Tentor Allmänmedicin Flashcards
Nämn 5 olika möjliga orsaker till falltendens hos äldre.
- Stroke
- Parkinson
- Synrubbning
- Läkemedel –> yrsel
- Arytmi
- Lågt Blodtryck
- Nedsatt känsel i fötter (polyneuropati)
- Alkohol/missbruk
Kroppsundersökningar till att fånga orsaker till falltendens:
- Neurologisk undersökning
- Kontroll av synskärpa
- Hjärtauskultation
- Blodtrycksmätning och puls
- Ortostatiskt prov
- Hud (blåmärken?)
Nämn ickefarmakologiska råd för att minska fallrisken till följd av snubbling.
- God belysning
- Ej lösa mattor
- Ej lösa tofflor
- Ej lösa elektriska sladdar
- Ta bort dörrtrösklar
Anamnestiska tecken på dehydrering? Vilka frågor bör ställas?
Ökad törst?
Minskad urinmängd?
Mörkare urin?
Vilka undersökningsmoment kan bidra till att avslöja dehydrering?
Torrhet i munhålan
Snabb tunn puls
Lågt blodtryck
Långsam kapillär återfyllnad
Nedsatt hudturgor
2 labprover för att stärka misstanke om dehydrering.
Hb
EVF
Kreatinin
Vilka lkm sätta ut vid dehydrering?
Metformin
Forxiga
Enalapril
Spironolakton
Möjliga orsaker diarré:
- Infektion
- Intag av bristfälligt förvarad mat som lett till bakterieväxt med toxinbildning
- Antibiotikakur –> clostridieöverväxt
- Förstoppningsdiarré
- Läkemedelsbiverkan
- Överanvändning av laxermedel
- Kolit
- Malignitet
- Överkonsumtion av alkohol
- Ökat sorbitol i godis
Utredning Diarre inledande skede?
Blodstatus
Elektrolyter
Kreatinin (eGFR)
Ketoner
CRP
Urinsticka
Faecesodling
Ej koloskopi eller CT buk eller UL i inledande skede
Vilken åtgärd vid campylobakter i faeces och symtom gått i regress?
Smittskyddsanmäla via SmiNet
20-årig kvinna med flera otiter som barn. Fått gulaktig sekretion från ena hörselgången samt värk och lätt klåda. Differentialdiagnoser?
Extern otit
AOM med perforation
Kronisk otit med exacerbation
Vaxpropp med sekundärinfektion.
20-årig kvinna med flera otiter som barn. Fått gulaktig sekretion från ena hörselgången samt värk och lätt klåda. Åtgärd för vidare handläggning?
Försök till rensugning av sekret för att kunna inspektera trumhinna och hörselgång.
20-årig kvinna med flera otiter som barn. Fått gulaktig sekretion från ena hörselgången samt värk och lätt klåda. Trumhinnan inspekteras som normalställd, utan perforation. Diagnos?
Extern otit (trumhinnan är intakt)
Extern otit med riklig sekretion, svullnad av hörselgångsväggen samt avsaknad av trumhinneperforation. Behandling?
- Alsolsprittamponad initialt.
- Terracortril med Polymyxin B droppar när svullnad gått tillbaka och sekretion minskat.
Förebyggande råd för att minska risken för recidiv av extern otit?
- Ej peta i hörselgången
- Ej långvarig användning av in-ear hörlurar
- Öronproppar vid simning/dykning
- Fetvadd vid duschning
- Revaxör vid vaxbildning
Om vad bör du fråga när du träffar små barn?
Växer och utvecklas normalt? (Hos barn som inte växer och utvecklas finns större anledning att misstänka bakomliggande sjukdom.)
Har barnet haft några tidigare sjukdomar, mediciner eller är opererad? Är mamma, pappa och eventuella syskon friska
Barn har ont och kan inte röra kroppsdel…
observera barnet i rummet under anamnestagning är ofta informativt. Rör hon alla kroppsdelar? Verkar hon smärtpåverkad
Hud Det är viktigt att undersöka hela flickan och inspektera huden. Flickan skulle kunna ha blåmärken som tecken på att hon varit utsatt för våld
Undersök armen. Inspektera, palpera och bedöm rörelseförmåga och smärtreaktion. Undersök distalstatus.
Barn verkar inte smärtpåverkad. Flickan håller vänster armbåge stilla och armen mot kroppen. Båda armarna palperas utan anmärkning. Hon rör övriga kroppsdelar normalt.
Subluxation av caput radii, även kallad pigluxation. Skadan har troligen uppkommit när pappa dragit Ester i armen i samband med kullerbyttorna.
Subluxation av caput radii beh
ofta enkelt att reponera
Se att barnet börjar använda armen och handen som vanligt
röntgen begränsat värde.
Status vid mässling?
Allmäntillstånd? Beteende och medvetandegrad
Saturation och temperatur
Nackstel - mässling kan leda till hjärninflammation
Mun och svalg – leta efter saltkornsliknande vita utslag på kindslemhinnan
Hjärta och hjärtfrekvens - sepsistecken
Lungor och andningsfrekvens, indragningar, hosta – sepsistecken, pneumoni förekommer som komplikation vid mässling och andra infektioner
Ögon – rodnade konjunktivor, ljuskänslighet förekommer vid mässling
Öron – otit förekommer som komplikation vid mässling och andra infektioner
Hud – makulopapulöst sammanflytande rött exantem – förekommer vid mässling
Lymfkörtlar är inte sällan förstorade vid mässling och andra infektioner
Alexandru 17 månader. Mun och svalg saltkornsliknande vita utslag på kindslemhinnan. Hud – knottrigt makulopapulöst rött exantem på bålen och i ansiktet. Lymfkörtlar är förstorade på halsen. Dx?
Mässling
Vad kallas de saltkornsliknande vita utslagen på kindslemhinnan vid mässling?
Kopliska fläckar
Mässling. Åtgärd?
- direkt kontakt med infektions- eller barnklinik
- är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom
Mässling beh?
- Det finns inget effektivt antiviralt läkemedel mot mässlingvirus.
- Febernedsättande läkemedel kan användas som symtomlindrande behandling.
- Det brukar vara skönt med ett svalt och mörkt rum. Många patienter föredrar att slippa starkt ljus.
- Antibiotika är aktuellt endast vid sekundära bakterieinfektioner som otit eller pneumoni.
När vaccineras barn med mässling, påssjuka och röda hund??
ges vid 18 månaders och vid 6 - 8 års ålder
17 månaders barn får mässling. hur?
ges första gången vid 18 månaders ålder
misstanke om appendicit vid barn? anamnes?
Beskriv smärtorna i buken, har de fått söka akut?
Avföring utseende, frekvens? Viktigt vid förstoppning
Hereditet för magsjukdomar?
Matvanor?
Sömn?
Kompisar?
Har det hänt något i familjen? Finns det djur i familjen, mår de bra?
Misstanke om barn som far illa.
Ta genast kontakt med barnskyddsteam/ barnläkare/ barnahus vidare handläggning
och
Ta kontakt med kommunen socialtjänst
Ange två grupper av barn som löper ökad risk för misshandel och övergrepp
Barn med kroniska sjukdomar och funktionshinder, särskilt barn med koncentrationshinder och avvikande beteende
Barn i familjer med alkohol och drogproblem samt familjer där det förekommer våld mellan de vuxna
Det är svårt att upptäcka barn som utsatts för barnmisshandel och övergrepp. Ange två kliniska situationer där barnmisshandel och övergrepp särskilt bör övervägas
- Familjen söker vård sent utan tillfredställande förklaring eller söker vid upprepade tillfällen alternativt har återkommande avbokade besök
- Skildringen av skadeförloppet ändras, skadan verkar inte stämma med anamnesen, alternativt vet vårdnadshavare inte hur skadan har gått till
Ange fyra relevanta frågor som ingår i en generell gynekologisk anamnes
Menstruationscykel? (obligatoriskt)
Blödningsmängd?
Menarche?
Graviditeter och födslar/aborter?
Besvär inför eller runt menstruationen; smärtor, PMS?
Sexuellt aktiv, fast partner, samlagssmärta?
Tidigare STD?
Preventivmedel inklusive hormonell antikonception?
Vilket preparat skriver du ut för att skjuta upp mensen, hur ska det tas och vad är verkningsmekanismen?
Ett gestagen-preparat, (ex.vis Provera eller Primolut-Nor)
Preparatet ska börja tas 7 respektive 3 dagar före förväntad menstruation och tas i 10-14 dagar.
Sjunkande progesteronnivåer under menscykelns sekretionsfas framkallar menstruationen. Det förhindras med progesteronbehandling eller förlängd ppillerbehandling
Utifrån att Kajsa har så stora besvär med sin menstruation behöver du även fundera på om det finns någon bakomliggande problematik. Vilken diagnos är mest sannolik att misstänka i detta fall
Endometrios
Misstanke om endometrios. åtgärd?
Du remitterar till en kvinnoklinik för hjälp med att säkerställa diagnosen och initiering av behandling. Endometrios som inte upptäcks och behandlas orsakar ofta allt värre buksmärtor och kan även påverka fertiliteten på sikt, det är därför av största vikt att patienter med denna diagnos identifieras och kan påbörja behandling. Hormonell behandling bör övervägas tidigt med syfte att ge anovulation och blödningsfrihet.
Inkontinens hos kvinnor delas in i olika funktionella grupper. Vilka är de två vanligaste?
- Ansträngnings- /stressinkontinens
- Trängnings- /urgeinkontinens/överaktiv blåsa
Ansträngningsinkontinens beh?
bäckenbottenträning,
ev med hjälp av en fysioterapeut eller uroterapeut. Operativ åtgärd kan vara möjlig vid uttalad problematik.
Ge förslag på två läkemedel med olika verkningsmekanism som du kan erbjuda en patient som har en besvärlig trängningsinkontinens? Vilket av dessa skulle du välja till en äldre patient? Motivera
Antikolinergika (t.ex. solifenacin, tolteridon) eller Beta-3-receptoragonist (mirabegron).
Antikolinergika kan ge svårare bieffekter så som förvirring hos äldre varför detta preparat bör användas med försiktighet i denna patientgrupp
70 år. dyspné vid ansträgning
svartnar för ögonen och trött när går i trappor
Vad misstänker du i första hand?
Välj ett relevant blodprov och en undersökning (som utförs på vårdcentralen) för att på bästa sätt direkt komma vidare med din diagnostik på vårdcentralen
Hjärtsvikt
B-Hb och EKG
Lågt Hb. Hur komplettera anamnes?
Alkoholvanor, matvanor, ändrade avföringsvanor, viktförändring, hereditet, blödningsproblem
Vilka sex inledande prover förutom blodstatus (Hb, LPK, TPK) samt SR och CRP beställer du vid utredning av anemi samt med tanke på glossitsymtom (inflammerad tunga)?
- S-Ferritin/ fS-Järn
- B-Retikulocyter
- krea/eGFR,
- MCV
- S-Folat
- S-Kobalaminer (B12) (alternativt Homocystein)
- S-Ferritin
- celiakiprover (STransglutaminas-ak/ S-Endomysium-ak)
Celiakiprover visar S-Transglutaminas-ak (IgA) 25 U/ml (<6,0 U/ml) och SEndomysium-ak (IgA) 10 titer (ref <10)
Vilken diagnos misstänker du och vilken undersökning beställer du
Celiaki, esofagogastroduodenoskopi (gastroskopi)
Från vilken del av gastrointestinalkanalen tas vävnadsprov för PAD och vilka typiska mikroskopiska förändringar ses vid celiaki?
Duodenum
villusatrofi (med krypthyperplasi och ökat antal intraepiteliala lymfocyter)
Vilken är patogenesen bakom celiaki och vad är behandlingen?
Autoimmun sjukdo, inflammation i tunntarmsslemhinnan utlöst av gluten
behandlingen är glutenfri kost
60 år. andfåddhet. diff dx?
KOL
astma
hjärtsvikt
lungemboli
anemi
andra lungsjukdomar (kronisk bronkit, lungfibros, lungcancer)
60 år. andfåddhet. anamnes?
- Rökning (nuvarande eller tidigare)
- arbetsmiljö
- astma/allergi under barndom/yngre år
- andfåddhet i vila/nattlig dyspne
- samband mellan symtom och ansträngning
- bensvullnad
60 år. andfåddhet. rökning. labprover/undsk?
- Hb (utesluta anemi)
- PEF/COPD-6 (screening för astma/KOL)
- EKG (instabil angina),
- O2 saturation (KOL,lungemboli)
- vikt+längd
Vilka undsk/blodprov för utredning av KOL?
- PEF/COPD-6
- O2 saturation
- lungröntgen
- spirometri med reversibilitet
- NT-pro BNP (utesluta svikt)
KOL symtom?
- långsamt tilltagande andfåddhet genom flera år
- pip i bröstet
- slemhosta
Vilket värde i tabellen a) bekräftar eller utesluter en KOL diagnos och b) stadieindelar en eventuell KOL sjukdom?
FEV1/FVC för diagnos och FEV1 efter bronkdilatation för stadieindelnin
GOLD stadier?
tre viktiga åtgärder vid KOL, förutom läkemedelsbehandling
- rökstopp
- vaccination (influensa, pneumokocker)
- kostråd (ev dietist),
- regelbunden fysisk träning
Beh KOL exacerbation?
- antibiotika (Amoxicillin eller Doxyferm)
- perorala steroider (Betapred eller Prednisolon)
Vilka biverkningar för LAMA eller LABA bör du informera patient om?
muntorrhet (LAMA)
hjärtklappningar (LABA)
Vilka läkemedel kan du skriva ut till KOL patienter för symtomlindring och minska risken för exacerbationer?
LAMA (long acting muscarinreceptor agonists)/LABA (long acting betareceptor agonists)
under flera år successivt tilltagande besvär av belastningsrelaterad värk medialt i båda knän. troligaste orsaken?
Knäledsartros
Vilken behandling är förstahandsval vid artros?
Fysioterapi med artrosskola
Vilken radiologisk undersökning är förstahandsval och beskriv förutsättningar för bästa radiologisk artrosdiagnostik av knän?
Röntga knä med belastning i stående
Beskriv tre röntgenförändringar som talar för artros i rtg bild
Kraftig sänkning av mediala ledspringans vidd, pålagringar på mediala ledytekanten och skleros.
svåra besvär av värk och sömnstörning orsakat av knäledsartros. åtgärd?
remiss för stt till ortopedisk kirurgi
Nämn tre lämpliga prover som kan stärka misstanken om GI-tumörsjukdom
Hb
CRP
f-Hb (x3)
Nämn tre lämpliga prover som kan stärka misstanken om inflammatorisk tarmsjukdom
Hb
CRP
Kalprotectin
Albumin
Förändrade avföringsvanor. Normala värden av Hb, CRP, Kalprotectin, Albumin. Vad kan du säga om tumörsjd och inflammatorisk sjd?
- Viss risk för tumörsjukdom kvarstår
- Risken för inflammatorisk tarmsjukdom är försumbar
Förändrade avföringsvanor. Beskriv indikationen för rektoskopi, förberedelse och hur undersökningen genomförs
- Utesluta patologi i rektum där kolontumör är vanligast och där radiologisk undersökning är osäker.
- Förberedelse med laxermedel lokalt distalt på undersökningsdagen och ökat vätskeintag dagen före undersökningen
- Efter att PR är utförd införs ett rakt rektoskop genom anus och skjuts upp genom rektum.
Nämn två laboratorieprover för att komplettera utredning av förhöjt P-Calciumvärde?
P-Calciumjonaktivitet (fritt calcium) eller korrigerat kalcium och parathormon (PTH)
Provtagning visar P-Calcium 2,57 mmol/L (2,15-2,50), P-Calciumjonaktivitet 1,32 mmol/L (1,10-1,30) och PTH 10,4 pmol/L (1,6-6,9)
Troligaste diagnosen? Handläggning?
Lätt till måttlig primär hyperparatyreoidism, troligen sedan flera år.
Konsultera endokrinolog.
hyperparatyreoidism. Varför rekommenderas en DXA?
Den konstant förhöjda parathormonnivån ökar rekryteringen av P-Calcium från skelettet och utveckling av sekundär osteoporos som följd. DXA-mätning utförs för att bedöma om osteoporos föreligger.
Hur orsakar konstant förhöjda nivåer av parathormon hyperkalcemi och sekundär osteoporos? Beskriv den molekylärbiologiska mekanismen
En konstant förhöjd nivå av parathormon aktiverar benmärgens stromaceller att uttrycka cytokinerna RANKL och M-CSF varvid osteoklasterna rekryteras från hematopoetiska osteoklastprogenitorceller och bryter ned ben
Beskriv verkningsmekanismen för osteoklasternas demineralisering av skelettet
Demineraliseringen av skelettet sker genom att osteoklasterna surgör benytan genom ökat uttryck av en protonpump och en kloridjonkanal varvid pH sjunker och mineralkristaller löses ut i den del av cellen som vetter mot resorptionslakunen
Vid sekundär osteoporos och fraktur eller hög risk för fraktur bör följande erbjudas
bisfosfonater i kombination med tillskott av kalcium och D-vitamin
Ett sätt att skatta frakturrisk är
Fracture Risk Assessment Tool (FRAX)
Vad krävs för diagnos borrelia?
erytem > 5 cm
Diagnosen är klinisk och serologiska tester har ingen plats vid diagnostik av erythema migrans.
Erytema migrans handläggning? varför behandla?
Penicillin V 1gx3 i 10 dagar
Erythema migrans i sig inte farligt utan behandling ges för att det sannolikt minskar risken för neuroborrelios och andra manifestationer.
två mest relevanta blodprover eller undersökningar som du vill utföra på vårdcentralen för att utreda hjärtsvikt.
EKG + NT-proBNP
hjärtsvikt. vidare utredning efter prover?
Remiss för ekokardiografi
På vilket sätt indelas idag hjärtsvikt och på vilket sätt kan ekokardiografi vägleda indelningen?
Hjärtsvikt delas in i två eller tre huvudgrupper, baserat på mätning av vänster kammares ejektionsfraktion (EF) som mäts med ekokardiografi:
- Hjärtsvikt med reducerad EF (HFrEF, EF ≤ 40 %)
- Hjärtsvikt med lätt reducerad EF (HFmrEF, EF 41-49 %)
- Hjärtsvikt med bevarad EF (HFpEF, EF ≥ 50 %).
ge två orsaker till hjärtsvikt
- tidigare hjärtinfarkt som gett bestående myokardskador
- hypertoni som genom långvarig belastning av myokardiet leder till hypertrofi
fyra läkemedelsgrupper som visat sig minska dödligheten vid hjärtsvikt…
- ACE-hämmare (ARB vid intolerans mot ACE-hämmare)
- Betablockerare
- Mineralkortikoidreceptorantagonister
- SGLT2-hämmare
verkningsmekanism av ACE-hämmare vid hjärtsvikt
Vid inhibering av RAAS minskar den via renin-angiotensin orsakade vasokonstriktionen och aldosteroneffekten hämmas vilket medför en förbättrad hjärtminutvolym. ACE-hämmare minskar också dilatationen av vänsterkammaren vid hjärtsvikt.
verkningsmekanism av betablockerare vid hjärtsvikt
de blockerar hjärtats β1-receptorer, vilka medierar ökad hjärtfrekvens, ökad kontraktilitet och ökad diastolisk fyllnad.
Via vilken mekanism och vilket användningsområde har diuretika i behandling av kronisk hjärtsvikt
via sänkt fyllnadstryck och minskat vätskeöverskott och är huvudsakligen symptomlindrande. Diuretikadosen bör hållas så låg som möjligt och gärna vara tillfällig.
Vid palliativ vård kan symtomatisk behandling med enbart diuretika ibland vara rimligt.
Patient med trötthet. Vad bör fråga om i anamnesen?
- Andningsbesvär
- frusenhet
- ändrad vikt
- törst
- miktionsbesvär,
- bensvullnad,
- förändrade avföringsvanor
- blod i avföringen,
- nedstämdhet
75 årig kvinna med diabetes. Debut av trötthet. Troliga förklaringar?
- Anemi
- försämrad glukoskontroll
- hypothyreos
- hjärtsvikt
- arytmi
- astma/KOL
- infektion
- claudicatio intermittens
Vilka tre viktiga behandlingsmål bör man ta ställning till vid FF?
- Frekvensreglering
- Emboliprofylax
- Konvertering till sinusrytm.
FF. Hur handlägger du patienten och vilka recept skriver du?
- Ekokardiografi
- frekvensreglering med betablockerare
- Beräkning av CHADS-VASC för bedömning av embolirisk
- förskrivning av NOAK (Non-vitamin K Orala Antikoagulantia) behandling.
Metforminbehandlad diabetes och FF. Hög krea. Hur händlägger du?
- Förskrivning av enalapril (ACE-hämmare och Angiotensin IIantagonister har njurskyddande effekt)
- Sänkt dos metformin till högst 500mg 1x2.
- Behandling med statin (rekommenderas som primärprevention till patienter >50 år med GFR 30) mg/mmol trots högsta tolerabla dos RAAS-blockad och optimalt blodtryck)
Vilka faktorer kan avgöra om patienten bör ha NOAK som emboliprofylax vid förmaksflimmer?
Enligt ChA2DS2 VASc: diabetes, hypertoni, hjärtsvikt, ålder >74 år, kärlsjukdom, tidigare stroke/TIA/tromboembolism, kvinnligt kön.
Vad bör kontrolleras regelbundet vid diabetes utöver blodprover? Nämn fyra undersökningar och motivera.
- blodtryck,
- ögonbottenfoto,
- Vikt/BMI,
- fotstatus,
- mikroalbuminuri,
- följsamhet till behandling.
Målet är att reducera kardiovaskulära komplikationer
Vilken vanlig biverkan av ACE-hämmare informerar du patienten om att höra av sig om den inträffar? Vad gör du i så fall?
Rethosta kan förekomma i 4-5% av fallen. I så fall byte till angiotensinreceptorblockerare ARB t ex losartan eller candesartan.
Varför finns en ökad risk för UVI vid diabetes?
- Vid diabetes medför sänkt immunförsvar med försämrad cellbarriär i urinblåsan ökad risk för återkommande urinvägsinfektioner.
- Glucos i urinen kan vara substrat för bakterier.
- SGLT2-hämmare ökar mängden glucos i urinen om sådan behandling inleds
En urinsticka visar vita2+ röda 2+ nitrit pos.
Hur behandlar du urinvägsbesvären? Motivera.
Selexid ges ej vid penicillinallergi och Furadantin är olämpligt vid nedsatt njurfunktion med eGFR<40.
Trimetoprim kan vara ett alternativ efter urinodling då 20% av bakterierna kan vara resistenta.
Varför är det intressant att beräkna eGFR?
eGFR är ett enkelt sätt att uppskatta graden av njurfunktionsnedsättning som kan påverka hur läkemedel elimineras och värdera kardiovaskulär risk
Post-bukop. stickningar, ömhet och rörelsesmärta i bröstkorgen. Smärtan är lokaliserad mellan de nedersta revbenen på vänster sida om bröstbenet. Obehaget märks vid djupandning och vissa rörelser. Hur vill du komplettera anamnesen?
- Feber
- Ändrade avföringar
- Miktionsbesvär
- Illamående/Kräkningar
- Korrelation till måltid
- Trauma,
- Andningsbesvär
- Typ av operation
- Komplikation vid operationen
- Ont i magen
Post-bukop. stickningar, ömhet och rörelsesmärta i bröstkorgen. Smärtan är lokaliserad mellan de nedersta revbenen på vänster sida om bröstbenet. Obehaget märks vid djupandning och vissa rörelser. Med vilket prov vill du komplettera?
CRP
Post-bukop. stickningar, ömhet och rörelsesmärta i bröstkorgen. Smärtan är lokaliserad mellan de nedersta revbenen på vänster sida om bröstbenet. Obehaget märks vid djupandning och vissa rörelser. relevanta diagnoser som kan förklara besvären?
- Postoperativ komplikation
- Abscess
- Pleurit
- Rizopati
- Lungemboli
- Aortaaneurysm.
Post-bukop. stickningar, ömhet och rörelsesmärta i bröstkorgen. Smärtan är lokaliserad mellan de nedersta revbenen på vänster sida om bröstbenet. Obehaget märks vid djupandning och vissa rörelser. CRP 36. Hur handlägger du patienten?
Samråd med kirurgjouren och datortomografi thorax/övre buk.
Frekventa miktioner. Hur vill du komplettera anamnesen?
- Igångsättningssvårigheter
- svag stråle
- trängningar
- känsla av dålig tömning
- efterdropp
- ökade urinmängder
- törst.
Frekventa miktioner orsaker?
- Benign prostataförstoring
- prostatacancer
- urinvägsinfektion
- urinretention
- diabetes.
Frekventa miktioner. vilka prover/undsk?
- Urinsticka
- urinodling
- bladderscan
- PSA
- krea
- PR
- P-glukos
Frekventa miktioner. Högt bladderscan. Högt glukos i urin. Högt blod i urin. PR visar förstorad prostata. Lågt PSA. Vilka dx misstänker du?
- Urinretention som kan vara betingad av prostatahyperplasi.
- Diabetes.
Frekventa miktioner. Högt bladderscan. Högt glukos i urin. Högt blod i urin. PR visar förstorad prostata. Lågt PSA. Vilken åtgärd ordinerar du på vårdcentralen?
- KAD
- diabetesdiagnostik med anledning av glucosuri
uppföljning efter insättning av KAD?
- Vid försök att avlägsna kateter efter 1-2 veckor görs ny bladderscan
- remiss till urologen
Frekventa miktioner. Högt bladderscan. Högt glukos i urin. Högt blod i urin. PR visar förstorad prostata. Lågt PSA. Vilka 2 ytterligare prover ordinerar du med anledning av urinvägssymtomen?
Urinodling
Frekventa miktioner. Högt bladderscan. Högt glukos i urin. Högt blod i urin. PR visar förstorad prostata. Lågt PSA. Vilka ytterligare prover ordinerar du med anledning av patientens glukosuri?
- Faste P-Glukos
- Kreatinin/eGFR
- HbA1c
- Blodstatus
- U-Albumin/kreatinin- index
- TSH
- ev lipidstatus
Provsvar på blodprover visar fP-glukos 9,5 mmol/l, HbA1c 65 mmol/mol, Hb 150 g/l, Krea 100 µmol/l, eGFR 50 mL/min/1.73 kvm. Kolesterol 5,9 mmol/l, LDL 4.3 mmol/l HDL 1,2 mmol/l, Triglycerider 4,0 mmol/l. Vilken behandling ordinerar du?
Information. Livsstilsåtgärder, metformin
Diabetes. Om metformin och livstilsåtgärder otillräckliga. Vilken ytterligare beh?
- Dietistkonsultation, GLP-1-receptor agonist eller SGLT2-hämmare.
Höga lipider. Beh?
Behandling med statin. Efter genomförda livsstilsråd kan statindosen justeras för att nå lipidmålen totalkolesterol< 4,5 mmol/l, LDL<1,8 mmol/l vid hög kardiovaskulär risk (eller <1,4 mmol/l vid mycket hög risk)
HbA1c mål vid diabetes?
48
