Uk 5 socialpsykologi Flashcards
Sekundärgrupp
grupper där individen har större distans till de övriga gruppmedlemmarna. Ex. organisationer och föreningar
Abstrakt grupp
grupp som består av individer som kategoriseras som en grupp av dem själva och/eller av andra pga de uppfattas dela en eller ett antal gemensamma särdrag som anses vara typiska för gruppen. Ex. yrkesgrupper, homosexuella, fotbollsspelare
Konkret grupp
består av fler än en person. Personerna uppfattas att tillhöra gruppen, av både sig själva och andra. Ex. familjer, kamratgrupper, skolklasser.
Primärgrupp
varaktiga grupper med en lång, gemensam historia. Ex. familj, nära vänner
Grundantagandegrupp
ett grupptillstånd där omedvetna och irrationella processer kommer i förgrunden och där gruppens irrationella sätt att fungera har sina rötter i ett grundantagande, ex. flykt, kamp eller beroende. Sker i en arbetsgrupp för ex. vila.
Grupptryck
ett tryck att tycka eller agera i enlighet med gruppen eller majoritet i gruppen. Finns både bra och dåliga former av detta.
Konformitet
majoritetsinflytande som får minoriteten eller avvikaren att rätta sig efter majoritetens norm eller uppfattning.
Offentlig medgörlighet
Individen ändrar sin åsikt offentligt, till vad de andra i gruppen tycker, men innerst inne behåller individen sin avvikande åsikt. Ex. moderat som säger att hen är vänsterpartist men fortsätter att vara moderat.
Privat acceptans (internalisering)
innebär att individen tillägnar sig normer, värdenn, beteendemönster och föreställningar från sin sociala omgivning och gör dem till sina egna.
Socialt stöd
Stöd från omgivningen.
Kollegial lojalitet
innebär att det finns normer inom lärargruppen som tycks verka i riktning mot att lärare omedvetet men gemensamt är lojala mot sina kollegor och ej tar elever i försvar mot kollegor.
Kollegiala paradoxen
fenomenet innebär att det är tillåtet att kritisera en kollega som är snäll och bra mot eleverna (=elevfjäsk), men otillåtet att kritisera en kollega som uppträder kränkande mot eleverna.
Intergrupp
relationer eller samspel mellan grupper
Social kategorisering
sker i samspel med andra, och är en kognitiv process hos människan som innebär att människan försöker skapa en mental ordning och förståelse för sin omgivning genom att gruppera personer på ett sätt som ger mening för henne.
Utgrupp
en grupp som individen inte är medlem i. Ex. andras familjer, motståndarlaget i fotboll.
Ingrupp
en grupp som individen själv är medlem i. Ex. familj, nära vänner, fotbollslaget man spelar i.
Social kategorisering
sker i samspel med andra, och är en kognitiv process hos människan som innebär att människan försöker skapa en mental ordning och förståelse för sin omgivning genom att gruppera personer på ett sätt som ger mening för henne.
Social identitet
självbild eller identitet. Avser den del av en individs självbild eller identitet som “derives from his knowledge of his membership of a social group, along with an emotional significance attached to that membership”.
Social identitetsteori
sociala grupper eller kategorier förser medlemar med en social identitet.
Social rörlighet
när en individ byter grupp, ex. när en elev tuffar till sin attitytd och klädstil för att gå från mellanstatusgruppen till högstatusgruppen.
Normer
ett samlingsbegrepp för utsagor om handlingar som är önskvärda eller icke-önskvärda.
Informella normer
outtalade och icke-nedskriva normer för det vardagliga livet, ex. hur man står i hissen.
Formella normer
nedskriva eller klart uttalade normer, ex. skolregler.
Relationella regler
är regler om hur man bör vara mot varandra. Ex. förbud mot mobbing, att man ej får slå någon.
Strukturerande regler
regler som syftar till att strukturera och upprätthålla de aktiviteter som pågår i skolan. Ex. aktivitetsregler och miljöregler.
Aktivitetsregler
regler som handlar om att aktiviteter i gruppen ska fungera. Ex. prata ej rakt ut, inte störa andra i klassrummet.
Miljöregler
regler som handlar om att strukturera och upprätthålla de fysiska miljöer där aktiviteterna pågår. Ex. förbud mot nedskräpning, klotter.
Social loafing
är en tendens hos individer att arbeta mindre hårt med en uppgift när de tror att andra också arbetar med uppgiften. Större grupper gör att detta i högre grad uppstår. Motverkas bäst genom att gruppmedlemmar känner motivation för uppgiften, känner varandra och uppstår inte lika ofta i yngre åldrar jämfört med i äldre åldrar.
Gruppnormer
de uttalade eller outtalade normerna som reglerar eller styr livet i en grupp och avgör vilka beteenden som är önskvärda eller inte.
Grundantagandegrupp
ett grupptillstånd där omedvetna och irrationella processer kommer i förgrunden och där gruppens irrationella sätt att fungera har sina rötter i ett grundantagande, ex. flykt, kamp eller beroende. Sker i en arbetsgrupp för ex. vila.
Grupptryck
ett tryck att tycka eller agera i enlighet med gruppen eller majoritet i gruppen. Finns både bra och dåliga former av detta.
Majoritetspåverkan
konformitet ses som en följd av detta, där majoriteten påverkar.
Social identitetsteori
sociala grupper eller kategorier förser medlemar med en social identitet.
Självkategoriseringsteorin
en vidareutveckling av den sociala identitetsteorin. Betonar självkategoriseringens roll för den sociala identiteten. Man kategoriserar sig själv och andra i olika kategorier beroende på ex. hur man pratar, vilka attityder man har osv.
Prototyp
en mental föreställning eller konstruktion om av vad som uppfattas som typiskt för en grupp och dess medlemmar. Vad är typiskt för gruppen?
Prosocialt beteende
beteenden eller handlingar som visar omsorg för andras väl. Ex. att hjälpa, dela med sig, utöva omsorg, rädda och skydda andra.
Prosociala cues
ex. sjuksköterskeliknande dräkt. Kan innebära att det skapas mer prosociala handlingar om det finns närvaro av sådana cues.
Stämpling
är en social process och innebär att en person blir “märkt”, ex. som avvikande av personer i gruppen.
Induktion
fostransstrategi som innebär att man förklarar för barnet varför man förväntar sig vissa beteenden och ogillar andra. Ex. uppmärksammar barnet på konsekvenser som barnets handlingar ger, på både sig själv och andra.
Åskådareffekt
sannolikheten att man hjälper någon i nöd är mindre om det är fler personer närvarande.
Modellinlärning/Modellering
inlärning av ett beteende genom observation av hur andra beter sig, eller genom observation av vilka konsekvenser andras beteende får för de personer som utför dem.
Informella grupper
grupper som bildas spontant utifrån samhörighet eller gemensamma intressen. Ex: Barn som leker tillsammans eller vuxna som fikar ihop.
Formella Grupper
grupper som har ett bestämt och ett i regel uttalat syfte, med uttalande regler, rutiner och ett formellt ledarskap. Ex arbetsgrupper, kommitté eller skolklass.
Undergrupp – subgrupp
grupper inom en grupp. Ex formella eller fasta grupper i ett klassrum.
Den dolda läroplanen
associeras oftast med negativa, socialt reproducerande eller förtryckande av processer och effekter. Behöver dock inte alltid ha “dåliga” effekter, då det kan ge ökad samarbetsförmåga eller ökad självkänsla. Problemet är att den är dold, och att man som lärare ofta tror sig lära ut enbart svenska eller matte, och inte undersöker vad eleverna faktiskt lär sig utöver ämneskunskapen. Ex. befästande könsroller i mattetal, odemokratiska elevrådsmöten, lärarens sätt att lösa konflikter.
Socialpsykologiska perspektiv
mobbning uppfattas som ett socialt fenomen, ex. gruppvåld eller kamratförtryck som är riktat mot en eller flera personer. Mobbning är en följd av sociala processer = struktur. Kan förstås och förklaras i termer av roller, sociala/kulturella normer, grupprocesser, delade föreställningar i gruppen osv.
Roller
roller är likt normer. Medan normer tillämpas på gruppen som helhet, tillämpas roller på individer eller undergrupper och sätter förväntningar på personerna.
Socialt klimat, skolklimat, kohesion
social klimat refererar till relationerna och interaktion mönstren mellan de individer som utför en grupp och som baserar sig på värden, normer, mål, vanor och traditioner. Skolklimat är en version av socialt klimat fast inom skolan.
Effektiva skolor
innebär en skola där elever presterar bättre än vad som borde förväntas av dem utifrån sin socioekonomiska bakgrund och de kunskaper som de hade innan de började i skolan. En skola blir effektiv när den har en god skolklimat.
Tuckamans modell för grupputveckling
en grupp genomgår 4 faser i sin utveckling, formning = råder av oklarhet om vad som är ok eller ej, så individerna testar olika beteenden och normer för att komma fram till vad som funkar inom gruppen. stormning= präglas av konflikter i gruppen. normning = präglas av vi känsla och gruppsammanhållning, medlemmarna accepterar och värderar nu gruppen och alla dess medlemmar. och slutligen performning = normerna och rollerna i gruppen är tydliga, flexibla och funktionella. Gruppen har kohesion.
Moreland och Levines modell för gruppsocialisation
Formning (Tuckmans teori)
Steg 1: formning av gruppen. Det råder oklarhet och osäkerhet om vilket beteende som är okej. Iakttagande av ledare eller andra gruppmedlemmar.
Stormig (Tuckmans teori)
Steg 2: konflikter i gruppen p.g.a. försök att hävda sin individualitet, motstånd mot sociala influenser eller konkurrens om positioner.
Adjouring (Tuckmans teori)
Steg 5: medlemmarna avslutar arbete och upphör att vara en grupp
Norming (Tuckmans teori)
Steg 3: acceptans av normer och roller vilket skapa en vi-känsla och fördjupad relation.
Performing (Tuckmans teori)
Steg 4: normer och roller blir tydliga, flexibla och funktionella, gruppen har gpd kohesion och effektivitet.
Diffusion (Tuckmans teori)
Variation gällande elevers förväntningar/föreställningar - diffus i en ny klass, allt eftersom deltar de i aktiviteter och deras förväntningar konvergerar/kristalliseras.
Kohesion
Gruppens sammanhållning. God kohesion = dess medlemmar uppskattar varandra
Positivt skolklimat (4 punkter)
-Positiva och omtänksamma relationer mellan elever och mellan lärare och elever
-Elevers upplevelse av att reglerna på skolan är rättvisa
-Att skolan upplevs som en trygg och säker plats
-Att eleverna uppskattar eller tycker om skolan
Moreland och Levines modell för gruppsocialisation
modell för när medlemmar läggs till eller tas bort från en grupp.
Värderande (Moreland och Levines modell för gruppsocialisation)
individens bidrag till gruppen och gruppens bidrag till individen
Känsla av samhörighet (Moreland och Levines modell för gruppsocialisation)
följs vid positiv värdering som stimulerar både individen och gruppen att realisera målet.
Rollövergång (Moreland och Levines modell för gruppsocialisation)
känslan av tillhörighet förändras och individen rör sig mellan olika roller i relation till gruppen.
Moreland och Levines modell för gruppsocialisation
Inledningsvis - undersökningsperiod, sedan socialisation. Antingen sker assimilation: nya medlemmar anpassar sitt sätt att tänka eller ackommodation: gruppen anpassar sig till individen. Därefter bibehållningsfas, resocialition.
Social loafing
Tendensen hos individer att arbeta mindre hårt med en uppgift när de tror att andra också arbetar med samma uppgift. Desto större gruppen är och desto mindre medlemmarna känner varandra, ju större är sannolikheten att sociala loafing ska uppstå.
Effektiva skolor
innebär en skola där elever presterar bättre än vad som borde förväntas av dem utifrån sin socioekonomiska bakgrund och de kunskaper som de hade innan de började i skolan. En skola blir effektiv när den har en god skolklimat.
Stämplingsteorin (stämpling/stigma/ritual)
i en grupp/hos en individ uppfattas egenskaper som avvikande/icke-avvikande i det sociala samspelet, stämpling sker på en individ som avviker(bryter mot de förväntade normerna). Denna etikettering är ett uttryck för maktstrukturer i samhället. Stigma är där stämplingen skiljer den enskilda individen från andra, associerar hen med negativa eller icke-önskvärda attribut och följaktligen kan hen bli avvisad och isolerad.
Social konstruktion
produkter av sociala och kulturella processer.
Socialisation
kallas den process där barn och unga införlivar eller tillägnar sig gruppens eller samhällets normer, värden, föreställningar och beteendemönster och som medför att de utvecklar sin personlighet och anpassas till grupp eller samhälle.
Normer
baserade på värden. Utsagor som är önskvärda/icke-önskvärda. Föreskrifter för hur individen bör eller inte bör handlar i olika situationer. De utgör strukturen i social interaktion - påverkar hur vi ser på vår verklighet, hur vi tänker om saker.
Normen om ömsesidighet
Enligt denna norm bör människor hjälpa den som har hjälpt dem, det vill säga den som mottagit stöd och hjälp bör återgälda detta genom att stödja och hjälpa tillbaka.
Normen om socialt ansvarstagande
Enligt denna norm bör vi stödja och hjälpa andra som är beroende av oss och som behöver hjälp.
Formella normer - informella normer
Nedskrivna/bestämda - Icke-nedskrivna. Ex. mannen i hissen
Märks inte förrän dem bryts
Pluralistisk ignorans (åskådareffekt)
personer som blir vittnen i en grupp agerar inte då de inte tolkar situationen som en riktig nödsituation för att ingen annan i gruppen/omgivningen reagerar.
Ansvarsdiffusion (åskådareffekt)
innefattar osäkerhet på om det är hens ansvar att ingripa eller inte eftersom det finns andra tänkbara hjälpare i situationen.
Publikhämning (åskådareffekt)
rädslan för att göra bort sig hindrar hen att agera prosocialt
Internalisering
är en process där barnet införlivar eller tillägnar sig förställningar, normer, värden och beteendemönskar från sin sociala omgivning och gör dem till sina egna.
Social perspective taking (SPT)
Social perspective-taking (SPT), the social-cognitive skill of inferring, considering, and evaluating others’ perspectives, is critical in allowing students to engage not only with others in social interactions, but also with many academic materials and activities.
Teaching Students to be Peacemakers (TSP)
The Teaching Students to Be Peacemakers (TSP) is a 12-year conflict resolution program in which students learn increasingly sophisticated negotiation and mediation procedures each year. It concentrates on teaching students how to value constructive conflict, engage in problem-solving and integrative negotiations, and mediate classmates’ conflicts. There are seven phases in implementing the program:
- Create a cooperative context.
- Teach students the desirability of conflicts when they are managed constructively.
- Teach students the problem-solving, integrative negotiation procedure.
- Teach students the mediation procedure.
- Implement the peer mediation program.
- Continue the training in negotiation and mediation procedures throughout the school year to refine and upgrade students’ skills.
- Reteach the negotiation and mediation procedures the next year at a higher level of complexity and sophistication. This results in a spiral curriculum from kindergarten (or before) through the 12th grade.
Cognitive dissonance
Cognitive dissonance occurs when a person’s behavior and beliefs do not complement each other or when they hold two contradictory beliefs. It causes a feeling of discomfort that motivates people to try to feel better. People may do this via defense mechanisms, such as avoidance
Intergroup bias
is a pattern of favoring members of one’s in-group over out-group members. This can be expressed in evaluation of others, in allocation of resources, and in many other
Jigsaw activity
Jigsaw activities are a specific type of information gap activity that work best when used with the whole class. The class is first divided into groups of four to six learners who are then given some information on a particular aspect of the topic which they then become the experts in.
Milgrams experiment
Milgram was interested in researching how far people would go in obeying an instruction if it involved harming another person. He wanted to know how easily ordinary people could be influenced into committing atrocities, for example, Germans in WWII.
In the Milgram experiment, obedience was measured by the level of shock that the participant was willing to deliver. While many of the subjects became extremely agitated, distraught, and angry at the experimenter, they nevertheless continued to follow orders all the way to the end.
Crick och Dodges modell för processande av social information:
Den går ut på att beskriva hur barn löser sociala problem och beroende på barnets mentala status , kunskap om sociala regler, minnen och erfarenheter kommer barnet lösa problem på olika sätt och därmed agera på ett visst sätt. Detta sker genom att barnet noterar sociala signaler, därefter kommer dessa mål på en problemlösningsstrategi där särskild reaktion bestäms som verkställs i ett utförande av handling.
