Uk 5 socialpsykologi

Question 1

Sekundärgrupp

Answer 1

grupper där individen har större distans till de övriga gruppmedlemmarna. Ex. organisationer och föreningar

Question 2

Abstrakt grupp

Answer 2

grupp som består av individer som kategoriseras som en grupp av dem själva och/eller av andra pga de uppfattas dela en eller ett antal gemensamma särdrag som anses vara typiska för gruppen. Ex. yrkesgrupper, homosexuella, fotbollsspelare

Question 3

Konkret grupp

Answer 3

består av fler än en person. Personerna uppfattas att tillhöra gruppen, av både sig själva och andra. Ex. familjer, kamratgrupper, skolklasser.

Question 4

Primärgrupp

Answer 4

varaktiga grupper med en lång, gemensam historia. Ex. familj, nära vänner

Question 5

Grundantagandegrupp

Answer 5

ett grupptillstånd där omedvetna och irrationella processer kommer i förgrunden och där gruppens irrationella sätt att fungera har sina rötter i ett grundantagande, ex. flykt, kamp eller beroende. Sker i en arbetsgrupp för ex. vila.

Question 6

Grupptryck

Answer 6

ett tryck att tycka eller agera i enlighet med gruppen eller majoritet i gruppen. Finns både bra och dåliga former av detta.

Question 7

Konformitet

Answer 7

majoritetsinflytande som får minoriteten eller avvikaren att rätta sig efter majoritetens norm eller uppfattning.

Question 8

Offentlig medgörlighet

Answer 8

Individen ändrar sin åsikt offentligt, till vad de andra i gruppen tycker, men innerst inne behåller individen sin avvikande åsikt. Ex. moderat som säger att hen är vänsterpartist men fortsätter att vara moderat.

Question 9

Privat acceptans (internalisering)

Answer 9

innebär att individen tillägnar sig normer, värdenn, beteendemönster och föreställningar från sin sociala omgivning och gör dem till sina egna.

Question 10

Socialt stöd

Answer 10

Stöd från omgivningen.

Question 11

Kollegial lojalitet

Answer 11

innebär att det finns normer inom lärargruppen som tycks verka i riktning mot att lärare omedvetet men gemensamt är lojala mot sina kollegor och ej tar elever i försvar mot kollegor.

Question 12

Kollegiala paradoxen

Answer 12

fenomenet innebär att det är tillåtet att kritisera en kollega som är snäll och bra mot eleverna (=elevfjäsk), men otillåtet att kritisera en kollega som uppträder kränkande mot eleverna.

Question 13

Intergrupp

Answer 13

relationer eller samspel mellan grupper

Question 14

Social kategorisering

Answer 14

sker i samspel med andra, och är en kognitiv process hos människan som innebär att människan försöker skapa en mental ordning och förståelse för sin omgivning genom att gruppera personer på ett sätt som ger mening för henne.

Question 15

Utgrupp

Answer 15

en grupp som individen inte är medlem i. Ex. andras familjer, motståndarlaget i fotboll.

Question 15

Ingrupp

Answer 15

en grupp som individen själv är medlem i. Ex. familj, nära vänner, fotbollslaget man spelar i.

Question 16

Social kategorisering

Answer 16

sker i samspel med andra, och är en kognitiv process hos människan som innebär att människan försöker skapa en mental ordning och förståelse för sin omgivning genom att gruppera personer på ett sätt som ger mening för henne.

Question 17

Social identitet

Answer 17

självbild eller identitet. Avser den del av en individs självbild eller identitet som “derives from his knowledge of his membership of a social group, along with an emotional significance attached to that membership”.

Question 18

Social identitetsteori

Answer 18

sociala grupper eller kategorier förser medlemar med en social identitet.

Question 19

Social rörlighet

Answer 19

när en individ byter grupp, ex. när en elev tuffar till sin attitytd och klädstil för att gå från mellanstatusgruppen till högstatusgruppen.

Question 20

Normer

Answer 20

ett samlingsbegrepp för utsagor om handlingar som är önskvärda eller icke-önskvärda.

Question 21

Informella normer

Answer 21

outtalade och icke-nedskriva normer för det vardagliga livet, ex. hur man står i hissen.

Question 22

Formella normer

Answer 22

nedskriva eller klart uttalade normer, ex. skolregler.

Question 23

Relationella regler

Answer 23

är regler om hur man bör vara mot varandra. Ex. förbud mot mobbing, att man ej får slå någon.

Question 24

Strukturerande regler

Answer 24

regler som syftar till att strukturera och upprätthålla de aktiviteter som pågår i skolan. Ex. aktivitetsregler och miljöregler.

Question 25

Aktivitetsregler

Answer 25

regler som handlar om att aktiviteter i gruppen ska fungera. Ex. prata ej rakt ut, inte störa andra i klassrummet.

Question 26

Miljöregler

Answer 26

regler som handlar om att strukturera och upprätthålla de fysiska miljöer där aktiviteterna pågår. Ex. förbud mot nedskräpning, klotter.

Question 27

Social loafing

Answer 27

är en tendens hos individer att arbeta mindre hårt med en uppgift när de tror att andra också arbetar med uppgiften. Större grupper gör att detta i högre grad uppstår. Motverkas bäst genom att gruppmedlemmar känner motivation för uppgiften, känner varandra och uppstår inte lika ofta i yngre åldrar jämfört med i äldre åldrar.

Question 28

Gruppnormer

Answer 28

de uttalade eller outtalade normerna som reglerar eller styr livet i en grupp och avgör vilka beteenden som är önskvärda eller inte.

Question 29

Grundantagandegrupp

Answer 29

ett grupptillstånd där omedvetna och irrationella processer kommer i förgrunden och där gruppens irrationella sätt att fungera har sina rötter i ett grundantagande, ex. flykt, kamp eller beroende. Sker i en arbetsgrupp för ex. vila.

Question 30

Grupptryck

Answer 30

ett tryck att tycka eller agera i enlighet med gruppen eller majoritet i gruppen. Finns både bra och dåliga former av detta.

Question 31

Majoritetspåverkan

Answer 31

konformitet ses som en följd av detta, där majoriteten påverkar.

Question 32

Social identitetsteori

Answer 32

sociala grupper eller kategorier förser medlemar med en social identitet.

Question 33

Självkategoriseringsteorin

Answer 33

en vidareutveckling av den sociala identitetsteorin. Betonar självkategoriseringens roll för den sociala identiteten. Man kategoriserar sig själv och andra i olika kategorier beroende på ex. hur man pratar, vilka attityder man har osv.

Question 34

Prototyp

Answer 34

en mental föreställning eller konstruktion om av vad som uppfattas som typiskt för en grupp och dess medlemmar. Vad är typiskt för gruppen?

Question 35

Prosocialt beteende

Answer 35

beteenden eller handlingar som visar omsorg för andras väl. Ex. att hjälpa, dela med sig, utöva omsorg, rädda och skydda andra.

Question 36

Prosociala cues

Answer 36

ex. sjuksköterskeliknande dräkt. Kan innebära att det skapas mer prosociala handlingar om det finns närvaro av sådana cues.

Question 37

Stämpling

Answer 37

är en social process och innebär att en person blir “märkt”, ex. som avvikande av personer i gruppen.

Question 38

Induktion

Answer 38

fostransstrategi som innebär att man förklarar för barnet varför man förväntar sig vissa beteenden och ogillar andra. Ex. uppmärksammar barnet på konsekvenser som barnets handlingar ger, på både sig själv och andra.

Question 39

Åskådareffekt

Answer 39

sannolikheten att man hjälper någon i nöd är mindre om det är fler personer närvarande.

Question 40

Modellinlärning/Modellering

Answer 40

inlärning av ett beteende genom observation av hur andra beter sig, eller genom observation av vilka konsekvenser andras beteende får för de personer som utför dem.

Question 41

Informella grupper

Answer 41

grupper som bildas spontant utifrån samhörighet eller gemensamma intressen. Ex: Barn som leker tillsammans eller vuxna som fikar ihop.

Question 42

Formella Grupper

Answer 42

grupper som har ett bestämt och ett i regel uttalat syfte, med uttalande regler, rutiner och ett formellt ledarskap. Ex arbetsgrupper, kommitté eller skolklass.

Question 43

Undergrupp – subgrupp

Answer 43

grupper inom en grupp. Ex formella eller fasta grupper i ett klassrum.

Question 44

Den dolda läroplanen

Answer 44

associeras oftast med negativa, socialt reproducerande eller förtryckande av processer och effekter. Behöver dock inte alltid ha “dåliga” effekter, då det kan ge ökad samarbetsförmåga eller ökad självkänsla. Problemet är att den är dold, och att man som lärare ofta tror sig lära ut enbart svenska eller matte, och inte undersöker vad eleverna faktiskt lär sig utöver ämneskunskapen. Ex. befästande könsroller i mattetal, odemokratiska elevrådsmöten, lärarens sätt att lösa konflikter.

Question 45

Socialpsykologiska perspektiv

Answer 45

mobbning uppfattas som ett socialt fenomen, ex. gruppvåld eller kamratförtryck som är riktat mot en eller flera personer. Mobbning är en följd av sociala processer = struktur. Kan förstås och förklaras i termer av roller, sociala/kulturella normer, grupprocesser, delade föreställningar i gruppen osv.

Question 46

Roller

Answer 46

roller är likt normer. Medan normer tillämpas på gruppen som helhet, tillämpas roller på individer eller undergrupper och sätter förväntningar på personerna.

Question 47

Socialt klimat, skolklimat, kohesion

Answer 47

social klimat refererar till relationerna och interaktion mönstren mellan de individer som utför en grupp och som baserar sig på värden, normer, mål, vanor och traditioner. Skolklimat är en version av socialt klimat fast inom skolan.

Question 48

Effektiva skolor

Answer 48

innebär en skola där elever presterar bättre än vad som borde förväntas av dem utifrån sin socioekonomiska bakgrund och de kunskaper som de hade innan de började i skolan. En skola blir effektiv när den har en god skolklimat.

Question 49

Tuckamans modell för grupputveckling

Answer 49

en grupp genomgår 4 faser i sin utveckling, formning = råder av oklarhet om vad som är ok eller ej, så individerna testar olika beteenden och normer för att komma fram till vad som funkar inom gruppen. stormning= präglas av konflikter i gruppen. normning = präglas av vi känsla och gruppsammanhållning, medlemmarna accepterar och värderar nu gruppen och alla dess medlemmar. och slutligen performning = normerna och rollerna i gruppen är tydliga, flexibla och funktionella. Gruppen har kohesion.

Question 50

Moreland och Levines modell för gruppsocialisation

Question 51

Formning (Tuckmans teori)

Answer 51

Steg 1: formning av gruppen. Det råder oklarhet och osäkerhet om vilket beteende som är okej. Iakttagande av ledare eller andra gruppmedlemmar.

Question 52

Stormig (Tuckmans teori)

Answer 52

Steg 2: konflikter i gruppen p.g.a. försök att hävda sin individualitet, motstånd mot sociala influenser eller konkurrens om positioner.

Question 53

Adjouring (Tuckmans teori)

Answer 53

Steg 5: medlemmarna avslutar arbete och upphör att vara en grupp

Question 54

Norming (Tuckmans teori)

Answer 54

Steg 3: acceptans av normer och roller vilket skapa en vi-känsla och fördjupad relation.

Question 55

Performing (Tuckmans teori)

Answer 55

Steg 4: normer och roller blir tydliga, flexibla och funktionella, gruppen har gpd kohesion och effektivitet.

Question 56

Diffusion (Tuckmans teori)

Answer 56

Variation gällande elevers förväntningar/föreställningar - diffus i en ny klass, allt eftersom deltar de i aktiviteter och deras förväntningar konvergerar/kristalliseras.

Question 57

Kohesion

Answer 57

Gruppens sammanhållning. God kohesion = dess medlemmar uppskattar varandra

Question 58

Positivt skolklimat (4 punkter)

Answer 58

-Positiva och omtänksamma relationer mellan elever och mellan lärare och elever
-Elevers upplevelse av att reglerna på skolan är rättvisa
-Att skolan upplevs som en trygg och säker plats
-Att eleverna uppskattar eller tycker om skolan

Question 59

Moreland och Levines modell för gruppsocialisation

Answer 59

modell för när medlemmar läggs till eller tas bort från en grupp.

Question 60

Värderande (Moreland och Levines modell för gruppsocialisation)

Answer 60

individens bidrag till gruppen och gruppens bidrag till individen

Question 61

Känsla av samhörighet (Moreland och Levines modell för gruppsocialisation)

Answer 61

följs vid positiv värdering som stimulerar både individen och gruppen att realisera målet.

Question 62

Rollövergång (Moreland och Levines modell för gruppsocialisation)

Answer 62

känslan av tillhörighet förändras och individen rör sig mellan olika roller i relation till gruppen.

Question 63

Moreland och Levines modell för gruppsocialisation

Answer 63

Inledningsvis - undersökningsperiod, sedan socialisation. Antingen sker assimilation: nya medlemmar anpassar sitt sätt att tänka eller ackommodation: gruppen anpassar sig till individen. Därefter bibehållningsfas, resocialition.

Question 64

Social loafing

Answer 64

Tendensen hos individer att arbeta mindre hårt med en uppgift när de tror att andra också arbetar med samma uppgift. Desto större gruppen är och desto mindre medlemmarna känner varandra, ju större är sannolikheten att sociala loafing ska uppstå.

Question 65

Effektiva skolor

Answer 65

innebär en skola där elever presterar bättre än vad som borde förväntas av dem utifrån sin socioekonomiska bakgrund och de kunskaper som de hade innan de började i skolan. En skola blir effektiv när den har en god skolklimat.

Question 66

Stämplingsteorin (stämpling/stigma/ritual)

Answer 66

i en grupp/hos en individ uppfattas egenskaper som avvikande/icke-avvikande i det sociala samspelet, stämpling sker på en individ som avviker(bryter mot de förväntade normerna). Denna etikettering är ett uttryck för maktstrukturer i samhället. Stigma är där stämplingen skiljer den enskilda individen från andra, associerar hen med negativa eller icke-önskvärda attribut och följaktligen kan hen bli avvisad och isolerad.

Question 67

Social konstruktion

Answer 67

produkter av sociala och kulturella processer.

Question 68

Socialisation

Answer 68

kallas den process där barn och unga införlivar eller tillägnar sig gruppens eller samhällets normer, värden, föreställningar och beteendemönster och som medför att de utvecklar sin personlighet och anpassas till grupp eller samhälle.

Question 69

Normer

Answer 69

baserade på värden. Utsagor som är önskvärda/icke-önskvärda. Föreskrifter för hur individen bör eller inte bör handlar i olika situationer. De utgör strukturen i social interaktion - påverkar hur vi ser på vår verklighet, hur vi tänker om saker.

Question 70

Normen om ömsesidighet

Answer 70

Enligt denna norm bör människor hjälpa den som har hjälpt dem, det vill säga den som mottagit stöd och hjälp bör återgälda detta genom att stödja och hjälpa tillbaka.

Question 71

Normen om socialt ansvarstagande

Answer 71

Enligt denna norm bör vi stödja och hjälpa andra som är beroende av oss och som behöver hjälp.

Question 72

Formella normer - informella normer

Answer 72

Nedskrivna/bestämda - Icke-nedskrivna. Ex. mannen i hissen
Märks inte förrän dem bryts

Question 73

Pluralistisk ignorans (åskådareffekt)

Answer 73

personer som blir vittnen i en grupp agerar inte då de inte tolkar situationen som en riktig nödsituation för att ingen annan i gruppen/omgivningen reagerar.

Question 74

Ansvarsdiffusion (åskådareffekt)

Answer 74

innefattar osäkerhet på om det är hens ansvar att ingripa eller inte eftersom det finns andra tänkbara hjälpare i situationen.

Question 75

Publikhämning (åskådareffekt)

Answer 75

rädslan för att göra bort sig hindrar hen att agera prosocialt

Question 76

Internalisering

Answer 76

är en process där barnet införlivar eller tillägnar sig förställningar, normer, värden och beteendemönskar från sin sociala omgivning och gör dem till sina egna.

Question 77

Social perspective taking (SPT)

Answer 77

Social perspective-taking (SPT), the social-cognitive skill of inferring, considering, and evaluating others’ perspectives, is critical in allowing students to engage not only with others in social interactions, but also with many academic materials and activities.

Question 78

Teaching Students to be Peacemakers (TSP)

Answer 78

The Teaching Students to Be Peacemakers (TSP) is a 12-year conflict resolution program in which students learn increasingly sophisticated negotiation and mediation procedures each year. It concentrates on teaching students how to value constructive conflict, engage in problem-solving and integrative negotiations, and mediate classmates’ conflicts. There are seven phases in implementing the program:

1. Create a cooperative context.
2. Teach students the desirability of conflicts when they are managed constructively.
3. Teach students the problem-solving, integrative negotiation procedure.
4. Teach students the mediation procedure.
5. Implement the peer mediation program.
6. Continue the training in negotiation and mediation procedures throughout the school year to refine and upgrade students’ skills.
7. Reteach the negotiation and mediation procedures the next year at a higher level of complexity and sophistication. This results in a spiral curriculum from kindergarten (or before) through the 12th grade.

Question 79

Cognitive dissonance

Answer 79

Cognitive dissonance occurs when a person’s behavior and beliefs do not complement each other or when they hold two contradictory beliefs. It causes a feeling of discomfort that motivates people to try to feel better. People may do this via defense mechanisms, such as avoidance

Question 80

Intergroup bias

Answer 80

is a pattern of favoring members of one’s in-group over out-group members. This can be expressed in evaluation of others, in allocation of resources, and in many other

Question 81

Jigsaw activity

Answer 81

Jigsaw activities are a specific type of information gap activity that work best when used with the whole class. The class is first divided into groups of four to six learners who are then given some information on a particular aspect of the topic which they then become the experts in.

Question 82

Milgrams experiment

Answer 82

Milgram was interested in researching how far people would go in obeying an instruction if it involved harming another person. He wanted to know how easily ordinary people could be influenced into committing atrocities, for example, Germans in WWII.
In the Milgram experiment, obedience was measured by the level of shock that the participant was willing to deliver. While many of the subjects became extremely agitated, distraught, and angry at the experimenter, they nevertheless continued to follow orders all the way to the end.

Question 83

Crick och Dodges modell för processande av social information:

Answer 83

Den går ut på att beskriva hur barn löser sociala problem och beroende på barnets mentala status , kunskap om sociala regler, minnen och erfarenheter kommer barnet lösa problem på olika sätt och därmed agera på ett visst sätt. Detta sker genom att barnet noterar sociala signaler, därefter kommer dessa mål på en problemlösningsstrategi där särskild reaktion bestäms som verkställs i ett utförande av handling.