Tentafrågor: Palliativmedicin Flashcards

1
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

När kan hembesök erbjudas/bör erbjudas?

A

?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad bör du fråga om vid ett mottagningsbesök/hembesök hos en patient som du identifierar befinner sig i livets slutskede (är döende)?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

76-årig kvinna döende i obotlig småcellig lungcancer. Du gör ett hembesök till henne + anhörig.

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Typiska symtom på en döende patient?

A

?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

PIG?

A

= kliniskt instrument för att prognosticer/identifiera behov av palliativ vård vid allvarlig sjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

SPICT?

A

= Supportive and palliative care indicators tool = kliniskt instrument för att prognosticer/identifiera behov av palliativ vård vid allvarlig sjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka kliniska verktyg kan du använda för att bedöma vårdbehovet i livets slutskede?

A

T.ex PIG och SPICT

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

76-årig kvinna döende i obotlig småcellig lungcancer. Du gör ett hembesök till henne + anhörig.

Totalt pain? Exempel på de 4 st dimensionerna? Exmpel på åtgärd inom varje dimension som kan orsaka lidande?

A

Totalt pain = inom palliativa medicinen 4st tillstånd som kan ge uppphov till lidande inkluderade fysiska, psykiska, sociala och existentiella. De kan påverka varandra där lidande i en dimension kan förstärka eller skapa lidande i en annan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är “Total pain” inom palliativ medicin? Vilka 4 st dimensioner ingår?

A

Totalt pain = inom palliativa medicinen 4st tillstånd som kan ge uppphov till lidande inkluderade fysiska, psykiska, sociala och existentiella. De kan påverka varandra där lidande i en dimension kan förstärka eller skapa lidande i en annan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Ange ett exmpel på varje dimension inom “Total pain” som kan orsaka lidande hos en palliativ patient + en åtgärd för att mildra detta

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

76-årig kvinna döende i obotlig småcellig lungcancer. Du gör ett hembesök till henne + anhörig.

Hur bör du tänka kring cancerrelaterad smärtbehandling?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q
A

Opioidbehandling ger ofta upphov till en tarmdysfunktion, som orsakas av opioiden binder till my-opioidreceptorer i tarmen.

Tarmdysfunktionen består dels av en förlångsammad tarmmotorik inklusive ventrikelretention, en ökad absorption av vätska ur tarmen samt minskad sekretion av vätska till tarmen, vilket båda medför att avföringen blir hård, dessutom en allmänt ökad tonus i tarmväggar och gallvägar/sfinktrar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q
A

Vid behandling av opioidorsakad förstoppning bör medel som
- stimulerar tarmmotoriken ingå, ex pikosulfatdroppar (Laxoberal/Cilaxoral)
- samt något som mjukar upp avföringen, som makrogol (Movicol ex)

men det är även möjligt med preparat som blockerar opioidreceptorerna i tarmen (naloxon, naloxegol, metylnaltrexon) - de är dock ofta dyra (T.ex. Targiniq)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Cancerrelaterad smärta -hur bör du tänka kring smärtbehandling?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

76-årig kvinna döende i obotlig småcellig lungcancer. Du gör ett hembesök till henne + anhörig.

Vad finns det för alternativ behandling om en döende patient inte längre vill vårdas på sjukhus vid nästa försämring? Juridiskt och praktiskt stöd?

A
17
Q

Vad heter lagen om att patienten får välja att avstå behandling? Vilka 3st frågor måste läkaren ha svarat på för att ta beslut om att dokumentera i patientens journal om att avstå livsupprätthållande behandling?

A

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om livsuppehållande behandling 2011:7 har en patient rätt att få sin önskan om att avstå livsuppehållande behandling hörsammad efter att ansvarig läkare tagit ställning till följande:

1) ansvarig läkare ska försäkra sig om att patienten har fått individuellt anpassad information om sitt tillstånd
2) att ansvarig läkare ska göra en bedömning av patientens psykiska status och förvissa sig om att patienten förstår informationen, kan inse och överblicka konsekvenserna av att behandlingen inte inleds eller inte fortsätter
3) att patienten har haft tillräcklig med tid för sina överväganden samt står fast vid sin inställning.

Den ansvariga läkaren skall samråda med en annan legitimerad yrkesutövare. Beslutet skall dokumenteras tydligt i journal.

18
Q

Vad behöver praktiskt ordnas med för att en palliativ patient ska kunna vårdas i hemmet?

A

Det är möjligt att avstå livsförlängande behandling och övergå till lindrande palliativ vård i livets slutskede, vilket ofta kan ske i hemmet.

Hur det organiseras skiljer sig lite åt runtom i Sverige, men det finns ofta möjlighet till allmän eller specialiserad palliativ hemsjukvård även om det kan heta lite olika på olika platser.

Ofta är basen omvårdnad från kommunal personal, medicinskt stöd från primärvårdsläkare i kombination med sjuksköterskor från kommun (allmän palliativ hemsjukvård), ibland med stöd från specialiserade palliativa rådgivningsteam, och i flera regioner finns även specialiserad palliativ hemsjukvård.

Om närstående vill vara närvarande finns möjlighet att vara frånvarande från arbetet med ersättningssystemet Närståendepenning.

En plan för fortsatt vård bör dokumenteras som innehåller tydligt uttryckt vårdinriktning, ställningstagande att avstå livsuppehållande behandling, plan att vårdas i hemmet inklusive vem och hur vården ska ske

Fokus bör vara symtomlindring + livskvalité. Behov ska dokumenteras tydligt. Den praktiska hemvårdshjäkoen kan sättas in eftergand, kan erbjuda trygghetslarm, viktigt med uppföljning av smärtbehandling via palliativa teamet eller ibland VC osv. Beror som sagt på resurserna i landet/kommunen/regionen.

19
Q

Vad bör vård i hemmet hos palliativa patienter ha för behandlingsmål? 2st

A

Livskvalité
Symtomlindring

20
Q

76-årig kvinna döende i obotlig småcellig lungcancer. Du gör ett hembesök till henne + anhörig.

Vad är brytpunkt?

A

Brytpunkt kan nås om t.ex.
-Patienten själv vill avstå livsförlängande behandling
-Bedömning av läkare att patientens är allvarligt sjuk och det inte finns möjligheter att förlänga liv och att patienten inte gynnas av livsupprätthållande behandling

21
Q

Brytpunkt?

A

= vårdens mål övergår från att vara livsförlängande till att vara lindrande - sker i livets slutskede, går över till palliation.

22
Q

Ange exempel på 2st tillfällen där brytpunkt kan uppnås

A
23
Q
A

Vid livets slutskede är det viktigt om att skapa en trygg situation om patienten ska vårdas hemma t.ex. genom
-Tät kontakt med hemsjukvård
-Ev SIP = akut vårdplanering för ansökan om bistånd för insatser från kommunen t.ex. omvårdandshjälp via hemtjänst
-Anhörig bör veta hur vård/omsorg kan kontaktas och vem de ska vända sig till vb
-Bedömning av hjälpmedel i hemmet
-Ska äta och dricka det den vill
- Rensa bort läkemedel som inte har någon effekt
-Ordinera symptomlindande läkemedel vb. Inkl när patienten inte kan svälja längre

24
Q
A

Midazolam =
Haldol =
Robinul =

25
Q

76-årig kvinna döende i obotlig småcellig lungcancer. Du gör ett hembesök till henne + anhörig.

A

I en etisk analys bör följande finnas:
-Formulering av det etiska problemet
-Kunskapsunderlaget (medicinskt, juridiskt)
-Identifiera aktörer + deras intressen
-Värdera olika viktiga etiska principer: Autonomi, gra gott, inte skada, rättvisa
-Konsekvenser på kort och lång sikt
-Beslut

26
Q

Vad bör ingå i en etisk analys?

A

I en etisk analys bör följande finnas:
-Formulering av det etiska problemet
-Kunskapsunderlaget (medicinskt, juridiskt)
-Identifiera aktörer + deras intressen
-Värdera olika viktiga etiska principer: Autonomi, gra gott, inte skada, rättvisa
-Konsekvenser på kort och lång sikt
-Beslut

27
Q

Vem får fastställa död? När är en människa död?

A
28
Q

Hur går du tillväga för att fastsälla att en person är död? Vilka är de 4 st indirekta dödstecknena?

A
29
Q

*Av alla patienter

A
30
Q

Vad är ett dödsbevis? Tidsram för att skicka in?

A
31
Q

Vad är ett dödsoraksintyg? Tidsram för att skicka in?

A
32
Q
A