk lyder personen.
Expertmakt
innebär att ett inflytande som uppstår pga att andra tror att en viss person har mer kunskap eller färdigheter än en själv.
Personlig makt
innebär att andra identifierar sig, beundrar eller ser upp till en person som därmed utövar ett inflytande.
Informationsmakt
innebär att en person utövar inflytande genom att använda logik, argument och information.
Legitim makt
innebär att andra uppfattar att en person har ett inflytande i gruppen som legitimeras av en erkänd maktstruktur och den roll som ledare man uppfattar att personen har.
Belönande makt
innebär att en person har mandat att ge och utlova belöningar om man gör som hen säger.
Tvångsmakt
innebär att en person har mandat att hota eller ge bestraffningar om man ej gör som hen säger.
Värdepedagogik
den aspekt av den pedagogiska praktiken som resulterar i att politiska och moraliska värden, liksom normer, dispositioner och färdigheter som bygger på sådana värden förmedlas till eller utvecklas hos elever.
Explicit värdepedagogik
associeras med de olika metoder och praktiker som lärare utövar och engagerar sig i för att skapa lärtillfällen för elever när det gäller värdefrågor.
Kan handla om att skolan medvetet förebygger mobbing, kränkningar och diskriminering. Kan även handla om att läraren samtalar med eleverna om hur man är en bra kompis, lyfter värdefrågor och moraliska diskussioner.
Implicit värdepedagogik
associeras med att lärare själva mer oreflekterat utgör rollmodeller med andra aspekter av den dolda läroplanen. Det rör sig här om gestaltning och förmedling av implicita värden.
Den dolda läroplanen
associeras oftast med negativa, socialt reproducerande eller förtryckande av processer och effekter. Behöver dock inte alltid ha “dåliga” effekter, då det kan ge ökad samarbetsförmåga eller ökad självkänsla. Problemet är att den är dold, och att man som lärare ofta tror sig lära ut enbart svenska eller matte, och inte undersöker vad eleverna faktiskt lär sig utöver ämneskunskapen. Ex. befästande könsroller i mattetal, odemokratiska elevrådsmöten, lärarens sätt att lösa konflikter.
Olika fostransstilar
fyra olika fostransstilar, auktoritär, eftergiven, oinvolverad och auktoritativ.
Auktoritär fostransil
innebär att vuxna kräver och förväntar sig att barnen ska lyda utan att ifrågasätta. Regler förklaras sällan, utan man förväntar sig att barnet bara ska göra som man säger.
Eftergiven fostranstil
innbär att vuxna i mycket stor utrstäckning låter barnen göra vad de vill och fatta egna beslut.
Oinvolverad fostranstil
innebär att vuxna är oengagerade och minimalt involverade i barnets liv och upplever sin fostran roll som en bördan känslomässig distans till barnet.