Tentafrågor Flashcards

1
Q

Neonatal hepatit

A

Neonatal “hepatit” är inte en singel sjukdomsentitet. Det finns många bakomliggande etiologier, vanligast α1-antitrypsin brist, gallgångssjukdomar (t.ex. “intrahepatisk” atresi) andra metabola
sjukdomar, infektion (hepatit B, C, CMV osv). I upp till 50% av fallen förblir etiologin okänd.

Histologiskt karaktäriseras tillståndet av kronisk inflammation och syncytiell jättecellstransformation av hepatocyter. Detta fynd är dock ospecifikt, snarast ett reaktionsmönster, och kan förekomma vid en rad andra tillstånd, t.ex. extrahepatitisk gallgångsatresi eller andra kongenitala leversjukdomar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka är de vanligaste etiologierna till kronisk hepatit?

A

Hepatit B- och C-infektion samt

Autoimmun kronisk hepatit.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka är de viktigaste förändringarna som kan uppstå i levern efter mångårig hepatit B och C?

A

levercirrhos och leercancer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka är de kliniskt viktiga skillnaderna mellan hepatit A, hepatit B respektive hepatit C?

A

Alla är virushepatiter. HA spontanläker, HB oftast, HC sällan. HB och HC ger levercancer. Vaccin finns mot HA och HB, ej mot HC. HB är mest smittsam.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Ge en komplett histopatologisk definition av cirrhos.

A

Cirrhosen kan vara makro-, mikro- eller mixnodulerad. Oregelbundna regenererande noduler av varierande storlek med tät fibrös vävnad mellan.
Förlorad normal hexagonstruktur; centralvener svåra att hitta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Skrumplever, levercirrhos, är ett allvarligt tillstånd om bland annat kan ge cancer i levern. Ge exempel på de vanligaste bakomliggande sjukdomarna i levern som med tiden kan ge levercirrhos?

A
Alkoholhepatit, 
Virushepatit B och C, 
Hemochromatos, 
autoimmun hepatit. 
Primär biliär cirrhos, 
primär skleroserande cholangit.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är fettlever?

A

Fettlever (Steatos; Steatohepatitis) innebär att små (mikrovesikulära) lipiddroppar ansamlas i hepatocyter. Sker ffa vid kroniskt alkoholintag, då även makrovesikulära droppar bildas vilka trycker ihop och flyttar på cellkärnan till hepatocyterns periferi. Förändringen är initialt cetrilobulär, men kan i allvarliga fall involvera hela lobulen.
Makroskopiskt är fettlevern stor, mjuk, gul och flottig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Nämn de vanligaste orsaker till fettlever.

A

Alkoholism, Reye syndrom och graviditet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilken är den vanligaste tumörtypen i lever?

A

Hepatocellulärt carcinom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilken är den vanligaste benigna tumören i lever?

A

Hemangiom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka är de 6 vanligste organen som metastaser sprider sig till?

A
Lymfknutor
lunga
skelett
lever
hjärna
binjurar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

förklara intravasering och extravasering

A

intravasering: förflyttning av tumörcell från vävnad in i blodkärlen.
extravasering: adhesion till endotel och förflyttning från blodkärl genom basalmembran och ECM till vävnad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

beskriv 4 faktorer som tros behövas för att ge den metastatiska fenotypen.

A
invasiv förmåga
cell-cell adhesion
tillväxtfaktoroberoende
förmåga att stimulera angiogenes
förmåga att motstå apoptos.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

LUNGCANCER: Vilken är den vanligaste tumören i lungorna? (081212HS, 1p)

A

Enligt Rubin’s Pathology: Skivepitelcancer 30%; Adenokarcinom 1/3-del.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

LUNGCANCER: Den histopatologiska och cytologiska analysen av prover från lungtumörer kan och bör ge underlag för vidare terapibeslut och prognosbedömning. Nämn åtminstone tre prognostiskt viktiga faktorer som ni kan förvänta er utläsa från ett provsvar från Patologen.

A

Histologisk typ, differentieringsgrad, tumörstorlek, lokal invasion, lymfkörtelmetastas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

LUNGCANCER: Bronkioloalveolarcellscancer är en ovanlig (1%) variant av lungcancer. Den kan simulera pneumoni och blir därför relativt ofta sent diagnosticerad (doctor ́s delay). Risken är härvid att
tumören blivit icke resektabel genom att sprida sig per kanalikulare till övriga lungsegment och eventuellt till kontralateral lunga. Tumörtypen ger i princip aldrig upphov till metastaser. Tumören särskiljes från övriga varianter av adenocarcinom genom sitt histologiska växtmönster.Vad
karakteriserar tumörens växtsätt histologiskt?

A

Icke infiltrativ växt. Expanderar på preexisterande alveolisepta. Egentligen ett exempel på carcinoma in situ. (Atypisk alveolär hyperplasi -bronkioloalveolarcellscancer- invasiv adenocarcinom.)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

LUNGCANCER: Lungcancer är den elakartade tumörsjukdom som skördar flest dödsoffer i ett globalt perspektiv. Trots en överlag pessima prognos bör man kunna minska dödstalen under förutsättning av bättre prevention och tidigare diagnostik.

a. Vilken utgör den huvudsakliga etiologiska faktorn?
b. Vilken histopatologisk typ ökar mest?
c. Vilken histopatologisk typ har sämst prognos? (021206KS?, 3p; 031212KS?, 3p; 051216KS?)

A

a. Rökning,
b. Adenocarcinom,
c. Småcellig cancer.

18
Q

LUNGCANCER: Varför är skivepitelcancer en relativt vanlig lungcancerform trots att det ej finns
skivepitel i respirationsvägarna? (051212, 1p)

A

Skivepitelscancer uppstår oftast i bronker. Efter att bronkers epitel skadats (t.ex. p.g.a. cigarettrökning) sker ofta regeneration från det pluripotenta basallagret i form av skivepitelsmetaplasi.

19
Q

LUNGCANCER: Vilken enskild faktor påverkar mer än något annat prognosen vid lungcancer?
(031212, 1p)

A

Tumörstadie, vilket beror av storlek men ffa spridning och lokalisation.

20
Q

LUNGCANCER: Från vilka celltyper är centralt resp perifert växande lungtumörer utgångna?
(040514HS, 2p)

A

Centralt: Skivepitelcancer i bronker. Endast 10% perifera.
Perifert: Adenokarcinom.

21
Q

LUNGCANCER: Nämn fem vanliga histologiska typer av lungcancer. (VT11, 2p)

A
Skivepitelkarcinom
Adenokarcinom
Bronchioalveolärt karcinom (typ av Adenokarcinom)
Karcinoidtumör
Småcelligt karcinom
22
Q

LUNGCANCER: Hur ter sig makroskopiskt en skivepitelcancer i lungan? (040514HS, 2p)

A

Fasta, grå-vita, 3-5 cm ulcererade skador som sträcker sig genom bronkvägg in i intillliggande parenkym.

23
Q

LUNGCANCER: Varför är prognosen ofta dålig vid central lungcancer? (081212HS, 1p)

A

Perifera tumörer löper högre sannolikhet att upptäckas tidigt vid rutinmässig bröströntgen eller efter att de avancerat, t.ex. genom invasion av bröstväggen med resulterande bröstsmärta, Superior vena cava-syndrom (SVCS) och syndrom p.g.a. att nerver kommer i kläm.

24
Q

ANTRAKOS: Vad är och när ses antrakos? (VT06)

A

Ansamling av kolpartiklar i makrofager. Ses efter exponering av förorenad luft i hiluslymfkörtlar.
Särskilt uttalat hos rökare.

25
Q

TUBERKULOS: Nämn två histologiska kännetecken på ett granulom orsakad av tuberkulos. (031212, 2p)

A

Central ostig nekros och Langhans jätteceller.

26
Q

PNEUMONI: Definiera och beskriv de huvudsakliga olikheterna mellan lobär pneumoni och bronkopneumoni. (041210, 3p)

A

Vid lobär pneumoni konsolideras en hel lob; vid bronkopneumoni syns spridda, solida foci i en eller flera lober. Den tidigare orsakas ffa av Streptokockus pneumoniae och har därför i stort upphört tack vare antibiotika; den senare däremot kallas ibland “the old man’s friend”, då den typiskt uppkommer
hos terminalt sjuka patienter.

27
Q

BRONKOPNEUMONI: Vad är karaktäristiska morfologiska fynd vid en Bronkopneumoni och vilka
patienter drabbas? (021206, 3p)

A

Akut inflammation i de mindre luftrörens väggar med varierande inflammation av omkringliggande alveoli (men dock ej i hel lunglob).

Morfologiskt: Inflammatoriska foci separerade av normalt parenkym runt en bronkiol med akut bronkiolit (varbildande exudat i lumen och parietalinflammation). Alveolära lumen runt bronkiol är fyllda
med neutrofiler (leukocytisk alveolit).

Associeras med bakterieinfektion, ffa sjukhusförvärvad pneumoni och specifika organismer som Stafylokockus aureus, Klebsiella, E. coli och Pseduomonas. Immunosuppressiva patienter (t.ex. äldre) är extra mottagliga för sjukdomen p.g.a. nedsatt immunförsvar.

28
Q

ASTMA: Förklara vilka patofysiologiska mekanismer som ger patienten besvär vid astma. (050513,3p)

A

Ödem
Kontraktion av glatt muskulatur/bronkkonstriktion
Slemsekretion.

29
Q

ATELEKTAS: Vad är atelektas och hur uppstår detta tillstånd? Varför är detta tillstånd viktigt att följa upp? (051212, 2p; 051216HS, 1p; 071213HS, 2p)

A

Kollaps av påverkad lungvävad (Atelektas; Atelectasis).

Primära lungtumörer, mukösa pluggar, aspiration av maginnehåll, aspiration av främmande kroppar och direkt kompression av lungan (t.ex. hydrotorax eller pneumotorax) > obstruktion av luftflöde > gas
förmedlas från alveoler till blod > Atelektas.

Långvarig atelektasi > kollapsat områd blir fibrotiskt och bronkdilaterat > permanent bronkdilatation (Bronkiektasi).

30
Q

BRONKIEKTASI: Definiera och beskriv bronkiektasi. (041210, 2p)

A

Irreversibel dilatation av bronker p.g.a. destruktion av muskulatur och elastiska element i bronkväggar.
Kan ske p.g.a. antingen obstruktiv orsak (lokaliserad och sker distalt till en mekanisk obstruktion av en central bronki, t.ex. tumörer, inhalerade främmande kroppar, muköspluggar vid astma eller lymfkörtelförstoring) eller icke-obstruktiv orsak (ofta p.g.a. respiratoriska infektioner eller defekter i luftvägsskydd mot infektioner; kan vara lokaliserat eller generaliserat).

31
Q

EMFYSEM: Vilka är de huvudsakliga histologiska fynden vid emfysem? (071213HS, 1p)

A

Emfysem är en kronisk lungsjukdom karakteriserad av förstorade luftvägar distalt om de terminala bronkiolerna med nedbrytning av dess väggar men utan fibros. Karakteriseras morfologiskt efter
lokalisation av skada. Histologiskt syns stora, oregelbundna alveolärer med minskat antal alveolära väggar. Vid panacinärt
emfysem, då hela acinus drabbas, benämns detta histologiskt “Cotton-candy lung”. Dessutom syns (vid centrilobulärt emfysem, då endast acinus proximala del bryts ned) kronisk inflammation och fibros i bronkioler.

32
Q

EMFYSEM: Gruppen av obstruktiva lungsjukdomar utgör ett stort folkhälsoproblem där de väsentligaste orsaksfaktorerna (etiologi) är rökning, exposition för luftföroreningar och allergi.
Gemensam patogenes är ett ökat luftflödesmotstånd beroende på förträngning av luftrören.
Nämn tre specifika sjukdomar som räknas till gruppen. Vilka är de två mest förekommande typerna av emfysem? Nämn två viktiga orsaker till emfysemuppkomst. (VT07, 1,5p; VT11, 4p)

A

Tre sjukdomar: Emfysem, Astma, Bronkit.

Vanligaste typerna av emfysem:
Centrilobulärt emfysem (Centriacinärt emfysem) Panlobulärt emfysem (Panacinärt emfysem)

Orsaker: Cigarettrökning, luftföroreningar och genetiska mutationer (alfa1-antitrypsinbrist).

33
Q

SARKOIDOS: Sarkoidos är en idiopatisk multisystemsjukdom som är vanlig i Skandinavien och som ofta går med lungförändringar. Vad kallas den karakteristiska histopatologiska förändringen vid sarkoidos? (031212KS?, 3p)

A

Granulom, granulomatös inflammation.

34
Q

Nämn tre nivåer av försvarsmekanismer i luftvägarna. (080509HS, 3p)

A

Nasopharynx: Näshår, Näsmusslor Mucus och ciliae IgA-utsöndring

Oropharynx: Saliv, Fällning av epitelceller, Lokal komplementproduktion, Bofast. bakterieflora

Trachea/bronchi: Mucus och ciliae, Hosta,
Epiglottisreflex, Skarpt vinklade förgreningar av luftvägar, Immunoglobulinproduktion.

Terminala luftvägar/alveoli: Surfaktant, Alveolära makrofager

35
Q
KOL: Beskriv de histologiska förändringarna som ses i olika lokaler (enl. nedan) i lungorna hos
patientter med KOL. (120601KS, 1,5p)
a) Bronk
b) Bronkiol
c) Alveoli
A

Bronk: ökad mukösa körtlar + minskad serösa körtlar.

Bronkiol: mindre luftvägar med ödem och fibros i vägg.

Alveoli: destruktion av väggarna

36
Q

Beskriv den histologiska bilden för Heliobactergastrit.

A

HP finns på slemhinneytan och stimulerar till akut och kronisk gastrit i lamina propria. Slembarriären försvagas, slemhinnan eroderar och ulcererar.

37
Q

Vilken hematologisk konsekvens kan autoimmun gastrit ge upphov till?

A

Megaloblast anemi

38
Q

Vilka sjukdomar orsakar gastro-intestinal (GI) blödning? Nämn fyra olika orsaker till blödning samt deras uppkomstmekanism och patologi.

A

Akut erosiv gastrit. Associeras med bl.a. rökning, NSAID, systemiska infektioner och stress.

Angiodysplasi: Krokig utvidgning av blodkärl i submukosa och mukosa, ffa i Cecum eller Colon asc., ffa hos äldre invider. Rupterar lätt och blöder in i lumen.

Crohns sjukdom: kan ovanligt men dödligt ge massiva blödningar.

Tarminfarkt (Ischemic bowel disease; IBD): p.g.a. arteriell trombos, arteriell embolism, ventrombos eller icke-ocklussiv ischemi (t.ex. hjärtsvikt eller chock). Leder till infarkt - i värsta fall transmural.

39
Q

Ange för varje sjukdom enl. nedan vilken typ/ vilka typer av spårämnesbrist som kan uppstå och förklara varför denna brist uppträder.
(021206KS?, 2p; 031212KS?, 3p)
a. Autoimmun corpusgastrit?
b. Celiaki med engagemang av duodenum och övre jejunum?
c. Celiaki med engagemang av distala ileum?
d. Autoimmun fundusgastrit

A

a. B12 brist p.g.a. brist på intrinsic factor.
b. Järn och folat brist p.g.a. bristande upptag av dessa ämnen.
c. B12 brist p.g.a. bristande upptag av detta ämne.
d. B12 brist pga atrofi av ventrikelns fundusslemhinna med ty åtföljande brist på intrinsic factor (nödvändigt för att B12 ska resorberas i distala ileum).

40
Q

Förklara begreppet ileus och redogör för dess resultat?

A

Ileus är tarmvred/tarmobstruktion p.g.a. utbeliven tarmrörelse (dvs. ej orsakad av mekaniskt hinder). Detta leder ofta till förstoppning.

Orsakas ffa p.g.a. infektion av peritoneum, reducerat blodflöde till magtarmkanalen, kirurgi, njursjukdomar som orsakar ökade kaliumnivåer, vissa kemoterapeutiska LM.

41
Q

Vad är pseudomembranös kolit?

A

Efter en antibiotikakur kan man få tillväxt av clostridium diff. som ger colitbesvär av varierande grad.

42
Q

Hur ser celiaki ut i mikroskopet? Hur behandlar man sjukdomen?

A

Immunologisk känslighet mot Gluten
> Immunsvar
> Utplattning av mukosala villi (och således förlust av ytarea),

Påverkar den proximala mer än den distala delen av tunntarmen. Dessutom ansamlas lymfocyter och andra inflammatoriska celler i Lamina propria.

Behandlas genom att gluten tas bort från individens diet.