Mobbning Flashcards
Relationell mobbing
att upprepat och under en längre tid sprida rykten, uteslut eller stöta ut en person.
Fysisk mobbing
att upprepat, över tid, slå, sparka en person. Gäller även fasthållning av en person mot dennes vilja samt sno personens ägodelar.
Verbal mobbing
att upprepat, över tid, reta, hota eller förolämpa en person.
Kognitiv empati
förmåga att tankemässigt förstå en annan persons känslomässiga tillstånd.
Affektiv empati
att dela en annan persons känslomässiga tillstånd.
Andre-orienterad induktion
som induktion, fast den som fostrar fokuserar på hur personen som blir utsatt far illa av ex. mobbarens handlingar. Man förklarar vad konsekvenserna blir för personen som man har varit elakt mot.
Individualpsykologiska perspektiv
mobbning betraktas som något som sker mellan enskilda individer. Identifiera vilka individuella särdrag, kognitioner eller personlighetsdrag som är typiska med att vara en mobbare och med att vara mobbad.
Deindividualisering
innebär att individens sociala och moraliska självreglering luckras upp och istället ger plats åt impulsiva, aggressiva, själviska och antisociala beteenden och handlingar. Framkallas av faktorer som minskar individens privata uppmärksamhet på sig själv och som stör hens självregleringsprocess.
Dehumanisering
innebär antingen att inte se, eller erkänna personens mänskliga kvaliteter och lika värde utan att istället se offret som en lägre stående person. Kan även leda till “blaming the victim”, vilket innebär att man skyller på offret och tänker att hen själv har orsakat sitt eget lidande.
Den inre offerprocessen
kapas som en konsekvens av den yttre offerprocessen, och är uppdelad i sex delprocesser.
1. Känslan av att inte passa in, ex. känna sig onormal.
2. Misstro mot andra, vilket i sin tur leder till att “offren” generaliserar ex. hotfulla situationer och applicerar det i andra sociala situationer som inte är ex. hotfulla.
3. Självprotektion, olika strategier för att skydda sig själv, ex. självisolering, introvertering, utveckla social sköld, stänga av sina känslor och självinhibering
4. Självtvivel, dåligt självförtroende, låg självkänsla, negativ självbild och känslor av värdelöshet.
5. Självklander, lägga skulden på sig själv.
6. Uppgivenhet, vilket kan leda till acceptans.
Den yttre offerprocessen
utgör kränkande handlingar i den sociala miljön (ex. skolan), som bekräftar vissas roll som “offer” i ex. klassen eller kamratgruppen. Finns i två underkategorier:
1. Stigmatisering genom annorlundaskap
2. Social utfrysning
Moraliskt disengagemang
sociala och psykologiska processer genom vilka individer avlägsnar sig från humana handlingar och istället beter sig inhumant, kränkande eller fruktansvärt mot andra.
a. kognitiv restrukturering (producera föreställningar om själva handlingen så att den inte uppfattas vara omoralisk)
b. att minimera det egna aktörskapet
c. att förbise eller förvränga konsekvenser
d. att skylla på offret
Den dubbla offerprocessen
en nedåtgående spiral där yttre och inre offerprocesser ömsesidigt påverkar varandra.
Deltagarroller i mobbning
Offer är de som återkommande och systematiskt kränks.. Mobbarna är de som aktiva och initiativtagande förövare. Medhjälpare är de som ivrigt börjar mobba när någon har satt i gång mobbningen. Understödjare är de som ger mobbarna positiv feedback utan att de själva angriper offren. Försvararna är de som försöker hjälpa och stödja offret.
Relationell mobbning
att upprepat och över tid sprida rykten, utesluta eller stöta ut en person, relationell mobbning kan i sin tur vara direkt eller indirekt.
Induktion
innebär att den vuxna samtalar och resonerar med barnet för att förklara varför vissa beteenden förväntas och andra ogillas. den vuxna introducerar krav och ger logiska grunder som stödjer dessa.
Bråklek
följs av leenden och skratt och barnen är fortfarande tillsammans efteråt. Om någon är yngre eller svagare låter den starka personen den svaga att vinna, lätta slag och turas om att vinna.
Nätmobbning
en person är nätmobbad när hon flera gånger blir utsatt för elaka handlingar på mobilen, datorn eller surfplattan. Det kan röra sig om antingen flera olika handlingar eller att en elak kommentar/bild/film delats. Den som är utsatt upplever det som att hon är i underläge eller har svårt att försvara sig.
Individualpsykologiskt perspektiv
Kognitiv rekonstruering
producera föreställningar om själva handlingen så att den inte uppfattas vara omoralisk. Kan ske på tre olika sätt:
1. Moraliskt rättfärdiggörande, ex. “det är okej att slå ner någon som har betett sig illa mot ens kompisar”
2. Förskönande omskrivning, ex. “jag snodde inte hans cykel, jag “lånade” den bara”.
3. Fördelaktig jämförelse, ex. “att reta någon lite då och då är ju inte farligt i jämförelse med att slå ner någon varje dag”
Ansvarsförskjutning
minimera det egna aktörskapet. Ex. “jag har inget eget ansvar själv, då jag bara lydde order”, “min barndom var dålig och det var därför det hände”. Kan kopplas ihop med ansvarsdiffusion.
Förvränga konsekvenserna
minimerar, ignorerar och förvränger handlingens negativa eller illagörande effekter. Ex. “Det var inte så farligt, lite får man tåla.”
Andre-orienterad induktion
det är ett sätt att fostra och ingripa i situationer som innebär att vuxna särskilt uppmärksammar barnet på de konsekvenser som barnets aggressiva eller negativa beteende har för offret. .
Social misfit hypothesis
en förklaringsmodell som menar att mobbning kan uppstå som ett resultat av att offret har en attityd och ett beteende som inte är överensstämmande med kamratgruppens allmänna sociala klimat. Att ett och samma sätt att bete sig kan leda till acceptans eller till utfrysning och mobbing, beroende på gruppnormerna.
Stigma
en process i vilken individer blir etiketterade med en stämpel som särskiljer dem från andra (stämpling) och associeras dem med negativt, icke-önskvärda egenskaper och blir socialt avvisade och isolerade pga detta.
Mobbningsringen
är en bild på elevers möjliga reaktioner och roller i en akut mobbningssituation.
Sociala hierarkier
Sociala hierarkier = betoning på status och popularitet i skolans sociala miljö skapar eller främjar en social hierarki bland elever, där mobbning blir resultatet av konkurrensen.
betoning på status eller popularitet i skolans sociala miljö skapar detta. Mobbning produceras som ett resultat av sociala processer av förhandlingar, konkurrens och kamp inom ramen för detta. Delas upp i “omtyckthet” och “social status”.
Normativa ordningar
en hierarki för normer, mobbning kan ses som ett extremt eller aggressivt upprätthållande av den dominanta normativa ordningen. Värderingar och normer som har makt är högst upp i den normativa ordningen.
mobbning och populäritet upprätthålls av könsnormer och heterosexualitet och de som strider mot dessa normer riskerar att hamna utanför.
Social utfrysning
ofrivilligt isolerade, utstötta eller avvisade från det sociala livet i skolan när klasskamrater i deras omgivning började undvika, ignorera eller ta avstånd från dem. Stark känsla av överflöd eller outtalat ovälkomna i grupper där de var inkluderade.
Kohesion
solidaritet, sammanhållning eller en gemensam känsla av samhörighet i en grupp.
Stigmatisering genom annorlundaskap
utpekande av “offrens” utseende, personlighet, bakgrund eller beteende som avvikande eller udda i negativ bemärkelse.
Självinhibering
att försöka att inte sticka ut, synas eller märkas i sociala situationer och i skolan.
Intersektionalitet
synliggör hur makt och förtryck produceras i skärningspunkter mellan olika sociala kategorier såsom kön, etnicitet, social klass, funktionsvariation, sexualitet, ålder, religion etc. Sociala kategorier är inga homogena grupper, då medlemmarna är medlemmar i andra sociala kategorier.
