Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

AT Stockholm > Psykiatri prio 1 > Flashcards

Psykiatri prio 1 Flashcards

1
Q

Konfusion (delirium) - vanligaste symptomen?

A
  • Kognitiv påverkan med psykotiska inslag (vanföreställningar, hallucinationer)
  • Förvirring
  • Ångest
  • Agitation
  • Störd sömn
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Är konfusion symtom eller sjukdom?

A

Symtom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

H

A

H

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur vanligt är konfusion?

A

30 % av äldre sjukhusvårdade patienter drabbas av delirum någon gång under sjukhusvistelsen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Orsaker till konfusion?

A

PLUFS - Pneumoni, Läkemedel, UVI/ Urinretention, förstoppning och smärta/stroke

(vanligast är infektioner).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur länge pågår konfusion?

A

Delirium brukar pågå under timmar-dagar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Sjukdomsförlopp för konfusion?

A

Snabbt insjuknande med en symptombild som fluktuerar över dygnet (ofta värre på natten)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Typer av delirium?

A
  • Hyperaktiv delirium
  • Hypoaktiv delirium
  • Blandform (hyper & hypo)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hyperaktiv delirium?

A
  • Utåtagerande med starka känsloyttringar.
  • Osammanhängande tal
  • Splittrad tankeverksamhet.
  • Personlighetsförändring
  • Vanföreställningar
  • Illusioner och hallucinationer, ofta visuella hallucinationer vid konfusion till skillnad från psykossjukdom
  • Förvirring, bristande orientering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hypoaktiv delirium?

A
  • Dåsig
  • Likgiltig/apatisk.
  • Förvirrad
  • (Differentiera mot demens och depression)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Finns det skillnader i hur hallucinationer vanligtvis ter sig vid konfusion respektive psykossjukdom?

A

Vanligare med visuella hallucinationer vid konfusion. Är ej diagnostiskt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Anamnes vid konfusion?

A
  • Infektionstecken?
  • Neurologiska symptom?
  • Symptomdebut & symptomutveckling?
  • Miljöombyte?
  • Läkemedel?
  • Sömn?
  • MMT/MINI
  • Tala med anhöriga
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Status vid konfusion?

A
  • Somatiskt status
  • Neurostatus
  • POX
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Labprover vid konfusion?

A

CRP / temp - Infektion?
Blodstatus
Leverprover
Elstatus och kreatinin - t.ex. kan hyperkalemi orsaka konfusion.
Kalcium
TSH
P-glukos
U-sticka
Ev. läkemedelskonc. (t.ex. Digoxin, litium)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

DT hjärna vid konfusion?

A

Används selektivt på patienter där man inte hittar någon orsak.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Diff dx till delirium?

A
  • Demenssjukdomar, dessa uppträder dock sällan akut.
  • Delirium tremens
  • Psykos
  • Depression
  • GAD
  • Substansbrukssyndrom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Omvårdnadsråd vid konfusion?

A
  • Sömn & dygnsrytm viktigt
  • Social interaktion/trygghet
  • Kontroll av mat & vätska.
  • Läkemedelsgenomgång
  • Utred ev somatiska orsaker
  • Smärtbehandling
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Läkemedelsbehandling vid akut konfusion?

A
  • Haldol eller Olanzapin
  • Heminevrin eller Imovane
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Konfusion - om patienten är agiterad eller har psykotiska inslag och vägrar medicinering?

A

Kontakta psykiatrikonsult för disk. av ev. vårdintyg och kvarhållningsbeslut för att kunna ge kortverkande antipsykotika intramuskulärt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Undvik dessa läkemedel vid konfusion…

A
  • Kolinesterashämmare
  • Benzo
  • Opiater
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Komplikationer vid konfusion?

A
  • Fallskador
  • Dubbelt så hög dödlighet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad står LPT för?

A

Lagen om psykiatrisk tvångsvård

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad står LVM för?

A

Lagen om vård av missbrukare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Förutsättning för 3§ LPT

A
  1. Lider av en allvarlig psykisk störning.
  2. Har ett oundgängligt behov av kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård (vården kan ej tillgodoses på annat sätt än genom inläggning).
  3. Motsätter sig nödvändig vård.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

4§ LPT?

A

Utfärdande av vårdintyg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vem kan utfärda vårdintyg?

A

Legitimerad läkare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Om patient ej är närvarande för vårdintyg?

A

Begära polishandräckning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Tre olika typer av vårdintygsblanketter som används:

A

Normalfallet (LPT 4 §)
Konvertering (LPT 11§)
LRV

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Kvarhållningsbeslut (6§ LPT)?

A

Innebär att en patient som uppfyller kriterierna för LPT kan hindras från att lämna vårdinrättning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vem kan fatta kvarhållningsbeslut (6§ LPT)?

A

Måste vara anställda i offentlig psykiatrisk verksamhet (även underläkare).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Syfte med kvarhållningsbeslut (6§ LPT)?

A

För att specialistläkare ska få tid att infinna sig och inhämta information inför ett eventuellt intagningsbeslut.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Tillåtna åtgärder för LEG LÄKARE vid kvarhållningsbeslut (6§ LPT)?

A
  • Kortvarigt spännas fast med bälte eller kortvarigt hållas avskild.
  • Även tvångsinjicering med kortverkande psykofarmaka (dock är det ovanligt)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vem kan fatta ett intagningsbeslut (6b§ LPT)?

A

Chefsöverläkare eller specialist som fått delegering av chefsöverläkare, dock kan det inte utföras av samma person som författat vårdintyget.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Tidsaspekter intagningsbeslut (6b§ LPT)?

A
  • Bedömningen måste utföras inom 24 timmar från det att patienten har anlänt till den psykiatriska vårdinrättningen.
  • Får inte baseras på ett vårdintyg äldre än 4 dagar.
  • Patienten får vårdas max 4 veckor, sedan krävs ansökan till förvaltningsrätten för förlängning av vårdtid.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Vilka tvångsåtgärder kan utövas efter intagningsbeslut (6b§ LPT)?

A

Tvångsmedicinering
Avskiljning
Fastspänning
Sondmatning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vad innebär tvåläkarprövande vid LPT?

A

Legitimerad läkare skriver vårdintyg och chefsläkare (alternativt specialist med delegering) beslutar om intagning för tvångsvård.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Konvertering till LPT (11§)?

A

Patienter i psykiatrisk frivillig vård konverteras till tvångsvård.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Förutsättningarna för konvertering till LPT (11§)?

A
  • Patienten uppfyller förutsättningarna för LPT enligt 3§.
  • Patienten kan komma att allvarligt skada sig själv eller någon annan.
  • Vårdintyg har utfärdats av en annan läkare än chefsöverläkaren eller specialisten med delegering de senaste 24 timmarna.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Vem kan fatta beslut om konvertering till LPT (11§)?

A

Chefsöverläkaren eller av specialist med delegering vid den enhet där patienten vårdas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Vad händer efter konvertering till LPT (11§)?

A
  • Beslutet ska underställas förvaltningsrättens prövning senast nästa dag
  • Om tvångsvården överskrider 4 dagar krävs ansökan om förlängning till förvaltningsrätten.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Polishandräckning (47 § LPT)?

A

Polisen får tillfälligt omhänderta en person och föra hen till en sjukvårdsenhet för behandling där, om det föreligger skälig anledning att anta att personen lider av en allvarlig psykisk störning som gör att patienten är farlig för annan eller sig själv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Förutsättning för polishandräckning (47 § LPT)?

A
  • Vårdintyg
  • Chefsöverläkaren kan begära polishandräckning för att återföra avviken patient respektive patient som ej återvänder efter avslutad permission.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Får du någonsin ordinera tvångsåtgärder på en patient där intagningsbeslut ej är fattat?

A

Ja, men först efter att kvarhållningsbeslut fattats.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Hur ser regelverket ut för medicinering enligt paragraf 6a?

A

Man får endast administrera kortverkande mediciner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Varför administreras akuta läkemedelsbehandlingar ofta intramuskulärt inom psykiatrin? Och i vilken muskel ges vanligtvis injektionerna?

A
  • Vanligtvis finns ingen tillgång till infart. Svårt att sätta en infart på exempelvis en mycket agiterad patient. Risk att de sliter ut infarten.
  • Sätesmuskulaturen. Stor muskel och det är relativt liten risk att skada nerver/blodkärl.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Konfusion vid alkohol. Diff dx?

A

Delirium Tremens
Wernickes Encefalopati

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Vad är den farmakologiska behandlingen vid ett akut delirium tremens respektive vid en Wernickes Encefalopati?

A
  • Delirium Tremens: Bensodiazepiner i hög dos. I akutfas vanligt med diazepam. Dos upprepas till pat somnar. Kan bli väldigt höga doser. Om pat ej somnar, tillägg av Haloperidol.
  • Wernickes: Tiamin i högdos.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Vad behöver du särskilt beakta vid behandling av agitation hos patienter med Lewy-Body demens? Motivera.

A

Man bör vara försiktig med neuroleptika.
LBD-patienter är ofta mycket känsliga för neuroleptika-biverkningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Depression prevalens?

A

5% i Sverige.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Vad krävs för dx egentlig depression (depressiv episod)?

A
  1. Patienten lider av depressiva symptom större delen av tiden under minst 2 veckor.
  2. Symptomen ska vara tillräckligt allvarliga för att medföra lidande/funktionsförlust för patienten.
  3. Utesluta att symptomen inte beror på annan sjukdom eller kan förklaras av läkemedel eller droger.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Farmakologiskt förstahandsval vid depression

A

SSRI

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Förstämningssyndrom?

A

Samlingsbegrepp för unipolära depressioner och bipolära syndrom som domineras av depressiva episoder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Ihållande depression (kronisk låggradig depression)?

A

Låggradig depression under mer än 2 år.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Hur grundstämning och humör relaterar till varandra?

A

Grundstämningen är som klimatet och humöret är som vädret.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Livstidsrisk depression?

A

Män ca 23 %
Kvinnor ca 36 %

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Etiologi depression

A
  • Hereditet
  • Förändring i mmunsystemet
  • Neurodegenerativa processer
  • Missbruk
  • Kvinnligt kön
  • Hög ålder
  • D-vitaminbrist7
  • Läkemedel/missbruk
  • Psykosociala komponenter (trauma, kris)
  • Personlighet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Skyddande faktorer depression

A

Fysisk aktivitet
Socialt stöd
Känsla av sammanhang

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Patolfysiologiska fynd vid ihållande dperession?

A
  • Strukturella förändringar i hjärnan (t.ex. hippocampusatrofi)
  • Generellt försämrad neuroplasticitet
  • Nervsignaleringen i delar av hjärnan kan vara påverkad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Hur diagnostiserar man depression?

A
  • Kliniska samtalet
  • MINI (Mini International Neuropsykiatrisk Intervju)
60
Q

Symptom och kliniska fynd vid depression?

A
  • Sänkt grundstämning/melankoli
  • Hämningar (kognitiv, emotionell, motorisk, svarslatens)
  • Rumination
  • Vitalsymtom (svaghet, sjukdomskänsla, anorexi, nedsatt sexuell lust, oregelbunden mens, sömnstörning, dygnsvariation)
  • Oavledbarhet
61
Q

Vad är depressiv stupor?

A

Man ligger i sängen utan att prata eller reagera på tilltal. Tittar bara rakt fram, det enda man gör är att ändra liggande ställning i sängen.

62
Q

Diagnoskriterier vid depression?

A

Krävs att patienten under minst 2 veckor har symptom som uppfyller minst 5 kriterier, varav minst ett huvudkriterie. Observera att symptomen måste orsaka signifikant lidande eller försämrad funktion och att de inte får bero på somatisk sjukdom eller missbruk:
- Huvudkriterium (minst ett)
1. Nedstämdhet
2. Minskat intresse eller minskad glädje

NI SKA SES PÅ: Nedstämdhet, Intresse, Sömn, Koncentration, Aptit, Skuldkänslor, Energi, Självmordstankar, Psykomotorik. Ångest.

63
Q

Diagnosprocessen vid depression?

A

BAD SUT
- Bedömningsinstrument
- Anamnes
- Diagnoskriterier
- Suicidriskbedömning
- Uteslut somatisk sjukdom & missbruk & bipolär
- Tidigare episoder av depression?

64
Q

Vad är MADRS?

A

Skattningsskala som används av kliniker för skattning av depressionsdjup. Ej diagnostiskt verktyg utan används för att följa behandlingsförlopp.

Består av 10 frågor som vardera kan ge 0-6 poäng.

65
Q

Hur bedöms MADRS?

A

0-12 poäng: Ingen eller mycket lätt depression
13-19 poäng: Mild depression
20-34 poäng: Måttlig depression
≥35 poäng: Svår depression

66
Q

Vad är MADRS-S?

A

Självskattningsformulär med nio frågor

67
Q

Vad är PHQ-9?

A

Skattningsskala som innefattar de nio diagnoskriterierna från DSM. Patienten skattar hur ofta de upplever kriterierna

68
Q

Labprover vid depression?

A

Hb, LPK, SR, CRP, leverstatus
S-Ca - Hyperparatyreoidism/hypercalcemi
Tyroideaprover
B12 och folsyra

69
Q

Indikationer för akutremiss till specialist vid depression:

A
  • Hög suicidrisk
  • Psykotiska syndrom
  • Blandat skov eller switch till hypomani/mani vid SSRI.
70
Q

Undergrupper av egentlig depression?

A
  • Melankoliskt syndrom
  • Atypisk egentlig depression
  • Säsongsbunden depression
  • Postpartumdepression
71
Q

Melankoliskt syndrom?

A

Typiska symtom:
- Förlust av glädje i alla, eller nästan alla, aktiviteter
- Avsaknad av reaktion vid normalt njutbara stimulin
- Sänkt grundstämning av distinkt karaktär, karaktäriserad av djup förtvivlan
- Depression som är värst under morgonen
- Störd dygnsrytm med tidigt uppvaknande
- Uttalad psykomotorisk agitation eller hämning
- Signifikant viktnedgång
- Uttalade och överdrivna skuldkänslor

72
Q

Atypisk egentlig depression?

A

Utöver kriterierna för egentlig depression ska patient uppfylla:
- Reaktivt stämningsläge (måendet förbättras kortvarigt i samband med positiva händelser)

Patienten måste även uppfylla minst två av följande kriterier:

  • Aptit- eller viktökning
  • Hypersomni
  • Blytyngdskänsla i armar eller ben
  • Känslighet för avvisande
73
Q

Säsongsbunden depression?

A
  • Ofta under vintern och blir sedan bättre.
  • Präglas mer av trötthet, ökat sömnbehov, minskat intresse och aptitökning.
74
Q

Postpartumdepression?

A
  • Depression som startar kort innan förlossning upp till ett år efter förlossning.
  • Vanligast de närmsta veckorna efter förlossningen.
  • Drabbar 10 - 15 % av alla nyblivna mödrar.
75
Q

Beh postpartumdepression?

A
  • Psykoterapi
  • Läkemedel och ECT indicerat vid svårare depression samt vid psykoser.
76
Q

Diff dx vid depression?

A
  • Somatisk sjukdom
  • Utmattningssyndrom
  • Bipolär sjukdom (Viktigt att utesluta. SSRI kan bidra till att en bipolär depression övergår i ett manisk skov)
  • PTSD
  • Missbruk
  • Demens
  • Ångestsyndrom
77
Q

Info till patient vid dx depression?

A

Inoformera om:
- Finns risk för en övergående (ett par veckor) ångestförstärkning vid insättning av SSRI
- Viktigt av att fortsätta äta medicinen trots att symtomen har gått i regress! Risken för återfall är hög om medicineringen avbryts för tidigt.
- Läkemedelsbiverkningar (sexuella biverkningar)

78
Q

Faktorer som talar för behandling med antidepressiva:

A
  • Tidigare anamnes på svårare depression.
  • Dystymi
  • Utebliven förbättring och kvarvarande symtom.
79
Q

Behandlingslängd depression?

A

I minst 6 månader efter depressionsymtomen har försvunnit

Vid recidiverande depression, minst 12 månader efter remission

80
Q

Hur minska problem med ångest vid insättande av SSRI?

A

Icke-beroendeframkallande ångestdämpande läkemedel (t.ex. lergigan eller theralen)

81
Q

Beh lindrig depression?

A
  • Uppföljning efter 1-3 veckor, återbesök
  • Livsstilsändringar (mat, sömn, motion, stress, arbete).
  • Korttidspsykoterapi
  • Eventuellt SSRI -
82
Q

Beh måttlig/medelsvår depression?

A
  • KBT. Om otillräcklig effekt av KBT efter 6-8 veckor/försämring, kombinera med SSRI
  • Antidepressiva läkemedel (SSRI)
  • Fysisk aktivitet med guidad konditionsträning i grupp

Bäst evidens finns för en kombinationsbehandling med KBT och antidepressiva läkemedel 18

83
Q

Tillvägagångssätt vid insättning av antidepressiva?

A
  • Uppföljning via telefon/ssk efter en vecka
  • Återbesök efter 3-4 veckor: Om otillräcklig effekt, dosökning av SSRI
  • Återbesök efter 6-8 veckor: Kombination av SSRI och Mirtazapin eller SSRI och KBT om behandlingsresultat ej uppnåtts.
84
Q

Beh svår depression?

A
  • Börja direkt med läkemedel (1:a hand)
    eller
  • ECT (2:a hand, 1:a hand vid psykotiska symtom, katatoni eller behandlingsresistent svår depression hos ungdomar efter pubertetsdebut)
  • Anafranil-dropp kan vara ett alternativ till ECT.
  • Repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS)
  • Kräver ofta inneliggande vård.
  • Ska INTE behandlas med KBT (ingen effekt)
85
Q

ECT har bäst effekt, särskilt vid följande depressionstillstånd:

A

Vid depression med melankoliska eller psykotiska drag

86
Q

Repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS)

A

TMS är en serie av korta, starka magnetpulsar som ges mot huvudet vilket skapar en elektrisk stimulans i neuronen i hjärnan. Kräver ej narkos och har inga kognitiva biverkningar.

87
Q

Indikation för långtidsprofylax vid depression?

A
  • om patienten drabbats av två eller flera depressionsepisoder under en femårsperiod
  • alltid efter ECT-behandling.
88
Q

Förstahandsval SSRI

A

Escitalopram eller sertralin

89
Q

hur ge ssri?

A

Start low go slow/trappa upp i 5-10 dagar.

90
Q

ìnfo till patient vid start av ssri?

A

Informera om ev. initial försämring, förväntad effekt, tidsperspektiv och att det är icke beroendeframkallande

91
Q

ssri biverkningar:

A
  • Ej övergående (försvinner efter avslutande behandling): Nedsatt libido, emotionell avtrubbning, aptitökning, viktuppgång och förlängd QTc-tid
  • Övergående (1-2 veckor): Illamående, huvudvärk, aptitnedsättning, dimsyn, urinretention, diarré, sömnstörning, ökad ångest
  • hyponatremi hos äldre
  • Kan ge utsättningsbiverkningar i form av illamående, yrsel och ångest
92
Q

Mirtazapin?

A

ger ökad noradrenerg och serotonerg neurotransmission.

93
Q

när ge mirtazapin?

A
  • Om dubbeldiagnos/alkoholproblem
  • sömnproblem (har sederande effekt vid låga doser)
94
Q

fördel med mirtazapin?

A
  • Låg frekvens av sexuella biverkningar
  • Ej initial ångestförstärkning
95
Q

Mirtazapin biverkningar?

A

ökat aptit/viktuppgång, trötthet, sedering, huvudvärk, muntorrhet.

96
Q

exempel snri?

A

venlafaxin
duloxetin

97
Q

när ge snri?

A

Kan ges direkt vid svår depression.

98
Q

fördel med NDRI Bupropion (Voxra)

A

Få sexuella biverkningar

99
Q

Om Ingen respons på antidep efter 2-3 veckor:

A
  • Fråga om följsamhet
  • Byt till annat preparat
100
Q

Vid partiell respons inom 3-4 veckor:

A
  • Höj dosen och följ upp efter 3-4 veckor.
  • Vid fortsatt dålig effekt:
    Höj dos
    Byt preparat
    Lägg till preparat
101
Q

Majoriteten av patienterna med alkoholproblem sköts av:

A

primärvården

102
Q

Psykiatrin tar endast hand om alkoholpatienterna som:

A

som har ett skadlig bruk och en samtidig psykisk störning

103
Q

Standardglas?

A

12 g alkohol
1,5 dl vin
4 cl starksprit
flaska starköl

104
Q

Riskbruk1 innebär

A

en ökad risk för fysiska och psykiska skadeverkningar

105
Q

Gränsen för riskbruk är

A

≥10 standardglas/vecka
eller
≥4 standardglas/tillfälle för bägge könen.

106
Q

Alkoholberoende typ I

A
  • vanligast (ca. 80%)
  • Senare debut, ofta efter 25 års ålder.
  • Socialt nätverk brukar vara okej då personerna ofta hinner etablera jobb och familj innan det börjar.
  • Psykologiskt beroende eller kontrollförlust.
  • Skuldkänslor relaterade till alkoholkonsumtion.
  • Ofta långvarigt riskbruk som sedan övergår till ett missbruk.
107
Q

Alkoholberoende typ II

A
  • mer ovanligt (ca 20%)
  • Tidigare debut, ofta före 25 års ålder.
  • Starkare ärftlig faktor
  • Hög grad av sensations- eller nyhetssökande.
  • Våldsamhet vid berusning och högt riskbeteende.
  • Ofta relaterat till antisocial personlighetsstörning. Även ADHD, kognitiva sjukdomar och kriminalitet.
  • Förenat med många sociala komplikationer.
  • Överlappning med multipelt substansberoende.
108
Q

Alkohol Verkningsmekanismer

A

verkar genom att hämma glutamaterga NMDA-receptorer. Detta leder till stimulering av GABAA-receptorer. Den fulla effekten blir en aktivering av belöningssystemet. Detta sker genom dopaminfrisättning som kommer av disinhibition på GABA-interneuron i tegmentum mesencephali (VTA)

109
Q

Riskfaktorer alkholmissbruk

A

Ärftlighet (50%)
ADHD

110
Q

Kroniska symptom alkoholmissbruk

A

Tremor
Levercirros
Hepatomegali
Ascites
pankreatit
Dupuytréns kontraktur
Förmaksflimmer
Sömnapné
Delirium tremens
Wernicke-Korsakoffs syndrom
Osteoporos
Dilaterad kardiomyopati

111
Q

Akut abstinens av alkohol uppstår pga..

A

uppstår som följd av en ökad retbarhet i CNS p.g.a. avbrutet alkoholintag och obalans mellan inhibition och excitation.

112
Q

Lindrig abstinens symtom

A

tremor, takykardi med puls <120, svettningar, ångest, nedstämdhet och sömnproblem.

113
Q

Medelsvår abstinens symtom

A

ovanstående samt puls >120, BT-stegring, kramper, menings- och hopplöshetskänsla och suicidtankar.

114
Q

Delirium tremens (svår livshotande abstinens )

A

Som ovan men även förvirring, illusioner, plockighet, hallucinationer (ofta livliga skrämmande synhallucinationer), muskelrigiditet/tonusökning, hypertermi, dehydrering, cirkulationssvikt.

115
Q

Tiaminbrist leder till:

A

neurologiska skador och Wernicke-Korsakoff syndrom. Därför är det viktigt att ge tiamin till denna patientgrupp.

116
Q

Kan abstinens uppstå trots relativt höga etanolkoncentrationer i blodet?

A

Yes

117
Q

Vilken är den för hjärnan farligaste typen av alkoholkonsumtion?

A

Binge drinking: innebär fyra enheter alkohol över en tidsperiod på två timmar.

118
Q

AUDIT?

A

frågeformulär för att identifiera riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion som patienten själv fyller i

119
Q

CIWA-Ar

A

ett objektivt skattningsinstrument för bedömning av alkoholabstinens.

120
Q

Alkonacka

A

en dagbok där patienten själv får fylla i sitt drickande.

121
Q

faktorer som talar för risk för komplicerad abstinens och behov av inneliggande vård.

A
  • Puls >120
  • Tidigare delirium tremens
  • Tidigare abstinenskramper
  • Samtidig somatisk sjukdom
  • Lång alkoholkonsumtion,
  • Hög alkoholkonsumtion
  • Hög initial promillehalt
  • Suicidrisk
122
Q

Alkoholmarkörer

A

CDT
PETH (fosfatidyletanol)
gamma-GT
ASAT>ALAT
MCV

123
Q

gamma-GT vid alkohol?

A

Mäter organskador på levern och har sin största fördel vid långtidsuppföljning av patienter. Värdet normaliseras efter ca. 3 veckors nykterhet.

124
Q

MCV vid alkohol?

A

Ger information om benmärgspåverkan. Normaliseras efter 2-6 månaders nykterhet.

125
Q

Vilka två biomarkörer har högst alkoholspecificitet?

A

CDT och PETH

126
Q

Psykosocial behandling vid alkohol..

A
  • Brief intervention
  • Motiverande samtal
  • Återfallsprevention med KBT för att undvika/hantera triggers
  • Tolvstegsprogram
127
Q

Farmakologiska behandlingsalternativ vid alkohol?

A

Disulfiram (Antabus®)
Akamprosat (Campral®️)
Naltrexon
Behandling av abstinens

128
Q

Disulfiram (Antabus®)

A

Antabus hämmar aldehyddehydrogenas
Uppföljning ca 4 veckor efter behandlingsstart.
behöver strukturerat behandlingsupplägg och övervakat medicinintag.

129
Q

alkoholintag under behandling med disulfiram kan ge upphov till

A

blodtrycksfall, svimning och i värsta fall cirkulationskollaps. Även mindre alkoholintag ger upphov till mycket obehagliga symtom som ansiktsrodnad, huvudvärk, hjärtklappning och känsla av andnöd.

130
Q

Kontraindikationer disulfiram

A

aktuell leversjukdom (eller tidigare leverpåverkan vi antabusbehandling), demens samt inkompenserad hjärtsjukdom

131
Q

Akamprosat (Campral®️)

A

Blockerar NMDA receptorn vilket påverkar hjärnans belöningssystem och minskar suget efter alkohol.

Behandling bör pågå 1-2 år och ska kompletteras med psykosocialt stöd.

Vanliga biverkningar inkluderar diarré, illamående och buksmärta.

Kontraindikationer är nedsatt njurfunktion

132
Q

Naltrexon

A

en opioidantagonist som ger minskad sug och mindre begär.

Biverkningar inkluderar illamående, huvudvärk, enstaka fall av levertoxicitet, depression och sömnstörning.

Viktigt att utesluta opioidabstinens, opioidberoende eller att patient intar opioider i läkemedelsform innen behandling.

133
Q

beh av lindrig alkoholabstinens

A

kan ske i öppenvården

substituera tiaminbrist

symtomlindring via bensodiazepiner eller antihistamin

134
Q

beh av medelsvår alkoholabstinens

A

kan ske i ÖV eller SV

bensodiazepiner i nedtrappning

Substituera tiaminbrist.

Nitrazepam vid sömnsvårigheter

135
Q

Svår alkoholabstinens (riskabstinens) beh

A
  • Tiamin (Vitamin B1)
  • Oxazepam i högdos
  • Karbamazepin kan ges för att minska risk för kramper.
  • Vid psykotiska symptom (t.ex. synhallucinationer) bör man även lägga till antipsykotisk medicin, t.ex. Haldol (haloperidol). Tänk på att neuroleptika kan sänka kramptröskeln.
136
Q

delirium tremens beh

A

Samma som svår alkoholabstinens i syfte att få patienten att sova och sänka hjärnaktiviteten. Om patienten inte somnar, ta kontakt med IVA för IVA-sövning

137
Q

Fetalt alkoholsyndrom (FAS)

A

Barnet kan få FAS om modern dricker alkohol under graviditeten.

Symptom:
Mindre huvud och hjärna
Viss grad av intellektuell funktionsnedsättning.
Försenad talutveckling
Sömnrubbningar
Hörsel- och synnedsättning
Hjärtfel
Skelettmissbildningar
Dålig koordination
Hyperaktivitet
Karaktäristiska ansiktsdrag

138
Q

Alkoholdemens

A
  • Uppkommer i sena stadier av beroendeutvecklingen.
  • Först typiska neuropsykologiska funktionsnedsättningar. Dessa är reversibla till en början, men efter hand blir reversibiliteten mindre och mindre.
  • Till sista tillstöter morfologiska förändringar med generell kortikal atrofi.
139
Q

Diff dx vid alkohol konsumtion och konfusion

A

Delirium Tremens
Wernickes Encefalopati

140
Q

behandlingen vid ett akut delirium tremens

A

Bensodiazepiner i hög dos. I akutfas vanligt med diazepam. Kan bli väldigt höga doser. Om pat ej somnar, tillägg av Haloperidol.

141
Q

Wernickes Encefalopati beh

A

Tiamin i högdos.

142
Q
A
143
Q
A
143
Q
A
144
Q
A

AT Stockholm (5 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions