Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

AT Stockholm > Tentor Allmänmedicin > Flashcards

Tentor Allmänmedicin Flashcards

1
Q

Nämn 5 olika möjliga orsaker till falltendens hos äldre.

A
  • Stroke
  • Parkinson
  • Synrubbning
  • Läkemedel –> yrsel
  • Arytmi
  • Lågt Blodtryck
  • Nedsatt känsel i fötter (polyneuropati)
  • Alkohol/missbruk
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Kroppsundersökningar till att fånga orsaker till falltendens:

A
  • Neurologisk undersökning
  • Kontroll av synskärpa
  • Hjärtauskultation
  • Blodtrycksmätning och puls
  • Ortostatiskt prov
  • Hud (blåmärken?)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Nämn ickefarmakologiska råd för att minska fallrisken till följd av snubbling.

A
  • God belysning
  • Ej lösa mattor
  • Ej lösa tofflor
  • Ej lösa elektriska sladdar
  • Ta bort dörrtrösklar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Anamnestiska tecken på dehydrering? Vilka frågor bör ställas?

A

Ökad törst?
Minskad urinmängd?
Mörkare urin?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka undersökningsmoment kan bidra till att avslöja dehydrering?

A

Torrhet i munhålan
Snabb tunn puls
Lågt blodtryck
Långsam kapillär återfyllnad
Nedsatt hudturgor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

2 labprover för att stärka misstanke om dehydrering.

A

Hb
EVF
Kreatinin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka lkm sätta ut vid dehydrering?

A

Metformin
Forxiga
Enalapril
Spironolakton

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Möjliga orsaker diarré:

A
  • Infektion
  • Intag av bristfälligt förvarad mat som lett till bakterieväxt med toxinbildning
  • Antibiotikakur –> clostridieöverväxt
  • Förstoppningsdiarré
  • Läkemedelsbiverkan
  • Överanvändning av laxermedel
  • Kolit
  • Malignitet
  • Överkonsumtion av alkohol
  • Ökat sorbitol i godis
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Utredning Diarre inledande skede?

A

Blodstatus
Elektrolyter
Kreatinin (eGFR)
Ketoner
CRP
Urinsticka
Faecesodling

Ej koloskopi eller CT buk eller UL i inledande skede

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilken åtgärd vid campylobakter i faeces och symtom gått i regress?

A

Smittskyddsanmäla via SmiNet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

20-årig kvinna med flera otiter som barn. Fått gulaktig sekretion från ena hörselgången samt värk och lätt klåda. Differentialdiagnoser?

A

Extern otit
AOM med perforation
Kronisk otit med exacerbation
Vaxpropp med sekundärinfektion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

20-årig kvinna med flera otiter som barn. Fått gulaktig sekretion från ena hörselgången samt värk och lätt klåda. Åtgärd för vidare handläggning?

A

Försök till rensugning av sekret för att kunna inspektera trumhinna och hörselgång.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

20-årig kvinna med flera otiter som barn. Fått gulaktig sekretion från ena hörselgången samt värk och lätt klåda. Trumhinnan inspekteras som normalställd, utan perforation. Diagnos?

A

Extern otit (trumhinnan är intakt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Extern otit med riklig sekretion, svullnad av hörselgångsväggen samt avsaknad av trumhinneperforation. Behandling?

A
  • Alsolsprittamponad initialt.
  • Terracortril med Polymyxin B droppar när svullnad gått tillbaka och sekretion minskat.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Förebyggande råd för att minska risken för recidiv av extern otit?

A
  • Ej peta i hörselgången
  • Ej långvarig användning av in-ear hörlurar
  • Öronproppar vid simning/dykning
  • Fetvadd vid duschning
  • Revaxör vid vaxbildning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Om vad bör du fråga när du träffar små barn?

A

Växer och utvecklas normalt? (Hos barn som inte växer och utvecklas finns större anledning att misstänka bakomliggande sjukdom.)

Har barnet haft några tidigare sjukdomar, mediciner eller är opererad? Är mamma, pappa och eventuella syskon friska

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Barn har ont och kan inte röra kroppsdel…

A

observera barnet i rummet under anamnestagning är ofta informativt. Rör hon alla kroppsdelar? Verkar hon smärtpåverkad

Hud Det är viktigt att undersöka hela flickan och inspektera huden. Flickan skulle kunna ha blåmärken som tecken på att hon varit utsatt för våld

Undersök armen. Inspektera, palpera och bedöm rörelseförmåga och smärtreaktion. Undersök distalstatus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Barn verkar inte smärtpåverkad. Flickan håller vänster armbåge stilla och armen mot kroppen. Båda armarna palperas utan anmärkning. Hon rör övriga kroppsdelar normalt.

A

Subluxation av caput radii, även kallad pigluxation. Skadan har troligen uppkommit när pappa dragit Ester i armen i samband med kullerbyttorna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Subluxation av caput radii beh

A

ofta enkelt att reponera

Se att barnet börjar använda armen och handen som vanligt

röntgen begränsat värde.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Status vid mässling?

A

Allmäntillstånd? Beteende och medvetandegrad

Saturation och temperatur

Nackstel - mässling kan leda till hjärninflammation

Mun och svalg – leta efter saltkornsliknande vita utslag på kindslemhinnan

Hjärta och hjärtfrekvens - sepsistecken

Lungor och andningsfrekvens, indragningar, hosta – sepsistecken, pneumoni förekommer som komplikation vid mässling och andra infektioner

Ögon – rodnade konjunktivor, ljuskänslighet förekommer vid mässling

Öron – otit förekommer som komplikation vid mässling och andra infektioner

Hud – makulopapulöst sammanflytande rött exantem – förekommer vid mässling

Lymfkörtlar är inte sällan förstorade vid mässling och andra infektioner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Alexandru 17 månader. Mun och svalg saltkornsliknande vita utslag på kindslemhinnan. Hud – knottrigt makulopapulöst rött exantem på bålen och i ansiktet. Lymfkörtlar är förstorade på halsen. Dx?

A

Mässling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad kallas de saltkornsliknande vita utslagen på kindslemhinnan vid mässling?

A

Kopliska fläckar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Mässling. Åtgärd?

A
  • direkt kontakt med infektions- eller barnklinik
  • är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Mässling beh?

A
  • Det finns inget effektivt antiviralt läkemedel mot mässlingvirus.
  • Febernedsättande läkemedel kan användas som symtomlindrande behandling.
  • Det brukar vara skönt med ett svalt och mörkt rum. Många patienter föredrar att slippa starkt ljus.
  • Antibiotika är aktuellt endast vid sekundära bakterieinfektioner som otit eller pneumoni.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

När vaccineras barn med mässling, påssjuka och röda hund??

A

ges vid 18 månaders och vid 6 - 8 års ålder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

17 månaders barn får mässling. hur?

A

ges första gången vid 18 månaders ålder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

misstanke om appendicit vid barn? anamnes?

A

Beskriv smärtorna i buken, har de fått söka akut?

Avföring utseende, frekvens? Viktigt vid förstoppning

Hereditet för magsjukdomar?

Matvanor?

Sömn?

Kompisar?

Har det hänt något i familjen? Finns det djur i familjen, mår de bra?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Misstanke om barn som far illa.

A

Ta genast kontakt med barnskyddsteam/ barnläkare/ barnahus vidare handläggning
och
Ta kontakt med kommunen socialtjänst

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Ange två grupper av barn som löper ökad risk för misshandel och övergrepp

A

Barn med kroniska sjukdomar och funktionshinder, särskilt barn med koncentrationshinder och avvikande beteende

Barn i familjer med alkohol och drogproblem samt familjer där det förekommer våld mellan de vuxna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Det är svårt att upptäcka barn som utsatts för barnmisshandel och övergrepp. Ange två kliniska situationer där barnmisshandel och övergrepp särskilt bör övervägas

A
  1. Familjen söker vård sent utan tillfredställande förklaring eller söker vid upprepade tillfällen alternativt har återkommande avbokade besök
  2. Skildringen av skadeförloppet ändras, skadan verkar inte stämma med anamnesen, alternativt vet vårdnadshavare inte hur skadan har gått till
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Ange fyra relevanta frågor som ingår i en generell gynekologisk anamnes

A

Menstruationscykel? (obligatoriskt)
Blödningsmängd?
Menarche?
Graviditeter och födslar/aborter?
Besvär inför eller runt menstruationen; smärtor, PMS?
Sexuellt aktiv, fast partner, samlagssmärta?
Tidigare STD?
Preventivmedel inklusive hormonell antikonception?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vilket preparat skriver du ut för att skjuta upp mensen, hur ska det tas och vad är verkningsmekanismen?

A

Ett gestagen-preparat, (ex.vis Provera eller Primolut-Nor)

Preparatet ska börja tas 7 respektive 3 dagar före förväntad menstruation och tas i 10-14 dagar.

Sjunkande progesteronnivåer under menscykelns sekretionsfas framkallar menstruationen. Det förhindras med progesteronbehandling eller förlängd ppillerbehandling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Utifrån att Kajsa har så stora besvär med sin menstruation behöver du även fundera på om det finns någon bakomliggande problematik. Vilken diagnos är mest sannolik att misstänka i detta fall

A

Endometrios

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Misstanke om endometrios. åtgärd?

A

Du remitterar till en kvinnoklinik för hjälp med att säkerställa diagnosen och initiering av behandling. Endometrios som inte upptäcks och behandlas orsakar ofta allt värre buksmärtor och kan även påverka fertiliteten på sikt, det är därför av största vikt att patienter med denna diagnos identifieras och kan påbörja behandling. Hormonell behandling bör övervägas tidigt med syfte att ge anovulation och blödningsfrihet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Inkontinens hos kvinnor delas in i olika funktionella grupper. Vilka är de två vanligaste?

A
  • Ansträngnings- /stressinkontinens
  • Trängnings- /urgeinkontinens/överaktiv blåsa
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Ansträngningsinkontinens beh?

A

bäckenbottenträning,
ev med hjälp av en fysioterapeut eller uroterapeut. Operativ åtgärd kan vara möjlig vid uttalad problematik.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Ge förslag på två läkemedel med olika verkningsmekanism som du kan erbjuda en patient som har en besvärlig trängningsinkontinens? Vilket av dessa skulle du välja till en äldre patient? Motivera

A

Antikolinergika (t.ex. solifenacin, tolteridon) eller Beta-3-receptoragonist (mirabegron).

Antikolinergika kan ge svårare bieffekter så som förvirring hos äldre varför detta preparat bör användas med försiktighet i denna patientgrupp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

70 år. dyspné vid ansträgning
svartnar för ögonen och trött när går i trappor
Vad misstänker du i första hand?
Välj ett relevant blodprov och en undersökning (som utförs på vårdcentralen) för att på bästa sätt direkt komma vidare med din diagnostik på vårdcentralen

A

Hjärtsvikt
B-Hb och EKG

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Lågt Hb. Hur komplettera anamnes?

A

Alkoholvanor, matvanor, ändrade avföringsvanor, viktförändring, hereditet, blödningsproblem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Vilka sex inledande prover förutom blodstatus (Hb, LPK, TPK) samt SR och CRP beställer du vid utredning av anemi samt med tanke på glossitsymtom (inflammerad tunga)?

A
  • S-Ferritin/ fS-Järn
  • B-Retikulocyter
  • krea/eGFR,
  • MCV
  • S-Folat
  • S-Kobalaminer (B12) (alternativt Homocystein)
  • S-Ferritin
  • celiakiprover (STransglutaminas-ak/ S-Endomysium-ak)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Celiakiprover visar S-Transglutaminas-ak (IgA) 25 U/ml (<6,0 U/ml) och SEndomysium-ak (IgA) 10 titer (ref <10)

Vilken diagnos misstänker du och vilken undersökning beställer du

A

Celiaki, esofagogastroduodenoskopi (gastroskopi)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Från vilken del av gastrointestinalkanalen tas vävnadsprov för PAD och vilka typiska mikroskopiska förändringar ses vid celiaki?

A

Duodenum
villusatrofi (med krypthyperplasi och ökat antal intraepiteliala lymfocyter)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Vilken är patogenesen bakom celiaki och vad är behandlingen?

A

Autoimmun sjukdo, inflammation i tunntarmsslemhinnan utlöst av gluten

behandlingen är glutenfri kost

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

60 år. andfåddhet. diff dx?

A

KOL
astma
hjärtsvikt
lungemboli
anemi
andra lungsjukdomar (kronisk bronkit, lungfibros, lungcancer)

45
Q

60 år. andfåddhet. anamnes?

A
  • Rökning (nuvarande eller tidigare)
  • arbetsmiljö
  • astma/allergi under barndom/yngre år
  • andfåddhet i vila/nattlig dyspne
  • samband mellan symtom och ansträngning
  • bensvullnad
46
Q

60 år. andfåddhet. rökning. labprover/undsk?

A
  • Hb (utesluta anemi)
  • PEF/COPD-6 (screening för astma/KOL)
  • EKG (instabil angina),
  • O2 saturation (KOL,lungemboli)
  • vikt+längd
47
Q

Vilka undsk/blodprov för utredning av KOL?

A
  • PEF/COPD-6
  • O2 saturation
  • lungröntgen
  • spirometri med reversibilitet
  • NT-pro BNP (utesluta svikt)
48
Q

KOL symtom?

A
  • långsamt tilltagande andfåddhet genom flera år
  • pip i bröstet
  • slemhosta
49
Q

Vilket värde i tabellen a) bekräftar eller utesluter en KOL diagnos och b) stadieindelar en eventuell KOL sjukdom?

A

FEV1/FVC för diagnos och FEV1 efter bronkdilatation för stadieindelnin

50
Q

GOLD stadier?

A
51
Q

tre viktiga åtgärder vid KOL, förutom läkemedelsbehandling

A
  • rökstopp
  • vaccination (influensa, pneumokocker)
  • kostråd (ev dietist),
  • regelbunden fysisk träning
52
Q

Beh KOL exacerbation?

A
  • antibiotika (Amoxicillin eller Doxyferm)
  • perorala steroider (Betapred eller Prednisolon)
52
Q

Vilka biverkningar för LAMA eller LABA bör du informera patient om?

A

muntorrhet (LAMA)
hjärtklappningar (LABA)

52
Q

Vilka läkemedel kan du skriva ut till KOL patienter för symtomlindring och minska risken för exacerbationer?

A

LAMA (long acting muscarinreceptor agonists)/LABA (long acting betareceptor agonists)

53
Q

under flera år successivt tilltagande besvär av belastningsrelaterad värk medialt i båda knän. troligaste orsaken?

A

Knäledsartros

54
Q

Vilken behandling är förstahandsval vid artros?

A

Fysioterapi med artrosskola

55
Q

Vilken radiologisk undersökning är förstahandsval och beskriv förutsättningar för bästa radiologisk artrosdiagnostik av knän?

A

Röntga knä med belastning i stående

56
Q

Beskriv tre röntgenförändringar som talar för artros i rtg bild

A

Kraftig sänkning av mediala ledspringans vidd, pålagringar på mediala ledytekanten och skleros.

57
Q

svåra besvär av värk och sömnstörning orsakat av knäledsartros. åtgärd?

A

remiss för stt till ortopedisk kirurgi

58
Q

Nämn tre lämpliga prover som kan stärka misstanken om GI-tumörsjukdom

A

Hb
CRP
f-Hb (x3)

59
Q

Nämn tre lämpliga prover som kan stärka misstanken om inflammatorisk tarmsjukdom

A

Hb
CRP
Kalprotectin
Albumin

60
Q

Förändrade avföringsvanor. Normala värden av Hb, CRP, Kalprotectin, Albumin. Vad kan du säga om tumörsjd och inflammatorisk sjd?

A
  • Viss risk för tumörsjukdom kvarstår
  • Risken för inflammatorisk tarmsjukdom är försumbar
61
Q

Förändrade avföringsvanor. Beskriv indikationen för rektoskopi, förberedelse och hur undersökningen genomförs

A
  • Utesluta patologi i rektum där kolontumör är vanligast och där radiologisk undersökning är osäker.
  • Förberedelse med laxermedel lokalt distalt på undersökningsdagen och ökat vätskeintag dagen före undersökningen
  • Efter att PR är utförd införs ett rakt rektoskop genom anus och skjuts upp genom rektum.
62
Q

Nämn två laboratorieprover för att komplettera utredning av förhöjt P-Calciumvärde?

A

P-Calciumjonaktivitet (fritt calcium) eller korrigerat kalcium och parathormon (PTH)

63
Q

Provtagning visar P-Calcium 2,57 mmol/L (2,15-2,50), P-Calciumjonaktivitet 1,32 mmol/L (1,10-1,30) och PTH 10,4 pmol/L (1,6-6,9)

Troligaste diagnosen? Handläggning?

A

Lätt till måttlig primär hyperparatyreoidism, troligen sedan flera år.

Konsultera endokrinolog.

64
Q

hyperparatyreoidism. Varför rekommenderas en DXA?

A

Den konstant förhöjda parathormonnivån ökar rekryteringen av P-Calcium från skelettet och utveckling av sekundär osteoporos som följd. DXA-mätning utförs för att bedöma om osteoporos föreligger.

65
Q

Hur orsakar konstant förhöjda nivåer av parathormon hyperkalcemi och sekundär osteoporos? Beskriv den molekylärbiologiska mekanismen

A

En konstant förhöjd nivå av parathormon aktiverar benmärgens stromaceller att uttrycka cytokinerna RANKL och M-CSF varvid osteoklasterna rekryteras från hematopoetiska osteoklastprogenitorceller och bryter ned ben

66
Q

Beskriv verkningsmekanismen för osteoklasternas demineralisering av skelettet

A

Demineraliseringen av skelettet sker genom att osteoklasterna surgör benytan genom ökat uttryck av en protonpump och en kloridjonkanal varvid pH sjunker och mineralkristaller löses ut i den del av cellen som vetter mot resorptionslakunen

67
Q

Vid sekundär osteoporos och fraktur eller hög risk för fraktur bör följande erbjudas

A

bisfosfonater i kombination med tillskott av kalcium och D-vitamin

68
Q

Ett sätt att skatta frakturrisk är

A

Fracture Risk Assessment Tool (FRAX)

69
Q

Vad krävs för diagnos borrelia?

A

erytem > 5 cm
Diagnosen är klinisk och serologiska tester har ingen plats vid diagnostik av erythema migrans.

70
Q

Erytema migrans handläggning? varför behandla?

A

Penicillin V 1gx3 i 10 dagar
Erythema migrans i sig inte farligt utan behandling ges för att det sannolikt minskar risken för neuroborrelios och andra manifestationer.

71
Q

två mest relevanta blodprover eller undersökningar som du vill utföra på vårdcentralen för att utreda hjärtsvikt.

A

EKG + NT-proBNP

72
Q

hjärtsvikt. vidare utredning efter prover?

A

Remiss för ekokardiografi

73
Q

På vilket sätt indelas idag hjärtsvikt och på vilket sätt kan ekokardiografi vägleda indelningen?

A

Hjärtsvikt delas in i två eller tre huvudgrupper, baserat på mätning av vänster kammares ejektionsfraktion (EF) som mäts med ekokardiografi:

  • Hjärtsvikt med reducerad EF (HFrEF, EF ≤ 40 %)
  • Hjärtsvikt med lätt reducerad EF (HFmrEF, EF 41-49 %)
  • Hjärtsvikt med bevarad EF (HFpEF, EF ≥ 50 %).
74
Q

ge två orsaker till hjärtsvikt

A
  • tidigare hjärtinfarkt som gett bestående myokardskador
  • hypertoni som genom långvarig belastning av myokardiet leder till hypertrofi
75
Q

fyra läkemedelsgrupper som visat sig minska dödligheten vid hjärtsvikt…

A
  • ACE-hämmare (ARB vid intolerans mot ACE-hämmare)
  • Betablockerare
  • Mineralkortikoidreceptorantagonister
  • SGLT2-hämmare
76
Q

verkningsmekanism av ACE-hämmare vid hjärtsvikt

A

Vid inhibering av RAAS minskar den via renin-angiotensin orsakade vasokonstriktionen och aldosteroneffekten hämmas vilket medför en förbättrad hjärtminutvolym. ACE-hämmare minskar också dilatationen av vänsterkammaren vid hjärtsvikt.

77
Q

verkningsmekanism av betablockerare vid hjärtsvikt

A

de blockerar hjärtats β1-receptorer, vilka medierar ökad hjärtfrekvens, ökad kontraktilitet och ökad diastolisk fyllnad.

78
Q

Via vilken mekanism och vilket användningsområde har diuretika i behandling av kronisk hjärtsvikt

A

via sänkt fyllnadstryck och minskat vätskeöverskott och är huvudsakligen symptomlindrande. Diuretikadosen bör hållas så låg som möjligt och gärna vara tillfällig.

Vid palliativ vård kan symtomatisk behandling med enbart diuretika ibland vara rimligt.

79
Q

Patient med trötthet. Vad bör fråga om i anamnesen?

A
  • Andningsbesvär
  • frusenhet
  • ändrad vikt
  • törst
  • miktionsbesvär,
  • bensvullnad,
  • förändrade avföringsvanor
  • blod i avföringen,
  • nedstämdhet
80
Q

75 årig kvinna med diabetes. Debut av trötthet. Troliga förklaringar?

A
  • Anemi
  • försämrad glukoskontroll
  • hypothyreos
  • hjärtsvikt
  • arytmi
  • astma/KOL
  • infektion
  • claudicatio intermittens
81
Q

Vilka tre viktiga behandlingsmål bör man ta ställning till vid FF?

A
  1. Frekvensreglering
  2. Emboliprofylax
  3. Konvertering till sinusrytm.
82
Q

FF. Hur handlägger du patienten och vilka recept skriver du?

A
  • Ekokardiografi
  • frekvensreglering med betablockerare
  • Beräkning av CHADS-VASC för bedömning av embolirisk
  • förskrivning av NOAK (Non-vitamin K Orala Antikoagulantia) behandling.
83
Q

Metforminbehandlad diabetes och FF. Hög krea. Hur händlägger du?

A
  • Förskrivning av enalapril (ACE-hämmare och Angiotensin IIantagonister har njurskyddande effekt)
  • Sänkt dos metformin till högst 500mg 1x2.
  • Behandling med statin (rekommenderas som primärprevention till patienter >50 år med GFR 30) mg/mmol trots högsta tolerabla dos RAAS-blockad och optimalt blodtryck)
84
Q

Vilka faktorer kan avgöra om patienten bör ha NOAK som emboliprofylax vid förmaksflimmer?

A

Enligt ChA2DS2 VASc: diabetes, hypertoni, hjärtsvikt, ålder >74 år, kärlsjukdom, tidigare stroke/TIA/tromboembolism, kvinnligt kön.

85
Q

Vad bör kontrolleras regelbundet vid diabetes utöver blodprover? Nämn fyra undersökningar och motivera.

A
  • blodtryck,
  • ögonbottenfoto,
  • Vikt/BMI,
  • fotstatus,
  • mikroalbuminuri,
  • följsamhet till behandling.

Målet är att reducera kardiovaskulära komplikationer

86
Q

Vilken vanlig biverkan av ACE-hämmare informerar du patienten om att höra av sig om den inträffar? Vad gör du i så fall?

A

Rethosta kan förekomma i 4-5% av fallen. I så fall byte till angiotensinreceptorblockerare ARB t ex losartan eller candesartan.

87
Q

Varför finns en ökad risk för UVI vid diabetes?

A
  • Vid diabetes medför sänkt immunförsvar med försämrad cellbarriär i urinblåsan ökad risk för återkommande urinvägsinfektioner.
  • Glucos i urinen kan vara substrat för bakterier.
  • SGLT2-hämmare ökar mängden glucos i urinen om sådan behandling inleds
88
Q

En urinsticka visar vita2+ röda 2+ nitrit pos.

Hur behandlar du urinvägsbesvären? Motivera.

A

Selexid ges ej vid penicillinallergi och Furadantin är olämpligt vid nedsatt njurfunktion med eGFR<40.
Trimetoprim kan vara ett alternativ efter urinodling då 20% av bakterierna kan vara resistenta.

89
Q

Varför är det intressant att beräkna eGFR?

A

eGFR är ett enkelt sätt att uppskatta graden av njurfunktionsnedsättning som kan påverka hur läkemedel elimineras och värdera kardiovaskulär risk

90
Q

Post-bukop. stickningar, ömhet och rörelsesmärta i bröstkorgen. Smärtan är lokaliserad mellan de nedersta revbenen på vänster sida om bröstbenet. Obehaget märks vid djupandning och vissa rörelser. Hur vill du komplettera anamnesen?

A
  • Feber
  • Ändrade avföringar
  • Miktionsbesvär
  • Illamående/Kräkningar
  • Korrelation till måltid
  • Trauma,
  • Andningsbesvär
  • Typ av operation
  • Komplikation vid operationen
  • Ont i magen
91
Q

Post-bukop. stickningar, ömhet och rörelsesmärta i bröstkorgen. Smärtan är lokaliserad mellan de nedersta revbenen på vänster sida om bröstbenet. Obehaget märks vid djupandning och vissa rörelser. Med vilket prov vill du komplettera?

A

CRP

92
Q

Post-bukop. stickningar, ömhet och rörelsesmärta i bröstkorgen. Smärtan är lokaliserad mellan de nedersta revbenen på vänster sida om bröstbenet. Obehaget märks vid djupandning och vissa rörelser. relevanta diagnoser som kan förklara besvären?

A
  • Postoperativ komplikation
  • Abscess
  • Pleurit
  • Rizopati
  • Lungemboli
  • Aortaaneurysm.
93
Q

Post-bukop. stickningar, ömhet och rörelsesmärta i bröstkorgen. Smärtan är lokaliserad mellan de nedersta revbenen på vänster sida om bröstbenet. Obehaget märks vid djupandning och vissa rörelser. CRP 36. Hur handlägger du patienten?

A

Samråd med kirurgjouren och datortomografi thorax/övre buk.

94
Q

Frekventa miktioner. Hur vill du komplettera anamnesen?

A
  • Igångsättningssvårigheter
  • svag stråle
  • trängningar
  • känsla av dålig tömning
  • efterdropp
  • ökade urinmängder
  • törst.
95
Q

Frekventa miktioner orsaker?

A
  • Benign prostataförstoring
  • prostatacancer
  • urinvägsinfektion
  • urinretention
  • diabetes.
96
Q

Frekventa miktioner. vilka prover/undsk?

A
  • Urinsticka
  • urinodling
  • bladderscan
  • PSA
  • krea
  • PR
  • P-glukos
97
Q

Frekventa miktioner. Högt bladderscan. Högt glukos i urin. Högt blod i urin. PR visar förstorad prostata. Lågt PSA. Vilka dx misstänker du?

A
  • Urinretention som kan vara betingad av prostatahyperplasi.
  • Diabetes.
98
Q

Frekventa miktioner. Högt bladderscan. Högt glukos i urin. Högt blod i urin. PR visar förstorad prostata. Lågt PSA. Vilken åtgärd ordinerar du på vårdcentralen?

A
  • KAD
  • diabetesdiagnostik med anledning av glucosuri
99
Q

uppföljning efter insättning av KAD?

A
  • Vid försök att avlägsna kateter efter 1-2 veckor görs ny bladderscan
  • remiss till urologen
100
Q

Frekventa miktioner. Högt bladderscan. Högt glukos i urin. Högt blod i urin. PR visar förstorad prostata. Lågt PSA. Vilka 2 ytterligare prover ordinerar du med anledning av urinvägssymtomen?

A

Urinodling

101
Q

Frekventa miktioner. Högt bladderscan. Högt glukos i urin. Högt blod i urin. PR visar förstorad prostata. Lågt PSA. Vilka ytterligare prover ordinerar du med anledning av patientens glukosuri?

A
  • Faste P-Glukos
  • Kreatinin/eGFR
  • HbA1c
  • Blodstatus
  • U-Albumin/kreatinin- index
  • TSH
  • ev lipidstatus
102
Q

Provsvar på blodprover visar fP-glukos 9,5 mmol/l, HbA1c 65 mmol/mol, Hb 150 g/l, Krea 100 µmol/l, eGFR 50 mL/min/1.73 kvm. Kolesterol 5,9 mmol/l, LDL 4.3 mmol/l HDL 1,2 mmol/l, Triglycerider 4,0 mmol/l. Vilken behandling ordinerar du?

A

Information. Livsstilsåtgärder, metformin

103
Q

Diabetes. Om metformin och livstilsåtgärder otillräckliga. Vilken ytterligare beh?

A
  • Dietistkonsultation, GLP-1-receptor agonist eller SGLT2-hämmare.
104
Q

Höga lipider. Beh?

A

Behandling med statin. Efter genomförda livsstilsråd kan statindosen justeras för att nå lipidmålen totalkolesterol< 4,5 mmol/l, LDL<1,8 mmol/l vid hög kardiovaskulär risk (eller <1,4 mmol/l vid mycket hög risk)

105
Q

HbA1c mål vid diabetes?

A

48

106
Q
A

AT Stockholm (5 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions