Traxler 1 & 2 Flashcards
Preskriptiv grammatik
Hur man bör tala, artificiella regler.
Deskriptiv grammatik
Hur människan till sin natur använder språket.
Hocketts Språkkriterier
- Semanticitet (Språk har en mening, men dess specifika signaler skapar specifika betydelser)
- Arbitarness (Det behöver ej finnas en koppling mellan signal och objekt)
- Displacement (Vi kan tala om icke närvarande saker)
- Diskret (Språkljud kan placeras olika och därmed skiljas åt)
- Duality of patterning (Vi uppfattar språkstimuli på olika sätt samtidigt)
- Generativt (Språk har begränsat antal ord med oändligt antal meningar)
Proposition
Vem som gör vad mot vem, minsta möjliga meningen med ett sanningsvärde.
Pre-suppose
En mening som säger att något är på ett sätt genom att implicera. “Ge mig Claras jacka” = Clara har en jacka.
Recursion
En mening inom en annan mening.
Kontinuitet
Språket har utvecklats genom att förmedla saker i sin omgivning och förbättrats under tid.
Diskontinuitet
Språket har utvecklats abrupt och är inte en egenskap delad med våra föregångare.
Savage & Rumbaugh
3 Faktorer för kommunikation:
- Fylogeni (Biologiska drag)
- Ontogeni (Utveckling av karaktärsdrag)
- Kultur och omgivning
Adaption / Darwinism
Människans möjlighet att kunna tala har ursprung i rätt fysik, språkmuskler och larynx design.
Dubbel dissociation
När två relaterade processer fungerar oberoende av varandra. T.ex. språkproduktion och språkförståelse.
Saphir Whorf hypotesen / Lingvistisk relativitet
Språk påverkar tänkande. Personer med samma modersmål förstår varandra bättre.
Lingvistisk determinism
Språket bestämmer hur vi tänker.
Motstånd (Pinker & Chomsky)
Språk limiterar inte hur en människa uppfattar världen , men språk kan underlätta inlärning och minne.
Fodor hävdar att …
Språket är en modul som är:
- Domänspecifik
- En distinkt neural struktur
- Computationally anonymous
Språkproduktion
- VAD (man vill säga)
- HUR (man ska säga det)
- ARTIKULATION (Hur man ska röra muskler)
Weaver ++
Mentala processer som sker innan man skapar ord. T.ex. [Koncept - Lemma - Lexem - Fonem] - [“Att jag gick” - grundform “gå” - böjning till “gick” - språkljudet]
Homofon
Ett ords ljud som kan ha fler än en betydelse t.ex. men och män.
Syllabifikation
Kombinera fonem för att skapa bokstäver t.ex. banana där det är olika ljud för bokstaven a.
Semantiska substionsfel
Språkmiss där ett ord akiveras istället för ett annat närliggande koncept.
Ljudutbyten
Språkmiss där fonem kastas om i uttal t.ex. “sex laxar i en lax ask”.
TOT / Tip of the tounge
När man hittar lemmat men inte uttalet.
Prospection
Man undersöker TOT med hjälp av allmänna kunskapsfrågor.
Co-artikulering
Ändrar musklerna för ljud beroende av nästkommande ord.
Perceptuell konstans
Olika fonem kan upplevas som samma.
Allofoner
Språkljud som låter lika men kan ha olika bokstäver
Pulmoniska konsonanter
Ljud som bildas av utandning.
Icke-pulmoniska konsonanter
Klickljud
McGurk effekten
Multimodal språkuppfattning. Syn och hörsel sammarbetar för att automatiska rätta till utlämnade eller fel ord i en uppläsning.
Ganong effekten
Ljuduppfattning, hittar passande ord till tvetydiga uttal.
Fuzzy model of speech perception
Man analyserar språkljud och matchar dem med inre prepresentation, kopplar till minnet för att para ihop språkljud och ord.
Universalstriden
Om allmänna begrepp har en egen existens, oberoende av vårat tänkande.
Realism
Världen existerar som vi talar och tänker.
Nominalism
Termer motsvarar inte det som existerar. Begrepp är alltså tomma ord.
Representional theory of mind
Begrepp är ord i tankens språk.
Klassiska teorin
Vi delar in objekt i kategorier baserat på vilkor i kategorierna.
Prototyp teorin
Man har olika exempel på begrepp.
Figure ground schema
Hur vi uppfattar begrepp genom positioner t.ex. under, över, på, vid sidan.
Conceptual spaces theory
Alla begrepp är kopplade till varandra t.ex. en bred kopp blir mer skål.
Vagueness / fuzziness
När man vet när ett objekt inte längre tillhör kopp eller skål, var går gränsen?
Teorin-teorin
Man har teorier om indelning av objekt som grundas i kunskap om objekt t.ex. skål tillhör servering.