Barns språkutveckling Flashcards

1
Q

Fonologi

A

Hur vi förstår eller uppfattar och uttalar språkljud eller fonem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Semantik

A

Ords innebörd och mening. Hur ord kan kombineras för att förmedla en bredare kunskap

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Grammatik

A

Regler för hur språket är uppbyggt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Syntax/satslära

A

Regler för hur ord sätts samman till meningsfulla satser, yttranden och fraser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Morfologi

A

Ett språks böjningssystem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Pragmatiik

A

Regler runt hur vi använder språket i olika kontext.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

När sker pre-lingvistisk utveckling?

A

Mellan 0-12 månader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Varför skriker ett barn som liten?

A

Det är deras sätt att kommunicera. De har olika skrik för olika behov, t.ex mat, blöja etc.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

När startar ett barns jollerperiod?

A

Från 1 månads ålder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är ett joller?

A

Det börjar med ett gurglande eller vibrerande ljud. Detta är en talorgansträning och det finns ingen semantik i det. Endast en mognadsfaktor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

CV-kedjor/babbling

A

Konsonant-vokalljud.

“dadada”
“mamama”
“papapa”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Categorical Speech Perception

A

Att man börjar skilja på de språkljud som inte ingår i det egna språket.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Child Directed Speech (CDS:Baby talk)

A

Korta meningar, högt tonläge, enkla ord (pippi, vovve)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Protodeklarativa gester

A

Pekar för att visa, ofta för att ställa en fråga.

Till exempel att peka ut när det snöar och undrar vad det är för något.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Protoimperativa gester

A

Peka på något för att andra ska göra en handling åt sig.

Till exempel peka på flaska om man vill ha hjälp att få den till sig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Joint attention

A

Barnet och en vuxen delar uppmärksamhet kring ett objekt eller en händelse.

Väldigt viktigt då det bidrar starkt till språkutvecklingen. Är kritisk för att språket ska utvecklas normalt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Barnets första ord

A

Begränsas av de språkljud som ett barn kan uttala. Mamma och pappa är lätta att uttala.

Barnet skapar också egna ord som är lättare att säga, ex jop = mjölk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Holophrase

A

Ettords-fraser, vilket är ord som refererar till konkreta objekt (vovve, mamma).

Ett ord kan stå för en helt mening, ex. upp = jag vill att du lyfter upp mig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur många ord kan generellt en 6-åring?

A

10000 ord

20
Q

När sker det första ordet?

A

Omkring 9-18 månader gamla.

21
Q

Hur ser de första orden ut?

A
  1. Konkreta objekt, betydelsefulla personer, djur, ljudeffekter, rutiner.
  2. Handlingsord (verb)
  3. Ord för tillstånd (adjektiv)
22
Q

Fast-mapping

A

Förmågan att relatera ett nytt ord till ett underliggande koncept efter bara ett fåtal sammanträffanden.

Detta pågrund av att minneskapaciteten utvecklas snabbt. Fonologiska loopen, lätt att transferera från STM till LTM

23
Q

Överextension

A

Barnet använder ord på fel saker till för många saker. T.ex att alla fordon är “bil”

24
Q

Underextension

A

Ett ord för bara en sak.

T.ex är flaska som är barnets egna den enda flaskan i världen.

25
Q

Individuella och kulturella skillnader vid språkutvecklingen

A
  • Kön (flickor börjar prata tidigare då de utvecklas snabbare fysiskt än pojkar)
  • Temperament
  • SES (Socioekonomisk status)
26
Q

När börjar den grammatiska utvecklingen?

A

Vid ca 1.5 års ålder

27
Q

Vad kännertecknar att den grammatiska utveckling har börjat?

A

Att barnet bygger tvåordssatser

28
Q

Tvåordssatser

A

Telegrafiskt tal med korrekt ordföljd.

29
Q

Vad är förklaringen till tvåordssatser?

A
  • Bakom tvåordssatserna finns samma grammatiska regler som hos vuxna, men en begränsad minneskapacitet hindrar barnet från fullständiga meningar.
  • Barnen följer inte grammatiska regler men härmar de viktigaste orden i de vuxnas yttranden?
30
Q

När börjar ett barn bilda treordssatser?

A

Vid ca 2-3 års ålder

31
Q

Vad kännetecknar treordssatser?

A

Morfologisk utveckling - t.ex ändelser och tempus

32
Q

WUG-testet

A

Visade barn bild på ett föremål/organism som de känner igen men kallade det för “WUG”. Visade sedan barnet en till bild med samma föremål/organism men nu flera stycken. Nu skulle barnet själv beskriva vad de såg.

Detta visade på den morfologiska utvecklingen

33
Q

Vid vilken ålder sker en drastisk förbättring av ett barns konversationsförmåga?

A

Vid förskoleåldern

34
Q

Turtagning

A

Vänta på sin tur, ha ögonkontakt. Inte bara svara, utan att tillföra samtalet något nytt genom följdfrågor.

2-åringar svarar bara på frågor, kan ej ställa samma frågor tillbaks.

35
Q

Shading

A

En succesiv övergång till ett nytt samtalsämne snarare än en abrupt övergång

36
Q

Illocutionary intent

A

Förståelse av det dolda budskapet i ett yttrande, trots att orden i sig inte stämmer överens med meddelandet.

“Det luktar sopor” –> någon behöver gå ut med soporna
“jag vill ha en penna” –> barnet sträcker fram en penna.

37
Q

Behaviorismen och språk

A

Språktillägnande - inlärt beteende genom förstärkning och imitation.
Miljöpåverkan är kritisk för språkutvecklingen

38
Q

Babble-luck

A

Bebis jollrar tills de säger något som låter som ett ord –> får positiv förstärkning –> fortsätter att upprepa ordet.

39
Q

Imitation

A

Barnet imiterar de språk som talas i dess omgivning

40
Q

Kritik mot behaviorismen

A
  • En 6-årings ordförråd (10000 ord) kan inte förklaras av enkla stimulus-response kopplingar (behövs mycket mer stimulus för att lära sig så många ord)
  • Universella likheter i grammatisk utveckling (finns mönster i hur barn lär sig språk)
  • Ser barnet som en passiv individ (barn kan skapa egna ord, och är kreativa runt reglar om grammatik)
41
Q

Nativistisk teori

A

Motreaktion mot behaviorismen, menade att barn har en medfödd språkmodul

42
Q

Language Acquisition Device (LAD)

A

Medfödd modul med grammatiska regler gemensamma för alla naturliga språk. Aktiveras när vi föds in i språklig stimulerande miljö

43
Q

Universal grammar –> Innate constraints

A

Implicit kunskap om de regler som tillåter en att skapa meningsfulla och grammatiskt korrekta satser i det naturliga språk man talar

44
Q

Argument för den nativistiska teorin/medfödd språkmodul

A
  • Poverty of the stimulus argument (barn tillägnar sig komplexa språkkunskaper på kort tid)
  • Är språk något unikt för människan?
  • Sensitiva perioder för språkutveckling?
  • Idag är det accepterat att människor har en viss predisposition för att kunna utveckla ett språk.
45
Q

Kritik mot teorin med medfödda moduler

A
  • Tveksamt om det finns något “universal grammar”
  • Alla grammatisk kunskap ej medfödd utan utvecklas successivt under barndomen
  • Kognitiv förmåga viktig för språkinlärning (nativisterna hävdar motsatsen)