Typisk och atypisk biologisk utveckling Flashcards

1
Q

Hur många kromosomer har vi i en cell?

A

46 stycken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur många gener finns i våra kromosomer?

A

22000

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Ger 1 gen 1 egenskap?

A

Nej. Många av våra gener kombineras ofta för att ge oss en fenotyp. Till exempel är det över 700 gener som bestämmer vilken längd vi får.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Allel

A

En variant av en gen som återfinns på olika ställen i kromosomen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Homozygot

A

När två alleler från mamman och pappan är samma.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Heterozygot

A

När två alleler från mamman och pappan är olika.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Mitos

A

Celldelning. Kromosomen i cellen delar på sig och replikeras. Detta leder till att kromosomparet återfinns i den nya cellen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Prenatal

A

Tiden då fostret fortfarande är i magen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka är de tre perioderna under en graviditet?

A
  1. Zygot
  2. Embryo
  3. Foster
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Den zygota perioden

A

De två första veckorna under en gravidetet. Inleds när en spermie fertilizerar ägget. Karaktäriseras av väldigt snabb celldelning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Embryo perioden

A

Sker när zygoten har blivit implanterad i mammans livmoder. Pågår från graviditetens tredje vecka till den 8e veckan. Under denna tidsperiod växer embryot 2 miljoner procent.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad händer vid graviditetens åttonde vecka?

A

Embryots viktigaste fysiska strukturer och system börjar bli distinkta, och man kan känna igen att det är en liten människa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

När utvecklas ett barns huvud vid graviditet?

A

Efter ungefär 4 veckor (i embryo perioden) börjar huvudet bli tydligt, följt av ögon näsa och mun.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Fostersäck (amnoitic sac)

A

Tunt membran runt embryot som innehåller en vätska för att skydda barnet mot tempareturändringar och hårda slag.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Umbilical Cord

A

En tub innehållandes kärl som för blod emellan barnet och moderkakan. Ansvarar även för förflyttning av koldioxid.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Moderkaka

A

En struktur imbäddad i livmoderväggen. För över näringsämnen från mammans kropp till barnet. Innehåller semipermeabla kärl, vilket gör att vissa ämnen kan ta sig över från mamman till barnet, både bra och dåliga.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Endoderm

A

Ett skikt som utvecklas till:
- Gastrointestinala (tarmar)
- bronker
- Luftstrupe
- Körtlar
- Lungor
- Lever
- Bukspottskörtel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Endoderm

A

Ett skikt som utvecklas till:
- Muskler
- Skelett
- Cirkulatoriska och exokrina system
- Inre hudlager

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Ectoderm

A

Ett skikt som utvecklas till:
- Sensoriska celler
- Nervsystem
- Hår, naglar, tänder, hud

20
Q

När och hur skapas nervsystemet?

A

Det skapas från det ectoderma skiktet. Detta former ihop sig till en cyliner, och skapar på så sätt ryggraden och senare ryggmärg och hjärnan.

21
Q

Varför sker de flesta missfall under embryo perioden?

A

Av flera olika anledningar, kan embryot lossna från livmoderns vägg och försvinna ut genom kroppen.

22
Q

Foster

A

Från början av tredje månaden. Här sker en snabb utveckling av muskler och det centrala nervsystemet. Här sker även de första hjärtslagen.

23
Q

Neruolation

A

Den ectoderma plattan viker ut sig.

24
Q

Neurala tuben

A

Den tub som skapas då den ectoderma plattan har vikt ut sig

25
Q

Teratogen

A

Yttre miljöfaktorer och substanser som kan påverka och skada fostret

26
Q

Beskriv hjärnstrukturens utveckling

A

Vecka 3: Neurala tuben börjar utvecklas
Vecka 4: Tre hjärnregioner blir distinkta (framhjärnan, mellanhjärnan, bakhjärnan). Neurala tuben är nästan stängd.
Vecka 5: Cerebrala vesiklar skapas
Vecka 10: De större strukturerna i CNS är synliga
Vecka 20: Hjärnan väger ungefär 100g.
Vecka 24: Apoptos börjar (programmerad celldöd).
Vecka 28: Corticala ytan har tydliga veck.
Vecka 38: Hjärnan vägar 350-400g

27
Q

Vilka hjärnstrukturer utvecklas först?

A

De fundamentala för livet, såsom andning, kroppstemperatur, puls, reflexer

28
Q

Vilka hjärnstrukturer utvecklas senare?

A

De som inhiberar funktion hos de tidigare utvecklade.
- Frivilliga rörelser ersätter reflexer
- Andning är en automatisk reflex, men man kan lära sig att hålla andan

29
Q

Hur länge växer hjärnan?

A

Tills fem års ålder.

30
Q

Har ett barn fler eller färre nervbanor än vuxna?

A

Fler! Barn föds med otroligt många nervbanor, men dessa “trimmas” över tid och enbart de som används behålls.

31
Q

Är kommunikationen mellan hjärnstrukturer snabbare eller långsammare hos vuxna jämfört med barn?

A

Kommunikationen är betydligt snabbare hos vuxna än barn. Kommunikationen kan vara upp till 100ggr snabbare.

32
Q

Hur kommunicerar hjärnan?

A

Via neuron. Kommunikationen sker genom synapserna vid neuronen.

33
Q

Vad är myelinisering?

A

Det är en schwann cell(I PNS) eller en oligodendodrit (i CNS) som sätter sig runt axonet som gör att aktionepotentialer kan färdas betydligt snabbare.

34
Q

Cellproliferatiion

A

Processen då en cell växer till sig för att dela sig till två dotterceller

35
Q

Neurogenesis

A

Nya neuron som skapas prenatalt

36
Q

Postnatal neurogenesis

A

Vissa neuron som skapas efter födsel

37
Q

Cellmigration

A

Nya nervceller som skapas i hjärnans centrum och flyttar utåt. Detta görs genom att följa radiala gliacellers fibrer.

38
Q

När skerr cellmigration

A

Framförallt prenatalt.

39
Q

Synaptic pruning

A

Antalet anslutningar mellan neuron minskar. Sker ibland via apoptos.

40
Q

Epigenetisk regulering

A

Gener kan slås på eller av i en cell. Sedan delar sig cellen. Skapar flertal olika celltyper (t.ex hudceller eller benceller)

41
Q

Deprivering

A

Borttagen stimulans som är avgörande för en organisms utveckling.

Ex. råttor utan moderns omvårdnad –> genen som modulerar stresshormon uttrycks inte.

42
Q

Berikning

A

Stimulering och erfarenheter stödjer hjärnans utveckling.

Ex. råttor som lär sig att lösa problem visar synapstillväxt i cerebellum.

Ex. Studier visar på den del av hjärnan som hanterar rumslig orienteering är större hos taxichaufförer.

43
Q

Pubertet

A
  • Ökad vit massa i frontalloberna
  • Anslutningar mellan limbiska systemet (emotioner), striatum (belöning) och frontalloberna (planering och kontroll) ger mer riskfyllda beteenden.
44
Q

Kritiska perioder

A

Tidsperioder då specifika erfarenheter är nödvändiga för typisk utveckling

45
Q

Beskriv neonatalt abstinens syndrome

A

När den gravida mamman har intagit beroendeframkallade substanser under graviditeten (ex. nikotin, opioider, kokain), föds även barnet beroende.

Symptom på detta kan vara: irriterad, skakningar, minimal förmåga att hantera deras känslor, snabb andning, gråta.

46
Q

Beskriv foetal alcohol syndrome (FAS)

A

Sker hos ungefär 6% av barn vars mamma är alkoholist. Barn med denna åkomma har ofta defekter i ansiktet, hjärtat och lemmar. De är också ungefär 20% kortare än snittet, onormalt beteende och uppvisar kognitiva svårigheter (ofta försenat kognitivt).