Konflikter Flashcards

1
Q

Groupthink

A

definieras som ett sätt att tänka som människor ägnar sig år när de djupt involverade i en tätt sammanhållen grupp där gruppmedlemmarnas strävan efter enighet överskuggar deras önskan eller motivation för att realistiskt granska alternativa handlingsvägar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
1
Q

Kognitiv konflikt

A

konflikt som äger rum inom människor, när man upplever en motsättning inom ramen för sina egna föreställningar och nya erfarenheter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Mellanmänsklig konflikt

A

konflikt som sker mellan två eller flera människor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Sakkonflikt

A

konflikt som uppstår när människor har olika ståndpunkter eller uppfattningar om hur man ska värdera en händelse. Ex. i ett grupparbete i skolan kan de röra sig om vilken litteratur som är bäst att läsa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Intressekonflikt

A

konflikt som uppstår när olika resurser ska fördelas inom en grupp eller mellan individer. Ex. barn vill ha samma leksak, alla vill ha makten att bestämma i en grupp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Värderingskonflikt

A

en konflikt som uppstår när värderingar kolliderar. Individer har olika uppfattning om saker det inte finns ett givet svar på.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Relations/känslokonflikt

A

en konflikt som uppstår när individer stör sig på varandra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Pseudokonflikt

A

en konflikt som uppstår när parterna egentligen är överrens, men missförstår varandra pga kommunikationsproblem eller bristande information.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Destruktiv konflikt

A

en konflikt som resulterar i att enbart ena parten vinner, på den andres bekostnad. Skapar ilska, sårade känslor. Minskar förmågan att lösa konflikter på ett konstruktivt sätt i framtiden. Dåligt sätt att lösa konflikter på!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Social kognition

A

hur individers kognitioner påverkas av sociala situationer och sammanhang.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Scheman

A

Scheman

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Självscheman

A

schema som innehåller kunskaper om personens egna personlighet och dess karaktär.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Personscheman

A

scheman som innehåller kunskaper om specifika personer, t.ex. en klasskamrat, en lärare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Rollscheman

A

scheman som innehåller kunskaper om lämpliga normer och beteenden för personer inom olika sociala kategorier, t.ex. lärare, kamratstödjare, rektorer, flickor etc.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Händelsescheman (skript)

A

scheman som innehåller kunskaper om händelser och sociala situationer; mental representation av “vad som förväntas hända” i en särskild omständighet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Attribuera

A

betyder att tillskriva någon t.ex. ett motiv, ett behov eller en egenskap som då uppfattas vara orsaken till en handling.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Fientliga attributionsfel

A

när attribut som egentligen inte är fientliga, tolkas som fientliga. Ofta barn som uppträder aggressivt som “ser” fientliga intentioner där sådana intentioner faktiskt inte existerar. Detta leder ofta till att barn tror att andra gör saker med flit, och det skapar ilska hos dem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Symbolisk interaktionism

A

en teori där samhället ses som en summa av alla pågående interaktionshändelser, vilket gör att samhället ständigt är i föränderligt. Fokuserar på vad som sker mellan människor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Sociokognitiva färdigheter

A
  • Cricks & Dodges modell ger läraren tankeverktyg att stödja enskilda elever att utveckla sociokognitiva färdigheter för att bättre kunna hantera konflikter.
  • Elever kan bland annat behöva hjälp med att utforska och utveckla sina grundantagande om sig själva (självscheman) och om andra (personscheman).
  • Att ej dra förhastade slutsater om konfliktsituationer.
  • Att reflektera över vilka sociala mål de har i det sociala umgänget.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Spegeljag

A

tittar och avläser andras reaktioner på våra egna handlingar, och ser eller uppfattar den bild andras har av oss.

20
Q

Teorin om dubbla angelägenheter

A

Teori som fokuserar på mellanmänskliga konflikter.

  1. Att uppnå sina mål.
  2. Att bevara en lämplig relation till den andra personen/personerna.

Båda målen kan variera från oviktig till mycket viktig, vilket avgör vilken strategi personen använder för att lösa konflikten.

21
Q

Integrativa förhandlingar (Ugglan) (DAL)

A

används när både mål och relation är mycket viktiga.

22
Q

Kompromisser (Räven) (DAL)

A

används när både mål och relation är någorlunda viktiga. När båda parterna inte tycks få vad de vill.

23
Q

Anpassning (Teddybjörnen) (DAL)

A

används när målet inte är så viktigt, men relationen är mycket viktig.

24
Q

Undandragande (Sköldpaddan) (DAL)

A

används när varken mål eller relationen är viktig.

25
Q

Distributiva vinna-förlora-förhandlingar (Hajen) (DAL)

A

används när målet är mycket viktigt men relationen är oviktig.

26
Q

Disengagemang

A

en kategori där konfliktstrategier som innehåller undandragande och dödlägen placeras.

27
Q

Förhandling

A

en kategori där konfliktstrategier som innehåller både kompromisser och tredjepartsförhandlingar placeras.

28
Q

Tvång

A

en kategori där konfliktstrategier som innehåller vinna-förlorastrategier, där minst en part försöker uppnå sina mål genom påstridiga eller betvingade strategier och att utfallet resulterar i att en av parterna vinner medan den andra parten förlorar.

29
Q

Galtungs ABC-modell

A

Konflikttriangel med A, B och C i varsitt hörn.

30
Q

Galtungs A

A

Attityd, känsla och tanke.
- Hur vi förhåller oss till den andre
- De inblandades tankar, föreställningar, känslor och önskemål
- Ofta har parterna olika syn på vad som hänt och varför

31
Q

Galtungs B

A

Beteende.
- Våra handlingar och agerande
- Verbala och övriga handlingar
- Gräl, förhandlingar, fientliga handlingar som ex. att kalla alla utom en till ett möte

32
Q

Galtungs C

A

Conflict/content.
- Vad konflikten handlar om
- Vad för typ av konflikt det är
- Motsättningar och sakfrågor
- Parterna har oförenliga mål

33
Q

Cohens konfliktpyramid

A
  1. Stoppa
  2. Hjälpa
  3. Hantera
  4. Förebygga
34
Q

Cohens 1

A

Förebyggande:
- Skolan minimerar risker för destruktiva konflikter med hjälp av stöttande miljö, ledarskap, demokrati och bra värdegrund.

35
Q

Cohens 2

A

Hantera:
- Konflikter är normalt, hantera konflikter konstruktivt.
- En destruktiv utgång av konflikten leder inte till lärande eller utveckling.
- En stöttande skolmiljö med fungerande sociala relationer (Cohens 1) skapar förutsättningar för parterna i konflikt-processen att lösa/hantera konflikten på ett konstruktivt sätt.

36
Q

Cohens 3

A

Hjälp:
- “Konflikter som medlas” (Cohen)
- En neutral tredje part kan hjälpa parterna i konflikten att återuppta kommunikationen med varandra.

37
Q

Cohens 4

A

Stopp:
- Här blir konflikter inte lösta utan ett oönskat och förbjudet beteende, där parterna stoppas och skiljs åt.
- Denna nivå handlar om att återgå till de regler man kommit överens om, för att stoppa oönskat beteende.
- Handlar ej om att stoppa konflikten, för konflikter är inte förbjudna.
- Fokus ligger på beteendet och att det oönskade och förbjudna beteendet stoppas, ex. vid våld och extremt aggressivt beteende.

38
Q

Moralisk ordning

A

en uppbyggnad av gemensamma mål, värden och normer som avser att upprätthålla en god sammanhållning och ett bra samarbete.

39
Q

Grundantagandegrupp (4 grundantaganden)

A

vid upplevd stress eller påfrestning, agerar som om den hade en annan uppgift. Det finns fyra grundantaganden: beroende (lämnar över ansvaret till någon annan), kamp (aggression riktas mot egna medlemmar eller någon/något utanför gruppen), flykt (en känsla av misstänksamhet, uppgivenhet/tomhet, svårt att fokusera) och parbildning (förväntningar på att en frälsare skall lösa problemet, lever på hoppet). Växelverkan mellan dessa är normalt

40
Q

Coping-modellen för nödfallsinventioner (åskådare)

A

en åskådare behöver: upptäcka och inse den andres nöd, överväga vilka strategier som är användbara samt välja strategi innan hen ingriper.

41
Q

Kalla konflikter

A

I den kalla konflikten läggs mycket energi på att slutgiltigt tränga in motparten i ett hörn och misslyckandena leder till en förlamande känsla av oduglighet. Förtäckt nedsvärtning av motparten syftar till att lyfta det egna självförtroendet och även här planeras och sammanställs information för ett totalt avslöjande.

42
Q

Glasls eskalationstrappa

A

Stegen är uppdelade i de tre nivåerna:

  1. Win-win
  2. Win-lose
  3. Lose-lose

Sammanfattning:
Konflikttrappan är en modell som beskriver nio stycken olika steg som en konflikt mellan två eller flera parter kan gå igenom. Om parterna är medvetna om vilket steg de är på i konflikten så har de möjligheten att analysera situationen för att reagera bättre i konfliktens olika skeenden. En arbetsledare kan också använda sig av modellen för att veta när de ska ingripa i en konflikt mellan sina anställda. Med hjälp av Konflikttrappan kan en ledare betrakta konflikten från ett neutralt perspektiv och erbjuda hjälp när det är som mest passande. I Konflikttrappans tre första steg, vilka utgör modellens första nivå, kan parterna fortfarande lösa konflikten på egen hand. Det är dock viktigt att man försöker göra det i ett så tidigt skede som möjligt, eftersom det blir svårare ju längre tid som konflikten får gro. I de efterföljande två faserna och de sex stegen eskalerar konflikten allt mer och om man inte är försiktig kan situationen spåra ur helt. Då behövs extern hjälp för att lösa situationen, men det blir svårt att komma vinnande ur konflikten.

43
Q

Eskalationstrappan - Nivå 1 - Win-Win

A

Konflikter som befinner sig på något av de tre första stegen av trappan går som sagt oftast att lösa på egen hand. Ibland kan dock stöd från en extern part hjälpa. Ett bra exempel på en sådan situation är när en förälder ber sin barn att bli sams igen.

  1. spänning och meningskiljigheter:
    Första spänningar börjar märkas av, olika åsikter kan krocka med varandra och stämningen kan hårdna. Situationen är fortfarande ofarlig och relativt vanlig eftersom att meningsskiljaktigheter ofta kan uppstå och lösas genom diskussioner. Än så länge har inga sidor av konflikten bildats.
  2. Personifiering och debatt:
    Här börjar meningsskillnaderna nå djupare. Eftersom att de olika parterna har svårt för att både leverera och lyssna på rationella och logiska argument så tenderar diskussionerna nu att utvecklas till verbala konfrontationer. Grupperna letar efter mer kraftfulla sätt att framföra sina åsikter på. Dispyten är inte längre begränsad till en enda väldefinierad fråga eller problem, utan det är vanligt att parterna känner att deras generella positioner står på spel. Debatterna som uppstår handlar inte längre så mycket om vilken ståndpunkt som är den rätta, utan allt mer fokus läggs på att debattera vem som är bäst på att presentera sin ståndpunkt och hur utkomsten av debatterna kommer att påverka personernas rykten.
  3. Handlingar istället för ord:
    Att prata ut om problemet kommer inte längre att kunna lösa konflikten. I det tredje steget av Konflikttrappan känner parterna att handlingar är nödvändiga. Gemensamma intressen och åsikter och möjligheten att återgå till ett samarbete försvinner allt mer in i skymundan. Parterna ser på varandra som konkurrenter. Det viktigaste målet vid det här stadiet är att blockera motparten från att nå sitt mål, medan man själv jobbar hårt för att få igenom sin egen agenda. De olika parterna hoppas kunna pressa den andre till att ge upp. Eftersom det inte går att lita på vad som sägs är handlingar och icke-verbal kommunikation det som dominerar konflikten. Det tenderar att snabba upp eskaleringen av konflikten. Tröskeln till steg fyra utgörs av dolda attacker på motpartens sociala rykte, attityd, position och relation till andra personer.
44
Q

Eskalationstrappan - Nivå 2 - Win-lose

A

När konflikten har eskalerat till nivå nummer två kommer det inte längre gå att lösa konflikten utan att man får extern hjälp av någon. Dessutom kommer någon av parterna definitivt att komma ut som en förlorare ur konflikten, medan den andra vinner.

  1. Koalitationer:
    I det första steget där det bara kan finnas en enda vinnare förstärks de grupper som redan har börjat bildas. Det handlar nu i princip ingenting alls om det ursprungliga problemet, utan istället ligger fokus på att sprida dåliga rykten och baktala motståndarna. Att försvara sitt eget rykte är det viktigaste nu och konflikten handlar enbart om att vinna eller förlora. Den negativa bilden och porträtteringen av motparten innehåller fördomar och visst förakt, men ännu förnekar man inte motpartens grundläggande moraliska integritet. Det sker nämligen i steg fem. Ett framträdande symptom på steg 4-dynamiken i konflikten är parternas svårighet att nämna några av motpartens positiva egenskaper när en facilitator (den externa hjälpen) frågar dem. Den andra sidan betraktas som hopplös och ”outbildad” med påståenden som ”Sådana människor kan inte förändras.”
  2. Förlora ansiktet, loss of face:
    Slag under bältet och offentlig förödmjukelse karaktäriserar det femte steget i Konflikttrappan och övergången till det här steget kan ofta vara rätt dramatisk. Med ”Loss of face” menas här att ens rykte eller status på arbetsplatsen avsevärt försämras. Den förvärrade bilden av den andra sidan ökar drastiskt de negativa förväntningarna och misstänksamheten. Alla till synes konstruktiva försök hos motparten avfärdas som fake, medan en enda negativ händelse känns som avgörande bevis på den andras sanna (hemska) natur. Detta leder till en situation där det är extremt svårt att återbygga ett ömsesidigt förtroende. De gester som behövs för att skapa minimalt förtroende för den andra sidans uppriktighet upplevs ofta som förödmjukande. Till exempel, för att bevisa en uppriktig konstruktiv avsikt kan någon av parterna bli ombedd att be om ursäkt offentligt. Parterna är ofta nervösa för att sådana medgivanden ska tolkas som en svaghet och att de ytterligare skulle skada ens offentliga rykte. I detta dödläge kan förnedring av den andra sidan vara det enda synliga alternativet för att få en moralisk överhand.
  3. Strategier baserade på hot:
    Eftersom inget annat sätt verkar fungera för att lösa konflikten tar konfliktparterna till hot om skadliga handlingar för att tvinga motparten i en önskad riktning. De strategiska hoten i steg 6 skiljer sig väldigt mycket från de ”förnekande straffåtgärderna” som beskrevs som typiska för steg 4. Det senare syftar huvudsakligen till att ge luft till uppdämda frustrationer. Strategiska hot används istället aktivt för att tvinga motparten till vissa eftergifter. En allvarlig risk i steg 6 är att stress, okontrollerbara aggressiva handlingar och ökad turbulens leder till att parterna sönderfaller i mindre enheter som agerar självständigt. När detta händer kan inte ens bindande avtal mellan huvudparterna stoppa destruktiviteten. Tröskeln till steg 7 utgörs av rädslan för konsekvenserna som kan uppstå om hoten genomförs. Hotstrategier fungerar bara så länge parterna tror att ett hot kan agera avskräckande, men den intensiva dynamiken i steg 6 driver parterna till att översätta hoten till handling.
45
Q

Eskalationstrappan - Nivå 3 - Lose-lose

A

Konflikten har nu nått så djupt att konflikten inte längre kan resultera i en vinnare.

  1. begränsad förstörelse
    Hoten från steg 6 underminerar all känsla av säkerhet hos parterna och nu förväntar man sig att motståndaren är kapabel till i princip vad som helst. Det går inte att vinna konflikten, men parterna kan enbart acceptera en förlust om motpartens förlust är större än deras egen. Motparten betraktas som en ren och skär fiende som måste förstöras och ingen form av mänsklig värdighet kan stå i vägen för parternas handlingar. Attacken riktar sig mot fiendens ekonomiska resurser, juridiska status eller kontrollfunktioner. Rädsla och stress leder till kraftfulla attacker vilka betraktas som extrema eller
  2. Total förintelse:Tröskeln till steg 8 utgörs av attacker som är direkt riktade mot motpartens kärna och vitala system, avsedda att totalt krossa fienden helt. Parterna faller isär i mindre fraktioner som bekämpar varandra, vilket gör situationen helt okontrollerbar. Steg 9 nås när parterna inte har något självbevarande kvar längre.
  3. Tillsammans in i avgrunden:
    Alla broar är nu brända. Det finns ingen väg tillbaka, utan det finns bara en total konfrontation mellan de två parterna. Det är uppenbart att det är kört och om man kan ta sin motståndare med sig i fallet så hoppar man. Självförstörelse accepteras och skador på omgivningen och andra medarbetare hindrar inte längre motståndarna från att förstöra varandra helt.
46
Q

Symmetriska och asymmetriska konflikter

A

Symmetriska och asymmetriska konflikter
I symmetriska konflikter handlar det om parter som har en jämbördig
status, och alltså kan tänka sig förhandla med motparten som en like.
I asymmetriska konflikter finns det stora skillnader i maktresurser
mellan parterna.

47
Q

Isbergsmetaforen

A

Konflikter är som isberg med en liten topp som sticker upp ovanför ytan och en massiv kärna under ytan. Ovanför ytan finns de presenterade problemen som är synliga för parterna. De ämnen ni talar med varandra om. Hur ni beter er mot varandra, känslor och attityder ni uttrycker öppet.

Den öppna nivån i konflikten är i allmänhet en liten del. Det kan också vara en mycket missvisande del om det inte råder stor öppenhet mellan er. Utan öppenhet och tillit döljs det väsentliga i konflikten under det som upplevs som strategiskt att föra fram.

Under den öppna nivån finns den dolda nivån i konflikten. Här återfinns allt som inte är synligt för motparten men som de själva känner till. Konfliktens dolda nivå kan innehålla såväl taktiska överväganden, som missförstånd och informationsbrist:

48
Q

Försvarsmekanismer

A
  1. Förnekande
  2. Rationalisering
  3. Sublimering
  4. Somatisering
  5. Intellektualisering
  6. Humor
  7. Omnipotens
  8. Projektion