Brainscape's Knowledge GenomeTM


Top Flashcards (Certified)
All Flashcards

DSM1 > Patologi - översikt > Flashcards

Patologi - översikt Flashcards

1
Q

Ödem - orsaker

A

ökat hydrostatiskt tryck - blod eller lymfstas

minskat kolloidosmotiskt tryck intravasalt - ex från nefrotiskt syndrom (förlus av albumin i urinen) eller levercirros (minskad albuminisyntes)

ökad kärlpermeabilitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Koagulopatier

A 
Idiopatisk trombocytogen purpura (ITP)
trombotic trombocytopenic purpura (TTP)
hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS)
disseminated intravascular coagulation (DIC)
von Willebrands disease (VWD)
hemofili A & B
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Predisponerande faktorer för trombos

A

Virchows triad

endotelskada
försämrat blodflöde (turbulens)
störningar i koagulationen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Emboliseringsmaterial

A

trombmaterial
fett (benmärgsskada)
fostervetten (hud och vävnadsrester i vattnet)
luft (dykarsjuken)
atherosklerotiskt material (vid operation)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Lungembolisering

A

95 % från DVT (deep vein trombosis)

paradoxal embolisering (öppenstående foramen ovale)
kronisk lungembolisering (ger höger kammarsvikt)
sadelembolus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Arteriell embolisering

A

80-90 kommer från hjärtats kammare och förmak pga hjärtinfarkt, förmaksflimmer, endokardit eller klaffproteser

75 % går till de nedre extremiteterna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

En infarkts resultat

A

leder till acidos, ändrad cellpermeabilitet, mitokondriedysfunktion

och slutligen nekros, inflammation och fibrinutfällning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Röd infarkt

A

Venös ocklusion, dubbel blodförsörjning ( ex lunga och tunntarm), i stasad vävnad eller vid reperfusion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vit infarkt

A

vid infarkt i ändartär, dvs där det inte finns någon dubbel blodförsörjning (ex hjärta och njurar)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Chock

A

Akut cirkulatorisk insuffinciens som leder till otillräcklig perfusion av kroppens vävnad.

Nedsatt hjärtfunktion
Blodförlust
Vasodilatation (vid anafylaktiska reaktioner)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Olika typer av chock

A

hypovolemisk chock (blödning, vätskeförlust eller anafylaktisk chock)

kardiogen chock (hjärtinfarkt, hjärttamponad, lungemboli)

septisk chock (virus i blodomloppet)

neurogen chock (hjärnskada ger minskad innervering som ger passiv dilatation)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Stadier av chock

A

icke progressiv fas (kroppens neurohumorala mekanismer kan behålla blodtryck och adekvat perfusion)

progressiv fas (vävnadshypoxi, acidos, endotelskada)

irreversibel fas (nedsatt kontraktilitet, bakterieinträde från GI, DIC, multiorgansvikt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vänstersidig hjärtsvikt

A

pga IDH, hypertoni, aorta eller mitralisvitier eller primära hjärtmuskelsjukdomar

ger dyspne, trötthet, förmaksflimmer och lungstas/lungödem

ofta sitter patienten i upprätt ställning och använder accessorisk andning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Högersidig hjärtsvikt

A

ofta sekundär till vänstersiidg hjärtsvikt

pulmonell hyertension orsakar cor pulmonale…detta ger leverstas (hjärtcirros), splenomegali, subcutana ödem (pittingödem) och massivt ödem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Ischemisk hjärtsjukdom

A

i 90 % är orsaken stenoserande aterosklerotisk coronarkärlssjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

kardiomyopatier

A

hjärtmuskelsjukdom

primär- manifesterear sig endast i hjärtmuskeln

sekundär- manifestration i hjärtmuskeln av systemisk sjukdom

hypertrofisk (HCM) mutation i protein som genererar kontraktion.
dilaterande (DCM) 90 %
restriktiv (RCM) dålig diastolisk fyllnad och nedsatt elasticitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

degenterativ klaffsjukdom

A

degenerativ förkalkad aortaklaff-
vanligaste orsaken till aortastenos.
ger hypertrofi och hjärtsvikt.
vanligt hos äldre

myoxid mitralisklaffsjukdom-
ger prolaps in ivänster förmak

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Reumatisk feber

A

Akut, immunologiskt medierat autoimmunt sjukdomstillstånd efter infektion med grupp A beta-hemolytiska streptokocker.

Vanligast hos barn och utvekclas 2-3 veckor efter primärsjukdomen.

Fibros av mitralisklaffen ger stenos eller insufficiens som i sin tur ger förmaksdilatation.

Ansamlig av lymfocyter och fibrin på klaffarna gör att seglen ersätts av ärr.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

infektiös endokardit

A

hematogen infektion som drabbar hjärtklaffarna

immunosuppression, klaffskada eller klaffprotes ökar risken.

sitter ofta på vänster hjärthalva men hos narkomaner ofta på höger sida pga spridningsvägen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

perikarditer

A

Hjärtsäcksinflammation

fibronoid perikardit- ej varbildande (virus, metaboliska, hjärtinfarkt)

purulent perikardit- varbildande (bakterier, svamp)

konstriktiv perikardit- “pansarhjärta”. hjärtsäcken och hjärtat löds samman (kalcifierande adherans) så att hjärtat stryp! Detta är ett resttillstånd efter perikardit.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Cyanosis Tardiva

A

beror på ventrikelseptumdefekt, förmakssaptumdefekt eller öppetstående ductus arteriosus.

1) då trycket är högre i vänster bildas en Left-to-Right shunt.
2) Det ger fibros i lungorna och pulmonell hypotension så att flödet vänder. Right-to-Left shunt= cyanos.

Blue baby syndrome

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Fallots tetrad

A

VSD (ventrikel septum defekt)
subpulmonalis stenos
övergripande aorta
högerkammarhypertrofi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Coarctatio aortae

A

förtränging av aortan invid ductus aorticus

preduktalt- cyanos i nedre kroppshalvan

postduktalt- högt bloodtryck i armar och huvud, lågt blodtryck i nedre extremititerna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Hjärttumörer

A

PRIMÄRA BENIGNA TUMÖRER
myxom 90%i förmak.
rhabdomyom hos barn, går ofta i regress.

PRIMÄRA MALIGNA TUMÖRER- ovanligt
rhabdomyosarkom (ursprung i muskler) etc

METASTASER- tämligen vanligt vid avancerad tumörsjukdom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Kongenitala malformationer kärl
ateriovenösa fistlar fibromuskulär dysplasi
26
Typer av hypertoni
>140/90 mmHg essentill/primär hypertoni sekundär hypertoni malign hypertoni >200/140 mmHg
27
Aterioscleros
förhårdade artärväggar artrioloskleros mönckenbergs-mediaskleros Ateroskleros
28
Riskfaktorer för ateroskleros
medfödda: genetiska, ålder, kön modifierbara: hyperlipidemi, hypertoni, tobaksrökning, diabetes ytterligare: inflammation, metabola syndromet, hyperhomocusteinemi
29
Stenos
blodförsörjningen blir kritisk vid ca 70 % ocklusion. angina pectoris claudicatio intermittens
30
Typer av aneurysmer
Berry aneurysm dissekerande aneurysm
31
Vaskulits följder... generella
inflammation, ekros och trombbildning
32
Typer av vaskulit
``` temporalisartrit takayasu artrit polyarteritis nodosa Kawasaki sjukdom Mikroskopisk polyangit Wegeners granulomatos Bürgers sjukdom ```
33
Övriga kärltillstånd
Raynauds fenomen åderbråck vena cava syndrom (övre och undre)
34
Tillstånd i cervix
Endocervikal polyp | Cervix cancer - adenocarcinom
35
tillstånd i vulva
Lichen sclerosus Lichen simplex chronicus ``` condyloma acuminata (produktiv HPV infektion) vulva VIN ```
36
tillstånd i vagina
skivepitelcarcinom | Clear cell carcinoma
37
uterus tillstånd
``` endometrit endometrial polyp hyperplasi adenocarcinom leiomyom endometrios ``` leiomyosarkom carcinosakom
38
tillstånd i tuba uterina
salpingit (pyosalpinx, hydrosalpinx) ektopisk graviditet
39
tillstånd i ovarierna
polycystisk ovarial sjukdom follikelcysta, theca-luteincysta epiteliala - stromala tumörer serös mucinös endometrioida groddcellstumörer omoget teratom moget/cystiskt teratom choriocarcinom stromala tumörer granulosacellstumör fibrom sertoli leydig tumör
40
Cell och molekyl analyser bröstcancer
hormonreceptorbestämning DNA bestämning proliferationsanalys HER2 undersökning
41
benigna tillstånd och tumörer i bröstet
``` abberant mamma atherom gångektasi cystor fibroadenomatos fibrosing adenosis intraduktalt papillom fibroadenom radierande ärr gynekomasti mastit ```
42
riskfaktorer för bröstcancer
``` tidigare cancer, risk * 10 familjehistoria p53 (Li Fraumeni syndrom) precancerösa bröstförändingar hormonell status geografiska faktorer obestitas, diet ```
43
klassisk makroskopisk bild av bröstcancer
hård, bindvävsrik resistens som är fast mot underlaget icke avkapslad, ofta strålig infiltration tunörens snittyta liknar ett rått päron tumörens infiltrationszon omges ac saffransgult fett (fettvävnadsnekros) om tumören ligger nära hudytan kan man få hudnappning
44
histologisk tumörgradering bröst
grad 1- högt differentierad grad 2- medelhögt differentierad grad 3- lågt differentierad
45
bröstcancrar
duktal cancer tubulär cancer comodocancer lobulär cancer kolloidcancer medullärcancer papillär cancer
46
övriga tillstånd bröst
morbus paget cancer in situ= preinvasiv cancer DCIS & LCIS
47
Prostata tillsånd
prostatit prostatahyperplasi prostatacancer - adenocarcinom PIN= prostatisk intraepitelial neoplasi
48
testikel tillstånd
testistorsion ``` germinalcellstumörer seminom teratom moget/omoget teratom teratocarcinom embryonal cancer ``` sertolicellstumörer & leydigcellstumörer
49
Epididymis tillstånd
epididymit
50
penis tillstånd
plasmacellsbalanit erythroplasia Queyrat Mb Bowen peniscancer- skivepitelcarcinom
51
Myopati tillstånd
kongenitala myopatier jonkanals myopatier metabola myopatier inflammation polymyosit dermatomyosit toxiska myopatier tyroidea myopatier etanolmyopati lm inducerade myopatier
52
Muskel dystrofier + övrigt
Duchennes muskeldystrofi Dystrofia myotonica Myastenia gravis
53
Neuropatier
primär axonal degeneration ``` primär segmentell demyelinisering Guillan Barre syndrom lepra difteri hereditära neuropatier ```
54
PNS tumörer
Neurofibrom Schwannom Neurofibrosarkom (MPNST)
55
Ökat intrakraniellt tryck symtom
huvudvärk (tänjning av duran och blodkärl) kräkning (distortion av golvet till den 4:e ventrikeln) papillödem (kräver ca 14 dagars högt tryck)
56
icke fokala orsaker till ökat intrakraniellt tryck
meningit encefalit toxisk påverkan hydrocefalus
57
fokala orsaker till ökat intrakraniellt tryck
ödem/inflammation blödning, infarkt, lokaliserade infektioner (abcess), tumör
58
obduktionsfynd vid fokal orsak till ökat intrakraniellt tryck
``` tillplattade gyri bråckav singulat gyrus förskjutning av ventriklana CN III kläms till lillhjärnstonsillerna trycks ned i foramen magnum ponsblödning ```
59
trauma i hjärnan
commotio kontusion laceration (senkomplikation: epilepsi)
60
trauma mot ryggmärgen
commotio & kontusion är ovanliga laceration och tvärsnittslesion är vanliga och allvarliga. ses tex vid motorcykelolyckor
61
ischemisk encefalopati
allmänt uttryck för nedsatt blodflöde till hela CNS vid tex cirkulationsstillestånd vid många sjukdomstillstånd är det just detta man tillslut dör av... makro: 24h- gränsen mellan vit och grå substans blir oklar. 48-72 h - nekros ofta drabbas frontalloben mest eftersom den ligger längst ut i kärlträdet.
62
blödningar i hjärnan
i hjärnsubstansen subarachnoidalblödningar subdurala blödningar
63
hjärninfarkt
encefalomalaci trombos: långsamt insjuknande. riskfaktorer= ateroskleros, hypertoni, diabetes emboli: plötsligt insjuknande. något sämre prognos
64
transistorisk cerebral ischemi
neurologisk funktionsrubbning orsakad av ischemi där symtomen försvinner helt efter högst 24 timmar.
65
kongenitala missbildningar i CNS
anencefali spina bifida arnold chiari kongenital hydrocefalus polymicrogyri
66
Infektioner i hjärnan
meningiter akut purulent meningit kronisk/granulomatös meningit viral meningit encefaliter bakteriell encefalit viral encefalit
67
Prionsjukdomar
prioner är felveckade proteiner ger galna kosjukan och Creutzfeldt- Jacob prioner är xtremt svår att bli av med, instrumenten måste tvättas kemiskt.
68
olika NHL
prekursor B lymfoblast leukemi/lymfom diffust storcelligt B-cellslymfom follikulärt lymfom MALT lymfom SLL/KLL Burkittlymfom/leukemi plasmacellstumörer/ multipelt myelom kutana T-cells lymfom
69
kutana t cells lymfom
mycosis fungoides sezary syndrom
70
Vad görs vid misstanke om NHL
klinisk undersökning blodprover morfologisk analys PCR analys av RNA eller DNA
71
Stadieindelning av lymfom
stadium 1 stadium 2 stadium 3 stadium 4
72
behandling av NHL
indolenta - ingen lokaliserat lymfom - strålbehandling aggressiva lymfmo - cytostatika relapse samt där cytostatika ej funkar - stamcellstransplantation
73
Anemi
Hb < 120 g/l ökad destruktion eller minskad produktion... ``` efter blodkropparnas struktur: normocytär mikrocytär makrocytär efter blodkropparnas färgbarhet: normokrom hypokrom ```
74
typer av anemier
megaloblastanemi svår aplastisk anemi
75
Kroniska myeloproliferativa neoplasier
kronisk myeloisk leukemi polycytemia vera rubra essentiell trombocytemi primär myelofibros
76
olika leukemier
akut myeloisk leukemi=AML akut lymfoblast leukemi= ALL akut odifferentierad leukemi= AUL
77
Leversvikts komplikationer
``` ikterus encefalopati koagulationsdefekter hepatorenalt syndrom hypoalbuminemi lungkomplikationer endokrina symtom ```
78
Resultat av cirrhos
porta hypertension öppning av kollateral cirkulation (esofagus varicer) splenomegali ascites
79
orsaker till fettlever
``` alkohol (reversibel effekt) övervikt diabetes hyperlipidemi lm/droger ``` graviditet
80
biliär cirrhos
sekundär biliär cirrhos=mekanisk (extrahepatisk) primär biliär cirrhos= immunologisk primär biliär cirrhos primär skleroserande kolangit
81
Gallvägsatresi
extrahepatisk atresi kongenitala abnormalier ger sekundär biliär cirrhos intrahepatisk atresi minskning av gångar... ger kolestas
82
benigna levertumörer
hemangiom (vanligaste benigna levertumören) levercellsadenom fokal nodulär hyperplasi (ej premaligna) gallgångshamatom (levercystor)
83
maligna tumörer i lever
hepatocellulär cancer cholangiocellulär cancer hepatoblastom
84
olika esofagiter
infektiös esofagit kemisk esofagit strålningsorsakad esofagit... reflux esofagit
85
Olika tillstånd i esofagus
``` esofagit hiatusbråk Barretts esofagus esofagus cancer Adenocarcinom Skivepitelcarcinom ```
86
esofagus cancer
smärta vid sväljning viktförlust hosta heshet adenocarcinom skivepitelcarcinom
87
Tumörer i CNS hos vuxna
Supratentorialt Glioblastom (har nekros) Meningiom (kan invadera ben och bindväv, men ej hjärnan, så att hjärnvävnaden komprimeras)
88
Tumörer i CNS hos barn
Infratentoriellt Pilocytiska astrocytom (vanligast) Ependymom Medulloblastom
89
Spina bifida
ockulta meningocele myelomeningocele rachischisis
90
Demenser
``` primära: alzheimers picks huntingtons parkinsons ``` sekundära: vaskulära (multi infarkt), SLE traumatiska: post-traumatisk encefalopaati (boxare) subdurlt hematom
91
Olika typer av diabetes
sekundär diabetes diabetes mellitus typ 1 diabetes mellitus typ 2 LADA (late autoimmune diabetes in adults) MODY (maturity onset diabetes in young)
92
Parathyroideas sjukdomar
primär hyperparathyroidism sekundär hyperparathyroidism underfunktion i parathyroidea
93
underfunktion av parathyroidea
Di Georgis syndrom (avsaknad av innehåll i 3:e gälfickan, därmed även avsaknad av tymus) medfött fel på PTH receptorerna högdos strålning pga malign tumör på halsen
94
thyroideatillstånd
hyperplasier follikulärt tyroidea adenom follikulär thyroidea cancer papillär thyroidea cancer medullär thyroidea cancer odifferentierad/ anaplastisk thyroidea cancer.
95
thyroidea hyperplasi
kolloidstruma hyperplastiskt nodulus adenomatös kolloidstruma
96
tunntarmstillstånd
celiaki akut intestinal ischemi kronisk intestinal ischemi Zollinger Ellison syndrom carcinoid syndrom cystisk fibros
97
Pankreatit
akut ödematös pankreatit akut nekrotiserande pankreatit kronisk pankreatit.
98
tjocktarms patologi
ulcerativ kolit Chrons sjukdom divertikulär sukdom polyper.
99
Njurmissbildningar
hästskonjure dubbla uretärer njuragenesi
100
Njurcystor
enkla njurcystor adulta polycystnjurar infantila polycystnjurar cystisk renal dysplasi medullär svampnjure
101
njurcancer
proximala tubuli: klarcellig distala tubuli: kromofob cancer samlingsröret: samlingsrörscancer
102
övrigt uretärt
akut cystit intestinell cystit papillom urotelial cancer
103
Luntillstånd
``` kronisk bronkit idiopatisk pulmonell fibros sarkoidos pneumoconios silicos anthracos asbestos Lungabscess Tuberculos Atelektas Cystisk fibros ```
104
Lungcancer
adenocarcinom skivepitelcarcinom småcellig lungcancer

DSM1 (5 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions