Livets slut: Att identifiera och samtala med döende patienter och deras närstående Flashcards

1
Q

Ange 2 exempel på hur synen på döden förändrats från förr till idag

A

-Medikalisering av döden; Vi överbehandlar
-Vi lever längre, men lider ofta pga kroniska sjukdomar
-Döden är numera något som berör sjukvården istället för familjen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

När sker döden idag?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur är det att leva med livshotande sjukdom och trolig kort återstående levnad?

A

?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Varför ska vi identifiera personer med kort återstående levnad?

A

?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur kan vi identifiera personer med trolig kort återstående levnad?

A

?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

När bör vi i vården samtala om svår sjukdom och död? Hur gör vi det på bästa sätt?

A

?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vanligaste sättet att dö på i SVerige?

A

I ca 82-årsåldern för män och 85-årsåldern för kvinnor. Oftast en förutsedd död på sjukhus/sjukhem/SÄBO

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Ange exempel på 2 st åtgärder som uteblir hos patienter i livets slutskede som vi i Sverige kan förbättra

A

-Läkarsamtla med patient OCH närståene om döden och sjuksomdtillstånd
-Smärtaskatta - ta ställning till om patient har ont eller inte
-Sätta in dokumenteras munhälsovård

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Bör vi alltid sätta in vak till döende patienter?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är palliativ vård enligt WHO och IAHPC?

A

Palliativ vård = omfattar vård av en patient med icke botbar sjukdom, med förväntad dödlig utgång. Den palliativa vården omfattar en tidig och sen fas. Kan kalla det “lindrande helhetsvård”.
Handlar om att i tid identifiera döende patienter för att sätta in åtgärder t.ex. lindra lidande och på så sätt öka livskvalité

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka 5st faser kan man grovt dela upp den palliativa vården i?

A

1) Den tidiga fasen inleds då det konstaterats att sjukdomen inte längre kan botas men åtgärder mot denna sjukdom fortfarande kan vidtas för att förlänga livet istället för att bota.

2) Brytpunkt är punkten där palliativ vård går från tidig fas (livsförlängande) till sen fas (symtomlindrande, icke-livsförlängande).

3) Livsförlängande behandling av grundsjukdomen upphör då men det kan initialt vara aktuellt med insatser som i och för sig förlänger livet, exempelvis en antibiotikakur för en lunginflammation

4) Livets slutskede (sista delen av sen palliativ fas). Endast ren symtomlindring är då aktuell, exempelvis att fukta munhålan vid törstupplevelse snarare än att ge intravenös vätskebehandling.

5) Den palliativa vårdens sista insats är ett efterlevandesamtal.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Ange minst 4 st åtgärder som ingår i vanlig palliativ vård

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka problem/besvär är vanliga hos personer med svår sjukdom? Hur kan vi lindra dessa?

A

?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur kan du på bästa sätt planera för en trygg vård i livets slut?

A

?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Döden och efterlevande?

A

?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Bör all behandling mot grundsjukdomen avslutas vid insättning av palliativ vård?

A

Nej, ordinarie behandling kan vara lindrande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Är palliativ vård ett vårdinnehåll eller en organisation?

A

Ett vårdinnehåll - ska kunna ges överallt i viss mån.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Ange 2 st exempel på hur du kan utnyttja palliativ kompetens runtom Sverige

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är ett vårdförlopp?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur ser det ut i Sverige kring jämlikheten av pallliativ vård?

A

Den är ojämlik.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Ange 3 st faktorer som behövs för att göra den palliativa vården i Sverige mer jämlik.

A

Kräver att man ska kunna identifiera personer i palliativ fas, erbjuda informerade samtal, samt ha resurser och kompetens inom allmän och specialiserad palliativ vård.

Ca 80% av all palliativ vård är allmän inom vård och omsorg, 20% är specialister inom palliativ medicin.

Vi är dåliga på att informera om att sjukdomar som hjärtsvikt och KOL är dödliga sjukdomar som patienten kommer dö av.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Varför viktigt att identifiera den svårt sjuke och döende patienten? 4 st exempel

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Ange 6 stt vanliga symtom sista året i livet

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Hur identifierar man som läkare en patient som närmar sig livets slut?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

PIG?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

SPICT?

A

SPICT kan inte öfutse hur länge patienten har kvar att leva; är inte ett prognostiskt verktyg (då är PIG bättre).

SPICT talar förutser kommande vårdbehov.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vilka tre frågor kan läkare ställa sig för att identifiera patienter som närmar sig livets slut enligt PIG?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Ange 4 st generella tecken på allmän försämring/avtackling som lett till ett ökat behov av vård eller plan att avstå från livsuppehållande behandling (ingår i PIG)

A

Nedsatt performance, försämrat nutritionsstatus, upprepade akuta inläggningar på sjukhus, S-albumin < 25 g/l

Upprepade akuta inläggningar beror ofta på sjukvårdens organisation. Sänkt S-Albumin ofta kopplat till anorexi/kakexi som dålig prognostisk faktor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vilka 4 st huvudsakliga sätt dör människan på och hur skiljer sig förloppen?

A

I obotlig sjukdom ingår cancersjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Hur ser det typiska dödsföloppet ut vid cancer?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Ange minst 4 st sjukdomsspecifika tecken på försämring vid cancersjukdom/obotlig sjukdom

A

Även hyperkalcemi!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Hur ser det typiska dödsföroppet ut vid organsvikt? Vilka 2st sjukdomar ingår främst här?

A

Hjärtsvikt och lungsvikt/KOL

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Ange minst 4 st sjukdomsspecifika tecken på sjukdomsspecifik försämring vid hjärtsvikt

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Ange minst 4 st sjukdomsspecifika tecken på sjukdomsspecifik försämring vid KOL

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Hur ser det typiska dödsföroppet ut vid skörhet/demens?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Ange minst 4 st sjukdomsspecifika tecken på sjukdomsspecifik försämring vid skörhet/frailty

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Ange minst 4 st sjukdomsspecifika tecken på sjukdomsspecifik försämring vid demens

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Hur bra är “förvåningsfrågan” (skulle du bli förvånad om den här patienten dör inom de närmsta… månaderna/veckorna/dagarna) i PIG instrumentete för att identifiera patienter med förväntad kort livslängd/livets slutskede?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Vad är “förvåningsfrågan” i PIG?

A

Skulle du bli förvånad om den här patienten dör inom de närmsta… månaderna/veckorna/dagarna)?

I PIG instrumentete för att identifiera patienter med förväntad kort livslängd/livets slutskede

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Vilka 2 huvudsakliga delar ingår i SPICT? (värdering av vårdbehov hos palliativ patient/patient i försämring)

A

Värdera:
-Allmänna inidkatorer på nedsatt/försämrat hälsotillstånd
-Kliniska inidikatorer för en/flera livshotande icke botbara sjukdomar t.ex. cancer, demens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Ange 4 st allmänna indiaktorer på nedsatt/successivt försämrat hälsotillstånd

A

Försämrad funktionsförmåga med begränsad återhämtning - ökad tid i säng/stol

Den sjuke behöver mer hjälp/stöd

Viknedgång, nutrition

Symtom trots optimal behandling av grunsjukdomar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Ange 2st indikatorer för ökat vårdbehov hos cancerpatienter

A
43
Q

Ange 2st indikatorer för ökat vårdbehov för demens/skörhet

A
44
Q

Ange 2st indikatorer för ökat vårdbehov för neurologisk sjukdom

A
45
Q

Ange 2st indikatorer för ökat vårdbehov för hjärt/kärlsjukdom

A
46
Q

Ange 2st indikatorer för ökat vårdbehov för KOL/respiratorisk sjukdom

A
47
Q

Ange 2st indikatorer för ökat vårdbehov för njursjukdom

A
48
Q

Ange 2st indikatorer för ökat vårdbehov för leversjukdom

A
49
Q

Vad ska du göra om du identifierar ett ökat vårdbehov hos patient i livets slutskede enligt SPICT?

A
50
Q

Kan vi säga hur länge en patient har kvar att leva?

A

Nej, kan aldrig. Däremot viktigt mha SPICT att förutse troligt vårdbehov för att minska lidande.

51
Q

Hur pratar man om döden? Vad skulle du vilja höra/samtala om?

A
52
Q

Vad har vi för lagar att förhålla oss till när det kommer till att prata om livets slut/döden?

A

1) Enligt patientlagen är min skyldighet att informera patienten om sjukdomen och hur vi förväntar oss att den ska utvecklas.

2) Patienten har rätt att säga nej till information (autonomi), därför är det viktigt att fråga om patienten vill ha information eller inte.

53
Q

Vilka 2st huvudtyper av samtal finns det vid svår sjukdom?

A

Samtal vid allvarlig sjukdom (information om sjukdom och dess förlopp) och brytpunktssamtal.

Samtal vid allvarlig sjukdom = tidigare än brytspunktssamtal.

54
Q

Vad är “samtal vid allvarlig sjukdom”? Ange 2st fördelar med att ha detta

A
55
Q

Vad är ett brytspunktssamtal?

A
56
Q

Ange 2 st viktiga praktiska saker som bör göras i samband med ett brytpunktssamtal

A

-Bör dokumenteras noga i journal och vårdplan
-Erbjud närståendepenning till anhöriga

57
Q

Ange minst 6 st saker delar som ingår i brytspunktssamtalet

A

1) Iställlet för botande - symtomlindring och ev palliation

2) Ta reda på patientes tankar, önskningar, värderingar kring döden och vården.

3) Informera patient och/eller anhörig

4) Informera och dokumentera noggrant i journal + vårdplan

5) Gör upp en noggrann medicinsk vårdplan: Vilka insatser som bör erbjudas, vilka insatser som ska avstås, när patient ska till sjukhus/inte osv

6) Etablera tydliga kontaktvägar för patient och anhöriga vid frågor/försärming. De ska alltid veta vart de ska vända sig

58
Q

Ge exempel på 2st fraser du kan använda för att inleda ett brytpunktssamtal

A
59
Q

Ge exempel på 4 st saker/infallsvinklar som kan vara viktiga att tänka på vid brytpunktssamtal

A
60
Q

Ange 3 st extra utsatta patientgrupper när det kommer till brytspunktssamtal

A

Yngre patienter
Patienter med snabbt förlopp
Tidigare genom livet friska personer.

61
Q

Vad kan du tänka kring i samtal med anhöriga vid brytspunktsbedömning?

A
62
Q

Vad kan du tänka på vid svåra samtal med barn som närstående?

A
63
Q

Terminal fas?

A
64
Q

Preterminal fas?

A
65
Q

Tidig palliativ fas?

A

Däremot inte längre botande behandling, livsförlängade behandling/sjukdomsbromsande kan ges

66
Q

Sen palliativ fas?

A

Livskvalité > Livsförlängande

67
Q

Roburerande?

A

?

68
Q

Vad innebär begreppet “total pain” inom palliativ medicin?

A
69
Q

Vilka 4st dimensioner ingår i “total pain”? Ange ett exempel ur varje

A

Den ena typen av lidande kan förstärka den andra.

70
Q

Vad ska man tänka på i vårdandet av en svårt sjuk/döende patient?

A

Lidande har flera dimensioner (4st) och alla kan behövas symtomlindras för att minska total pain!

71
Q

Hur går du praktiskt tillväga för att planera symtomlindring och trygghet i livets slut?

A
72
Q

Ange 6 st typiska symtom sista dagarna i livet

A
73
Q

Ange exempel på hur du kan lindra ångest och oro i livets slut både icke-farmakologiskt och farmakologiskt

A
74
Q

3 st farmakologiska behandling för att lindra oro och ångest i livet slut?

A
75
Q

Hur ska du tänka kring smärtlindring i livets slut?

A
76
Q

Hur smärtbehandlas du med opioider på bästa sätt?

A

Fungerar ffa på nociceptiv smärta

77
Q

Hur behandlar du nociceptiv smärta?

A

Opioider

78
Q

Hur behandlar du neurogen smärta?

A

Gabapentin, pregabalin, saroten

Är inte opioidkänslig

79
Q

Hur behandlar du skelettsmärta?

A

NSAID och steroider bättre

80
Q

Vid vilken samsjuklighet bör du inte ordinera opioider och vilket alternativ har du?

A

Om nedsatt njurfunktion är opioider INTE bra! Fentanylplåster ofta bra.

81
Q

Morfin?

A

?

82
Q

Kodein?

A

?

83
Q

Oxykodon?

A

?

84
Q

Fentanyl?

A

?

85
Q

Metadon?

A

?

86
Q

Ange 4 st alternativ på smärtlindring vid sväljningssvårigheter

A
87
Q

Ange en för- och nackdel för subcutan sprutpump som parenteral smärtlindring

A
88
Q

Hur kan andnöd i livets slut behandlas/symtomlindras?

A

1) Ta reda på varför patienten har andnöd t.ex. om det är KOL, HS, tumörsjukdom, infektion

2) Om livsupprätthållande behandling bör syrgas ges till hypoxisk patient (låg SAT)

3) Syrgas har ingen funktion/svag evidens för andnöd i syfte som symtomlindring vid livets slut. Istället kan opioider ges för att lindra andnöd

89
Q

Vad har syrgas för indikation vid vård i livets slut? Kan det ges för att lindra andnöd?

A
90
Q

Verkningsmekanism för Haloperidol (Haldol)?

A

Kan lindra vanföreställningar + hallucinationer; Blockerar D2-R -> Hämmad DA transmission (vanföreställningar tros ju bero på överstimulering/felaktiv DA-frisättning)

Kan minska illamånde genom att blockera vissa alfa-adrenerga receptorer i ANS -> Antagonisk effekt hod D2-R i hjärnan kemoreceptiva triggerzon

91
Q

Hur kan du behandla illamående i livets slut?

A

Lergigan är antihistamin.

92
Q

Ange 4 st tillstånd som kan utlösa illamånde i livets slut

A
93
Q

Heminevrin?

A

?

94
Q

Ska du behandla anorexi-kakexi i livets slut med stöttande mat/TPN?

A

NEJ

95
Q

Vilken farmakologisk behandling skulle kunna hjälpa mot anorexi/kakexi i livets slut?

A

Steroider hämmar inflammatoriska cytokiner-

96
Q

Ska du ge TPN i livets slut som stöttande behandling när patienten inte längre vill äta?

A
97
Q

Bör dropp ges i livets slutskede?

A
98
Q

Hur ska du tänka kring lm-behandling i livets slut?

A
99
Q

Symptomatisk behandling mot terminal förvirring, hallucinos, plocklighet?

A
100
Q

Vad beror rossling andning i livets slut på? Mekanismen bakom?

A
101
Q

Ange en farmakologisk och icke-farmakologisk behandling vid terminalt rosslig andning

A

Robinul =
Buscopan =

102
Q

Ange 6 st symtom på att en patient närmar sig terminal stadium

A
103
Q

Vad händer efter att en patient dött rätt praktiskt?

A
104
Q

Vad är efterlevandestöd som bör erbjudas efter att en patient dött?

A