Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

DSM1 > Patologi - översikt > Flashcards

Patologi - översikt Flashcards

1
Q

Ödem - orsaker

A

ökat hydrostatiskt tryck - blod eller lymfstas

minskat kolloidosmotiskt tryck intravasalt - ex från nefrotiskt syndrom (förlus av albumin i urinen) eller levercirros (minskad albuminisyntes)

ökad kärlpermeabilitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Koagulopatier

A 
Idiopatisk trombocytogen purpura (ITP)
trombotic trombocytopenic purpura (TTP)
hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS)
disseminated intravascular coagulation (DIC)
von Willebrands disease (VWD)
hemofili A & B
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Predisponerande faktorer för trombos

A

Virchows triad

endotelskada
försämrat blodflöde (turbulens)
störningar i koagulationen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Emboliseringsmaterial

A

trombmaterial
fett (benmärgsskada)
fostervetten (hud och vävnadsrester i vattnet)
luft (dykarsjuken)
atherosklerotiskt material (vid operation)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Lungembolisering

A

95 % från DVT (deep vein trombosis)

paradoxal embolisering (öppenstående foramen ovale)
kronisk lungembolisering (ger höger kammarsvikt)
sadelembolus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Arteriell embolisering

A

80-90 kommer från hjärtats kammare och förmak pga hjärtinfarkt, förmaksflimmer, endokardit eller klaffproteser

75 % går till de nedre extremiteterna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

En infarkts resultat

A

leder till acidos, ändrad cellpermeabilitet, mitokondriedysfunktion

och slutligen nekros, inflammation och fibrinutfällning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Röd infarkt

A

Venös ocklusion, dubbel blodförsörjning ( ex lunga och tunntarm), i stasad vävnad eller vid reperfusion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vit infarkt

A

vid infarkt i ändartär, dvs där det inte finns någon dubbel blodförsörjning (ex hjärta och njurar)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Chock

A

Akut cirkulatorisk insuffinciens som leder till otillräcklig perfusion av kroppens vävnad.

Nedsatt hjärtfunktion
Blodförlust
Vasodilatation (vid anafylaktiska reaktioner)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Olika typer av chock

A

hypovolemisk chock (blödning, vätskeförlust eller anafylaktisk chock)

kardiogen chock (hjärtinfarkt, hjärttamponad, lungemboli)

septisk chock (virus i blodomloppet)

neurogen chock (hjärnskada ger minskad innervering som ger passiv dilatation)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Stadier av chock

A

icke progressiv fas (kroppens neurohumorala mekanismer kan behålla blodtryck och adekvat perfusion)

progressiv fas (vävnadshypoxi, acidos, endotelskada)

irreversibel fas (nedsatt kontraktilitet, bakterieinträde från GI, DIC, multiorgansvikt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vänstersidig hjärtsvikt

A

pga IDH, hypertoni, aorta eller mitralisvitier eller primära hjärtmuskelsjukdomar

ger dyspne, trötthet, förmaksflimmer och lungstas/lungödem

ofta sitter patienten i upprätt ställning och använder accessorisk andning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Högersidig hjärtsvikt

A

ofta sekundär till vänstersiidg hjärtsvikt

pulmonell hyertension orsakar cor pulmonale…detta ger leverstas (hjärtcirros), splenomegali, subcutana ödem (pittingödem) och massivt ödem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Ischemisk hjärtsjukdom

A

i 90 % är orsaken stenoserande aterosklerotisk coronarkärlssjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

kardiomyopatier

A

hjärtmuskelsjukdom

primär- manifesterear sig endast i hjärtmuskeln

sekundär- manifestration i hjärtmuskeln av systemisk sjukdom

hypertrofisk (HCM) mutation i protein som genererar kontraktion.
dilaterande (DCM) 90 %
restriktiv (RCM) dålig diastolisk fyllnad och nedsatt elasticitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

degenterativ klaffsjukdom

A

degenerativ förkalkad aortaklaff-
vanligaste orsaken till aortastenos.
ger hypertrofi och hjärtsvikt.
vanligt hos äldre

myoxid mitralisklaffsjukdom-
ger prolaps in ivänster förmak

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Reumatisk feber

A

Akut, immunologiskt medierat autoimmunt sjukdomstillstånd efter infektion med grupp A beta-hemolytiska streptokocker.

Vanligast hos barn och utvekclas 2-3 veckor efter primärsjukdomen.

Fibros av mitralisklaffen ger stenos eller insufficiens som i sin tur ger förmaksdilatation.

Ansamlig av lymfocyter och fibrin på klaffarna gör att seglen ersätts av ärr.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

infektiös endokardit

A

hematogen infektion som drabbar hjärtklaffarna

immunosuppression, klaffskada eller klaffprotes ökar risken.

sitter ofta på vänster hjärthalva men hos narkomaner ofta på höger sida pga spridningsvägen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

perikarditer

A

Hjärtsäcksinflammation

fibronoid perikardit- ej varbildande (virus, metaboliska, hjärtinfarkt)

purulent perikardit- varbildande (bakterier, svamp)

konstriktiv perikardit- “pansarhjärta”. hjärtsäcken och hjärtat löds samman (kalcifierande adherans) så att hjärtat stryp! Detta är ett resttillstånd efter perikardit.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Cyanosis Tardiva

A

beror på ventrikelseptumdefekt, förmakssaptumdefekt eller öppetstående ductus arteriosus.

1) då trycket är högre i vänster bildas en Left-to-Right shunt.
2) Det ger fibros i lungorna och pulmonell hypotension så att flödet vänder. Right-to-Left shunt= cyanos.

Blue baby syndrome

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Fallots tetrad

A

VSD (ventrikel septum defekt)
subpulmonalis stenos
övergripande aorta
högerkammarhypertrofi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Coarctatio aortae

A

förtränging av aortan invid ductus aorticus

preduktalt- cyanos i nedre kroppshalvan

postduktalt- högt bloodtryck i armar och huvud, lågt blodtryck i nedre extremititerna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Hjärttumörer

A

PRIMÄRA BENIGNA TUMÖRER
myxom 90%i förmak.
rhabdomyom hos barn, går ofta i regress.

PRIMÄRA MALIGNA TUMÖRER- ovanligt
rhabdomyosarkom (ursprung i muskler) etc

METASTASER- tämligen vanligt vid avancerad tumörsjukdom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Kongenitala malformationer kärl

A

ateriovenösa fistlar

fibromuskulär dysplasi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Typer av hypertoni

A

> 140/90 mmHg
essentill/primär hypertoni
sekundär hypertoni

malign hypertoni >200/140 mmHg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Aterioscleros

A

förhårdade artärväggar

artrioloskleros
mönckenbergs-mediaskleros
Ateroskleros

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Riskfaktorer för ateroskleros

A

medfödda: genetiska, ålder, kön

modifierbara: hyperlipidemi, hypertoni, tobaksrökning, diabetes
ytterligare: inflammation, metabola syndromet, hyperhomocusteinemi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Stenos

A

blodförsörjningen blir kritisk vid ca 70 % ocklusion.

angina pectoris
claudicatio intermittens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Typer av aneurysmer

A

Berry aneurysm

dissekerande aneurysm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vaskulits följder… generella

A

inflammation, ekros och trombbildning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Typer av vaskulit

A 
temporalisartrit
takayasu artrit
polyarteritis nodosa
Kawasaki sjukdom
Mikroskopisk polyangit
Wegeners granulomatos
Bürgers sjukdom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Övriga kärltillstånd

A

Raynauds fenomen

åderbråck

vena cava syndrom (övre och undre)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Tillstånd i cervix

A

Endocervikal polyp

Cervix cancer - adenocarcinom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

tillstånd i vulva

A

Lichen sclerosus
Lichen simplex chronicus

condyloma acuminata (produktiv HPV infektion)
vulva VIN
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

tillstånd i vagina

A

skivepitelcarcinom

Clear cell carcinoma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

uterus tillstånd

A 
endometrit
endometrial polyp
hyperplasi
adenocarcinom
leiomyom
endometrios

leiomyosarkom
carcinosakom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

tillstånd i tuba uterina

A

salpingit (pyosalpinx, hydrosalpinx)

ektopisk graviditet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

tillstånd i ovarierna

A

polycystisk ovarial sjukdom
follikelcysta, theca-luteincysta

epiteliala - stromala tumörer
serös
mucinös
endometrioida

groddcellstumörer
omoget teratom
moget/cystiskt teratom
choriocarcinom

stromala tumörer
granulosacellstumör
fibrom
sertoli leydig tumör

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Cell och molekyl analyser bröstcancer

A

hormonreceptorbestämning
DNA bestämning
proliferationsanalys
HER2 undersökning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

benigna tillstånd och tumörer i bröstet

A 
abberant mamma
atherom
gångektasi
cystor
fibroadenomatos
fibrosing adenosis
intraduktalt papillom
fibroadenom
radierande ärr
gynekomasti
mastit
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

riskfaktorer för bröstcancer

A 
tidigare cancer, risk * 10
familjehistoria
p53 (Li Fraumeni syndrom)
precancerösa bröstförändingar
hormonell status
geografiska faktorer
obestitas, diet
43
Q

klassisk makroskopisk bild av bröstcancer

A

hård, bindvävsrik resistens som är fast mot underlaget
icke avkapslad, ofta strålig infiltration
tunörens snittyta liknar ett rått päron
tumörens infiltrationszon omges ac saffransgult fett (fettvävnadsnekros)
om tumören ligger nära hudytan kan man få hudnappning

44
Q

histologisk tumörgradering bröst

A

grad 1- högt differentierad
grad 2- medelhögt differentierad
grad 3- lågt differentierad

45
Q

bröstcancrar

A

duktal cancer
tubulär cancer
comodocancer

lobulär cancer

kolloidcancer
medullärcancer
papillär cancer

46
Q

övriga tillstånd bröst

A

morbus paget

cancer in situ= preinvasiv cancer
DCIS & LCIS

47
Q

Prostata tillsånd

A

prostatit
prostatahyperplasi
prostatacancer - adenocarcinom

PIN= prostatisk intraepitelial neoplasi

48
Q

testikel tillstånd

A

testistorsion

germinalcellstumörer
   seminom
   teratom
      moget/omoget teratom
      teratocarcinom
      embryonal cancer

sertolicellstumörer & leydigcellstumörer

49
Q

Epididymis tillstånd

A

epididymit

50
Q

penis tillstånd

A

plasmacellsbalanit
erythroplasia Queyrat
Mb Bowen
peniscancer- skivepitelcarcinom

51
Q

Myopati tillstånd

A

kongenitala myopatier
jonkanals myopatier
metabola myopatier

inflammation
polymyosit
dermatomyosit

toxiska myopatier
tyroidea myopatier
etanolmyopati
lm inducerade myopatier

52
Q

Muskel dystrofier + övrigt

A

Duchennes muskeldystrofi
Dystrofia myotonica

Myastenia gravis

53
Q

Neuropatier

A

primär axonal degeneration

primär segmentell demyelinisering
   Guillan Barre syndrom
   lepra
   difteri
   hereditära neuropatier
54
Q

PNS tumörer

A

Neurofibrom

Schwannom

Neurofibrosarkom (MPNST)

55
Q

Ökat intrakraniellt tryck symtom

A

huvudvärk (tänjning av duran och blodkärl)

kräkning (distortion av golvet till den 4:e ventrikeln)

papillödem (kräver ca 14 dagars högt tryck)

56
Q

icke fokala orsaker till ökat intrakraniellt tryck

A

meningit
encefalit
toxisk påverkan

hydrocefalus

57
Q

fokala orsaker till ökat intrakraniellt tryck

A

ödem/inflammation

blödning, infarkt, lokaliserade infektioner (abcess), tumör

58
Q

obduktionsfynd vid fokal orsak till ökat intrakraniellt tryck

A 
tillplattade gyri
bråckav singulat gyrus
förskjutning av ventriklana
CN III kläms till
lillhjärnstonsillerna trycks ned i foramen magnum
ponsblödning
59
Q

trauma i hjärnan

A

commotio

kontusion

laceration

(senkomplikation: epilepsi)

60
Q

trauma mot ryggmärgen

A

commotio & kontusion är ovanliga

laceration och tvärsnittslesion är vanliga och allvarliga. ses tex vid motorcykelolyckor

61
Q

ischemisk encefalopati

A

allmänt uttryck för nedsatt blodflöde till hela CNS vid tex cirkulationsstillestånd

vid många sjukdomstillstånd är det just detta man tillslut dör av…

makro: 24h- gränsen mellan vit och grå substans blir oklar. 48-72 h - nekros

ofta drabbas frontalloben mest eftersom den ligger längst ut i kärlträdet.

62
Q

blödningar i hjärnan

A

i hjärnsubstansen

subarachnoidalblödningar

subdurala blödningar

63
Q

hjärninfarkt

A

encefalomalaci

trombos: långsamt insjuknande. riskfaktorer= ateroskleros, hypertoni, diabetes
emboli: plötsligt insjuknande. något sämre prognos

64
Q

transistorisk cerebral ischemi

A

neurologisk funktionsrubbning orsakad av ischemi där symtomen försvinner helt efter högst 24 timmar.

65
Q

kongenitala missbildningar i CNS

A

anencefali

spina bifida

arnold chiari

kongenital hydrocefalus

polymicrogyri

66
Q

Infektioner i hjärnan

A

meningiter
akut purulent meningit
kronisk/granulomatös meningit
viral meningit

encefaliter
bakteriell encefalit
viral encefalit

67
Q

Prionsjukdomar

A

prioner är felveckade proteiner

ger galna kosjukan och Creutzfeldt- Jacob

prioner är xtremt svår att bli av med, instrumenten måste tvättas kemiskt.

68
Q

olika NHL

A

prekursor B lymfoblast leukemi/lymfom

diffust storcelligt B-cellslymfom

follikulärt lymfom

MALT lymfom

SLL/KLL

Burkittlymfom/leukemi

plasmacellstumörer/ multipelt myelom

kutana T-cells lymfom

69
Q

kutana t cells lymfom

A

mycosis fungoides

sezary syndrom

70
Q

Vad görs vid misstanke om NHL

A

klinisk undersökning

blodprover

morfologisk analys

PCR analys av RNA eller DNA

71
Q

Stadieindelning av lymfom

A

stadium 1

stadium 2

stadium 3

stadium 4

72
Q

behandling av NHL

A

indolenta - ingen

lokaliserat lymfom - strålbehandling

aggressiva lymfmo - cytostatika

relapse samt där cytostatika ej funkar - stamcellstransplantation

73
Q

Anemi

A

Hb < 120 g/l

ökad destruktion eller minskad produktion…

efter blodkropparnas struktur:
   normocytär
   mikrocytär
   makrocytär
efter blodkropparnas färgbarhet:
   normokrom
   hypokrom
74
Q

typer av anemier

A

megaloblastanemi

svår aplastisk anemi

75
Q

Kroniska myeloproliferativa neoplasier

A

kronisk myeloisk leukemi

polycytemia vera rubra

essentiell trombocytemi

primär myelofibros

76
Q

olika leukemier

A

akut myeloisk leukemi=AML

akut lymfoblast leukemi= ALL

akut odifferentierad leukemi= AUL

77
Q

Leversvikts komplikationer

A 
ikterus
encefalopati
koagulationsdefekter
hepatorenalt syndrom
hypoalbuminemi
lungkomplikationer
endokrina symtom
78
Q

Resultat av cirrhos

A

porta hypertension
öppning av kollateral cirkulation (esofagus varicer)
splenomegali
ascites

79
Q

orsaker till fettlever

A 
alkohol (reversibel effekt)
övervikt
diabetes
hyperlipidemi
lm/droger

graviditet

80
Q

biliär cirrhos

A

sekundär biliär cirrhos=mekanisk (extrahepatisk)

primär biliär cirrhos= immunologisk
primär biliär cirrhos
primär skleroserande kolangit

81
Q

Gallvägsatresi

A

extrahepatisk atresi
kongenitala abnormalier ger sekundär biliär cirrhos

intrahepatisk atresi
minskning av gångar… ger kolestas

82
Q

benigna levertumörer

A

hemangiom (vanligaste benigna levertumören)

levercellsadenom
fokal nodulär hyperplasi (ej premaligna)

gallgångshamatom (levercystor)

83
Q

maligna tumörer i lever

A

hepatocellulär cancer

cholangiocellulär cancer

hepatoblastom

84
Q

olika esofagiter

A

infektiös esofagit
kemisk esofagit
strålningsorsakad esofagit…
reflux esofagit

85
Q

Olika tillstånd i esofagus

A 
esofagit
hiatusbråk
Barretts esofagus
esofagus cancer
  Adenocarcinom
  Skivepitelcarcinom
86
Q

esofagus cancer

A

smärta vid sväljning
viktförlust
hosta
heshet

adenocarcinom
skivepitelcarcinom

87
Q

Tumörer i CNS hos vuxna

A

Supratentorialt

Glioblastom (har nekros)
Meningiom (kan invadera ben och bindväv, men ej hjärnan, så att hjärnvävnaden komprimeras)

88
Q

Tumörer i CNS hos barn

A

Infratentoriellt

Pilocytiska astrocytom (vanligast)
Ependymom
Medulloblastom

89
Q

Spina bifida

A

ockulta
meningocele
myelomeningocele
rachischisis

90
Q

Demenser

A 
primära:
alzheimers
picks
huntingtons
parkinsons

sekundära:
vaskulära (multi infarkt), SLE

traumatiska:
post-traumatisk encefalopaati (boxare)
subdurlt hematom

91
Q

Olika typer av diabetes

A

sekundär diabetes
diabetes mellitus typ 1
diabetes mellitus typ 2

LADA (late autoimmune diabetes in adults)
MODY (maturity onset diabetes in young)

92
Q

Parathyroideas sjukdomar

A

primär hyperparathyroidism

sekundär hyperparathyroidism

underfunktion i parathyroidea

93
Q

underfunktion av parathyroidea

A

Di Georgis syndrom (avsaknad av innehåll i 3:e gälfickan, därmed även avsaknad av tymus)

medfött fel på PTH receptorerna

högdos strålning pga malign tumör på halsen

94
Q

thyroideatillstånd

A

hyperplasier

follikulärt tyroidea adenom

follikulär thyroidea cancer

papillär thyroidea cancer

medullär thyroidea cancer

odifferentierad/ anaplastisk thyroidea cancer.

95
Q

thyroidea hyperplasi

A

kolloidstruma

hyperplastiskt nodulus

adenomatös kolloidstruma

96
Q

tunntarmstillstånd

A

celiaki

akut intestinal ischemi

kronisk intestinal ischemi

Zollinger Ellison syndrom

carcinoid syndrom

cystisk fibros

97
Q

Pankreatit

A

akut ödematös pankreatit

akut nekrotiserande pankreatit

kronisk pankreatit.

98
Q

tjocktarms patologi

A

ulcerativ kolit

Chrons sjukdom

divertikulär sukdom

polyper.

99
Q

Njurmissbildningar

A

hästskonjure

dubbla uretärer

njuragenesi

100
Q

Njurcystor

A

enkla njurcystor

adulta polycystnjurar

infantila polycystnjurar

cystisk renal dysplasi

medullär svampnjure

101
Q

njurcancer

A

proximala tubuli: klarcellig

distala tubuli: kromofob cancer

samlingsröret: samlingsrörscancer

102
Q

övrigt uretärt

A

akut cystit
intestinell cystit

papillom
urotelial cancer

103
Q

Luntillstånd

A 
kronisk bronkit
idiopatisk pulmonell fibros
sarkoidos
pneumoconios
  silicos
  anthracos
  asbestos
Lungabscess
Tuberculos
Atelektas
Cystisk fibros
104
Q

Lungcancer

A

adenocarcinom

skivepitelcarcinom

småcellig lungcancer

DSM1 (5 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions