tenta Flashcards

1
Q

Namnge de fyra loberna + funktion

även primära motor och sensoriska cortex

Vad är en somatotopisk organisation?

A

Frontallob (pannlob) - planering, personlighet, omdöme

Parietallob (hjässlob) - uppmärksamhet, uppfattning av kroppen och omgivningen

Occipitallob (nacklob) - bearbetning av synintryck

Temporallob (tinninglob) - igenkänning

Primära motorcortex (gyrus precentralis)

Primära sensoriska cortex (gyrus postcentralis)

Somatotopisk organisation- innebär att olika delar av kroppen motsvarar en viss del av primära sensoriska/motoriska cortex. Ju fler nervceller som involverar kroppsdelen desto större är området i coretx.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad innehåller saliv och vad har de olika beståndsdelarna för funktion?

HALM

A

Amylas - enzym som bryter ned kolhydrater

Lysozymer - fungerar antibakteriallt

Mukus - slem som gör det lättare att svälja maten

H2O - blandar matinnehållet och underlättar även sväljning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad har basal ganglierna för funktion för motoriken?

A

Basal ganglierna sorterar, väljer ut och initierar motorisk input från motor cortex. Basal ganglierna kan också filtrera bort oönskade rörelser som inte når ett visst tröskelvärde så att de inte initieras.

En relästation som reglerar rörelse tillsammans med cerebellum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hjärnan delas in i primära kortexområden samt associationskortex. Vilka delar hör till respektive kategori och vad skiljer dom åt?

A

Primära kortex innefattar:

Primära motor cortex

Primära sensoriska cortex

Broca’s area

Wernicke’s area

Primära kortex är somatopiskt organiserat till skillnad från associationskortex. Det innebär att varje del/funktion av kroppen har ett eget område i kortex som är exklusiv för denna. Associationskortex integrerar information.

Associationskortex - högre kognitiva förmågor, “tänkande”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Lysosomer är en av cellens organeller. Vad är det och vad har de för funktion i cellen?

A

Lysosomer är små blåsor med ett enkelt cellskikt som innehåller enzymer och är sura (lågt ph). De kan förenas med ex trasiga eller gamla organeller ex mitokondrier för att bryta ned dem så att cellen kan använda beståndsdelarna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Förklara följande transportmekanismer för hur substanser kan ta sig över cellmembranet.

a) faciliterad diffusion (passiv transport)
b) aktiv transport

A

a) Faciliterad diffusion är en diffusion från hög till låg konc, men där ämnet i sig självt inte kan passera cellmembranet.

Då krävs hjälp av ett transportprotein, ex en jonkanal. Ex kan acetylkonin binda till nikotin receptorer varpå kanalen öppnas så att en Natriumjon (Na+) kan förflyttas över cellmembranet. Detta kräver ej energi i form av ATP utan är en form av passiv transport.

b) När ämnen ska transporteras mot koncentrationsgradienten, dvs f_rån låg till hög koncentration_, kan ex en natrium-kalium-pump (ett transportprotein) användas. Kräver energi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Olika sätt ämnen kan passera cellmembranet. 4x

Syre, koldioxid, natriumjoner, glukos, neurotransmittorer

A
  1. Diffusion - Syre diffunderar längs sin koncentrationsgradient. Öven koldioxid
  2. Osmos - Vatten diffusion, diffunderar genom så kallade aquaporiner (selektiva transportörer) längs med sin koncentrationsgradient. Osmotiskt tryck är större ju större skillnad i vattenkoncentrationen.
    * Isoton lösning* - lika salthalt, lika mycket vatten diffunderar ut som in. Tillplattad bulle.
    * Hyperton lösning* - högre salthalt utanför, allt vatten i cellen diffunderar ut, cellen skrumpnar.
    * Hypoton lösning* - lägre salthalt utanför, vatten diffunderar ut för att lösa ut saltet i cellen. Exploderar.
  3. Transport med hjälp av transportprotein
    - Passiv transport (faciliterad diffusion)

är en diffusion från hög till låg konc, men där ämnet i sig självt inte kan passera cellmembranet.

Då krävs hjälp av ett transportprotein, ex en jonkanal Ex kan acetylkonin binda till nikotin receptorer varpå kanalen öppnas så att en Natriumjon (Na+) kan förflyttas över cellmembranet. Detta kräver ej energi i form av ATP utan är en form av passiv transport. icke selektiv transportör.

Även för glukos

  • Aktiv transport

När ämnen ska transporteras mot koncentrationsgradienten, dvs från låg till hög koncentration, kan ex en natrium-kalium-pump (ett transportprotein) användas. Kräver energi.

  1. Endocytos och Exocytos

Vid endocytos (endo = inuti, ini; cyto = cell) omsluts en stor partikel (eller många små) av cellens membran. Det bildas en membranblåsa (vesikel) med det inneslutna i cellen. Cellmembranet är mjukt och böjligt.

Vid exocytos (ex = ut ur) packas många partiklar – ofta avfall, proteiner eller hormoner – i en membranblåsa (vesikel) för transport ut ur cellen. Exocytosvesikeln smälter samman med cellmembranet, och innehållet släpps ut. Ex neurotransmittor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

tre typer av muskelvävnad och lokalisation

A

Skelettmuskulatur - bygger upp de stora musklerna som finns i till exempel armar och ben. De behövs för att vi ska kunna röra på oss.

Hjärtmuskulatur - finns i hjärta och genomför pumparbetet. Kan ej nybildas.

Glattmuskulatur - omger ihåliga organ såsom luftvägar, magsäck, tarm och blodkärl. Andvänds för att exempelvis hosta, knåda mat samt reglera blodflöde i blodkärl.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är ett centralt motoriskt program? 2 exempel

A

ett inbyggt rörelseprogram i kroppen: en sekvens av rörelser med ett specifikt syfte. En grupp nervceller som är grupperade funktionellt kan genomföra ett av dess program, ofta utan inblandning av högre funktioner (som de i cortex), Nervcellerna sitter i hjärnstammen och har axon till musklerna som utför rörelserna.

Exempel på centrala motoriska program:

Engångs: sväljning; skyddsreflexer som att hosta

Kontinuerliga: andning

Intermittenta: aktiveras vid behov ex att tugga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Var finns cerebrospinalvätskan + funktion 4x

A

Lokalisation: en färglös vätska som fyller hjärnans ventriklar och flödar runt i och kring hjärnan och ryggmärgen (centralfåran) samt mellan hinnorna pia mater och spindelvävshinnan.

Funktion: agerar stötdämpande och skyddar hjärnan vid mekaniskt trauma, bidrar till kylning av hjärnan och transporterar näringsämnen till hjärnceller som ligger nära ventriklarna, samt avlägsnar slaggprodukter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad har hjärtats retledningssystem för funktion?

A

Funktionen är att snabbt leda signaler i hjärtat för att utlösa pumparbetet samt se till att kontraktionerna sker i rätt ordning bestämmer retledningssystemethjärtats rytm genom att påverka pacemakercellerna via bland annat ANS. Cellerna i retledningssystemet är självdepolariserande, det vill säga de utlöser sin egen aktionspotential(detta är anledningen till att ett hjärta som tas ur kroppen fortsätter slå)

I praktiken

En impuls genereras i sinusknutan. Den färdas ned till AV-knutan, där den orsakar kontraktionav förmaken för att slutsprutning ska ske. Då isolerande lager finns mellan förmak och kammare måste signalen färdas genom His bunt med sina två huvudgrenar ned till hjärtatsspets. Under tiden utlöses ingen muskelkontraktion. När signalen når Pikinjefibrerna kan denbörja färdas uppåt igen och utlöser kammarnas kontraktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Redogör för hjärtats pumparbete

A

Översikt: Hjärtat får in syrefattigt blod från kroppen genom Vena cava inferior (mage, ben)och Vena cava superior (armar, huvud) i höger förmak. Det pressas upp till lungorna genompulminaris, som delar på sig till varje lunga, där det syresätts. Det syresatta blodet kommer in genom lungvenerna till vänster förmak där det förs vidare till vänster kammare och pumpas utgenom aorta, kroppspulsådern, och går tillbaks till resten av kroppen

  1. SL-klaffar är stängda pga högre tryck i artärer än kammare. AV-klaffar är öppnapga högre tryck i förmak än kammare. Blod rinner passivt ned från förmak tillkammare (80% av blodet i en pumpcykel). Diastole (viloläge)
  2. Förmak kontraherar och pressar ned resten av blodet i kammaren.
  3. systole (arbetsläge) inleds: Kammaren börjar arbeta (kontrahera) och pressar bloduppåt. Då trycket blir högre i kammaren än i förmaken stängs AV-klaffarna. SL-klaffarna är fortfarande stängda
  4. Trycket i kammaren blir så högt att det överstiger det i artärerna (aorta,pulminaris). Då öppnas SL-klaffarna och blodet strömmar ut i artärerna.
  5. Kammarna har nu tömt sig så mycket de kommer att tömma sig denna cykel. De börjar slappna av. SL-klaffarna stängs igen, så inte blodet kan komma tillbaks från artärerna. AV-klaffarna öppnas när trycket i kammaren understiger det i förmaken.Viloläget (diastole) inleds härmed och vi är tillbaks på steg 1, varpå cykeln upprepar sig.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Det första steget i urinbildningen är filtration. Vad filtreras och vad stannar kvar iblodet?

A

Detta sker i nefronet.

Filtreras: Väldigt mycket vatten, mängden beroende på blodtrycket. Joner som Na+ och Cl-,glukos, alla möjliga små molekyler.

Filtreras ej: röda blodkroppar, stora plasmaproteiner som inte får plats i de stora spalterna ikapillärerna i Glomerulus.(Det är även så att inte allt som fanns i blodet innan filtreras, även om det kan filtreras,beroende på blodtryck.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Från vilket organ frisätts insulin och när frisätts det? Vad har insulin för effekter?

A

Insulin frisätts från bukspottkörteln (pancreas) när halten av glukos i blodet är för hög.

ex: Skelettmuskel celler och leverceller har receptorer för insulin. Detta möjligör ett upptag av glukos och lagring som triglycerider i fettväv bland annat. Blodsocker halten sänks.

Insulin frisätts även vid parasympatikuspåslag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Redogör översiktligt för det adaptiva/specifika immunsystemet. Ange två olika typer avvita blodkroppar som ingår och vad de har för funktion(obs! funktionen är viktigare ännamnen på de olika vita blodkropparna)

A

Det adaptiva immunförsvaret är specifikt i betydelsen att det lär sig att känna igen specifikapatogen och sen kan jobba väldigt effektivt mot dessa

B-celler är viktiga i det extracellulära försvaret, dvs mot exempelvis bakterier, som inte leverinuti kroppens egna celler. B-cellerna skapar antikroppar som binder till specifika delar avpatogen. Bakterier buntas ihop, toxiner oskadliggöras och fagocytos underlättas genom attantikropparna binder till dessa delar på patogen. B-minnesceller (specifika för en viss patogen)skapas efter en första infektion och kan sen väldigt snabbt aktiveras när infektionen nårkroppen en andra gång. T-hjälparceller aktiverar B-celler och Tc-celler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är cytokiner och vad har de för övergripande funktioner?

A

Cytokiner är “immunsystemets språk”, dvs fungerar som signaler mellan immunceller ochvävnad. De startar, upprätthåller, koordinerar och avslutar inflammation. De delas in grovt i tvågrupper: pro-inflammatoriska (Th1) och anti-inflammatoriska (Th2) men det finns väldigtmånga olika, som olika vita blodkroppar reagerar olika på.

De är essentiella för immunsystemets kaskadeffekter. Exempelvis kan neutrofilter ochmakrofager i det medfödda immunförsvaret sända ut cytokiner när de angriper patogen, vilketaktiverar det specifika immunförsvaret, vars vita blodkroppar i sin tur sänder ut nya cytokiner,vilket har en kaskad av konsekvenser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur skyddas lungorna från infektioner och skadliga ämnen?

A
  1. Hår i näsan som filtrerar luften vi andas in
  2. Slem i näsan och luftröret som fångar upp mikroorganismer
  3. Cilier i luftröret som för detta slem, om det bildades i luftröret, uppåt, så vi kansvälja eller spotta ut det
  4. Hostreflexen i struphuvudet, som aktiveras exempelvis vid sväljning ned iluftstrupen istället för matstrupen

(Man kan ju också tänka på att levern filtrerar blodet från tunntarmen innan detgår upp i kretsloppet och till lungorna. Detta är ju också ett skydd. Likasåimmunförsvaret, men jag tror inte jag ska gå in på det här..

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad har det sympatiska nervsystemet för centrala (mentala/psykiska) effekter?

A
  1. Vaksamhet
  2. Fokuserad uppmärksamhet
  3. Vakenhetsgrad
  4. Rädsla
  5. Aggression

Förbereder oss för fight or flight. Ovannämnda egenskaper skruvas upp och ska gynna vår överlevnad, antingen fight or flight.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Cellens uppbyggnad och organeller

A

Organeller - cellens organ. avgränsade delar med specifika funktioner.

cellmembran - består av fosfolipider, avgränsar och bestämmer vad som får komma ut och in i cellen.

cellkärnan - innehåller DNA

kärnmembran - dubbel skikt membran av fosfolipider

Cytoplasma - cellvätskan (cytosol + organeller)

Ribosom - cellens proteinfabrik. Här sker tillverkningen av protein som har många funktioner i organismen, till exempel som byggnadsmaterial i cellen.

Golgiapparaten - packning, bearbetning, sortering av proteiner för vidare transport ut ur cellen.

Lysosom - membranomsluten vesikel, kommer från golgiapparaten, innehåller enzymer som bryter ned material som cellen tagit upp genom endocytos.

Mitokondrie - “cellens kraftverkt” sköter proteinsyntesen (citronsyracykeln + elektrontransportkedjan)

Cytoskelett -utgörs av strukturer inuti cellen som tillsammans håller uppe cellen och ger den dess form. Dessutom ger cytoskelettet stöd åt organeller, förmedlar endocytos och celldelning.

Endoplasmatiska nätverket. Här sker tillverkning och transport av olika ämnen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur sker transkription av DNA (kortfattat)?

A

1. RNA-polymeras startar processen. DNA-strängen särar på sig och bildar en transkiptionsbubbla.

2. RNA-polymeras skapar mRNA. (nukleotider är byggstenar)

3. mRNA mognar och färdas ut i cytoplasman till ribosomer för translation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur sker translation av DNA (kortfattat)?

A

Translation är den process i cellerna där ribosomerna använder mRNA för att bygga protein.

Ribosomen sätter sig runt mRNA och läser av kvävebaserna tre och tre (dessa tripletter kallas kodon). Avläsningen går till så att en aminosyrabärande tRNA-molekyl (med rätt passform till den triplett som läses av) matas in i ribosomen, släpper sin aminosyra och matas ut ur ribosomen. Sedan kommer nästa tRNA och släpper sin aminosyra som fästes på den förra aminosyran. På så sätt byggs en aminosyrekedja upp som till slut, efter translationen, resulterar i ett protein (som är en aminosyrekedja).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Beskriv cellmembranets uppbyggnad med en figur. Förklara med hjälp av bilden tre olika sätt hur ämnen kan passera genom cellmembranet.

A
  • Dubbelt lager av fosfolipider. Ett hydrofilt (vattenälskande) huvud och två hydrofoba (vattenavvisande) svansar.
  • Transportproteiner
  • Kolestrol - stadga

Diffusion: Syre och Co2 är tillräckligt små för att diffundera in i cellen (rör sig längs sin koncentrationsgradient) fårn hög till och låg koncentration.

Transport med hjälp av transportprotein: Na+ är laddat och behöver hjälp att diffundera av en sk jonkanal.

Neurotransmittorer lämnar cellen genom så kallad exocytos. Neurotransmittor omges av vesiklar som smälter samman med cellmembranet vid aktionspotential. Kan med hjälp av pump och ATP föras tillbaka in i cellen.

23
Q

två exempel på funktion som cytoskelettet (mikrofilament och mikrotubuli) i cellen har

A
  1. Att ge form och stagda åt cellen.
  2. Att transportera tex neurotransmittorer från en cells nervcellskropp till dess axonterminal (mikrotubuli)
24
Q

gliaceller två funktioner

A

Oligodendrocyter - utgör myelin i CNS

Astrocytes - bildar blodhjärnbarriären samt förser nervcellerna i CNS med näringsämnen.

25
Q

Lokalisera corpus collusum, hypothalamus och thalamus samt dess funktioner

A

corpus collusum - förbinder de båda hemisfärerna. Nervbanor som kopplar ihop och sänder signaler sinsemellan.

Hypthalamus - ligger under thalamus och styr över automona och endokrina funktioner. Det betyder att livsviktiga mekanismer som hunger, törst, kroppstemperatur, sexualdrift och tillväxt styrs härifrån. Detta görs genom frisättande av hormoner genom hypofysen.

Thalamus - Djupt inne i hjärnan sitter en struktur, thalamus, som ibland kallas för hjärnans postkontor. Hit kommer all information om temperatur, beröring och smärta för att kopplas om och skickas vidare till olika delar av hjärnbarken och vårt medvetande.

26
Q

Vad är somatotopisk organisation?

A

innebär att de delar av kroppen som behöver mest finmotorik eller är mest sensorkänslig har större som områden dvs fler nervceller i cortex.

ex: läppar har många fler neuron i sensoriska kortex än knän trots att knän är större.

27
Q

Vad får en skada på cerebellum för effekt på motoriken?

A

En skada i lillhjärnan medför bristande samordning av kroppsrörelser. Istället för finstämda och nyanserade blir kroppsrörelserna ryckiga och klumpiga. En störning i lillhjärnans funktion påverkar i tidigt skede även ögonrörelsernas koordination.

28
Q

Förklara vad som händer under en aktionspotential med hjälp av bilden nedan.

A

1. Natrium-kalium pumpen upprätthåller vilopotentialen genom att fler positivt laddade Na+ joner pumpas ut än K+ jonner pumpas in i cellen. Den elektiska potentialskillnaden är -70mV.

  1. Na+-kanalen öppnas när membranpotentialen stiger över -55mV. Det sker en depolarisering då Na+-joner strömmar in och gör insidan mer positiv än utsidan och membranpotentialen stiger ytterligare till +40mV.
  2. Na+-kanalerna stängs och K+-jonkanalerna öppnas och de spänningskänsliga K+jonerna strömmar ut. Det sker en hyperpolarisering och potentialskillnaden sjunker ned till -80mV.
  3. Repolarisation. Den höga K+ på utsidan gör att K+ diffunderar in och den höga Na+ på insidan gör at Na+ diffunderar ut. Tillslut återupprättar Natrium-kaliumpumpen vilopotentialen igen.

Nervsignalen hoppar

Förändringen i membranpotential i en ranviersk nod påverkar nästa. Na+kanalerna i nästa nod öppnas. Nervsignalen hoppar tack vare myelinet.

I synapsen övergår signalen från att vara elektrisk till att bli kemisk. Neurotransmittorer frisläpps från närvändan via exocytos och diffunderar till receptorer på mottagarcellen. Receptorer öppnar jonkanaler och joner diffunderar in - Action (eller inte). Neurotransmittorn diffunderar bort, återupptas till första nervcellen eller byts ned.

Pre- och postsynaptiska delen.

29
Q

Redogör översiktligt för det ospecifika immunsystemet + exempel

A

Hela immunförsvaret är uppbyggt i olika nivåer, som är mer eller mindre avancerade. Hud, slemhinnor och saltsyra i magsäcken tillhör det mest basala försvaret.

Denna första försvarslinje kallas det ospecifika immunförsvaret. Här finns en ogästvänlig miljö som gör det svårare för smittämnen att ta sig in.

Det ospecifika immunförsvaret är medfött.

30
Q

Var produceras galla? Hur påverkas matsmältningen om vi in producerar galla?

A

Galla produceras i levern, lagras i gallblåsan och utsöndras i tolvfingertarmen. Galla innehåller gallsalter som emulgerar (finfördelar) fett så att det kan brytas ned av lipas.

Om vi inte producerar galla kommer nedbrytningen inte att ske lika effektivt och vi kommer få fett i avföringen.

31
Q

Var i mag-tarmkanalen frisätts bukspott? vad innehåller det och var de olika beståndsdelarna för funktion?

A

Bukspott frisätts i tolvfingertarmen från pankreas.

Det innehåller enzymerna trypsin som bryter ned protein till aminosyror, amylas som bryter ned kolhydrater till glukos, lipas som bryter ned fettn till monoglycerider och fria fettsyror samt bikarbonat som neutraliserar den sura saltsyran.

32
Q

Beskiv den sk HPA (hypothalamic-pituitary-adrenal) axeln med en enkel figur.

Vilket hormon bildas?

Vad innebär feed-back hämning av hormonet?

A

hypthalamus frisätter hormoner CRH till hypofysen som i sin tur frisätter hormoner ACTH till binjuren. När binjuren får denna signal utsöndrar den hormonet kortisol i blodet. Det är med andra ord hormonet kortisol som bildas.

Feed-back hämning innebär i detta fall att en hög nivå av kortisol kommer minska frisättningen av CRH och ACTH från hypothalamus respektive hypofysen och därmed kortisolets egna frisättning.

En låg nivå av kortisol stimulerar därmed sin egna frisättning medan en häg nivå hämmar den.

33
Q

Beskriv cellandningen

A

Cellens förbränning, omvandling av energi.

En process där lagrad energi i födan frigörs. Energin finns bunden i sockermolekyler när den når cellen. Med hjälp av enzymer bryts sockermolekylerna ned till vatten och koldioxid som vi sedan andas ut.

Vid cellandningen används glukos, aminosyror eller glycerider tillsammans med syre för att bilda energi i form av ATP.

34
Q

En funktion för cerebellum och en för basal ganglierna

A

cerebellum - anpassar, korrigerar och koordinerar rörelser

basal ganglierna - väljer ut det rätta motoriska program för en planerad rörelse

35
Q

Vad har parasympatikuspåslag för övergripande effekter. Ge exempel på några specifika effekter på olika målorgan.

A

Rest and digest : stimulerar bland annat matsmältning samt återhämtning och återuppbyggnad: lagning av skadade celler, lagring av ex triglycerider som fettväv, glukos som glykogen etc.

Specifika effekter på målorgan:

hjärtfrekvens går ned

levern lagrar glukos som glykogen

utrinblåsan stilmuleras till att tömmas

mag-tarmkanal stimulerar matsmältningen, näringsämnen tas upp och lagras. Stimulerar tarmtömning.

36
Q

Vad har följande delar av luftvägarna för funktion?

näshålan

svalget

struphuvudet

luftstrupen och luftören (bronkerna)

Alveolerna

A

näshålan - innehåller flimmerhår och mukus (slem) som fångar upp partiklar och hindrar dom från att åka ned i lungorna. Stort blodgenomflöde i näsan värmer upp och fuktar luften och gör den mer skonsam för lungorna.

svalget - Luft från munhåla och näshåla möts. Lock hindar mat från att åka ned i luftstrupen.

struphuvudet - stämband finns här. Hostreflex hjälper att få ut partiklar.

luftstrupen och luftören (bronkerna) - Luftstrupen delar sig i vänster och höger bronk. Luften åker ned i varsin lunga. Bronkerna har cilier och mycket slem som för upp ev partiklar genom sina uppåtgående rörelser.

Alveolerna - här sker gasutbytet. Lungornas minsta förgrening. Lilla cirkulationskretsloppen (hjärta - lunga) syresätter här genom kapillärbädden i alveolerna.

37
Q

Det mesta av blodet från tunntarmen passerar igenom levern först innan det når hjärtat. Varför tror du att det är så? Resonera utifrån leverns funktioner.

A

Levern renar blodet. Bryter ned toxiska ämnen och avfallsprodukter. I tunntarmen där upptagning av näringsämnen sker är stor risk att även mindre önskvärda ämnen tas upp av blodet. Genom att först passera levern innan hjärta förhindrar man att dessa toxiska ämnen når hjärtat och slipper pumpas runt och spridas i resten av kroppen.

38
Q

Beskriv hur bildningen av urin går till. Gärna med en enkel figur.

A

Urin består till största delen av vatten med restprodukter och upplösta salter. I urinen finns även ämnen som har filtrerats bort för att inte skada kroppen. Hormoner från binjurebarken och hormon från hypofysen påverkar urinens innehåll.

Urin bildas i flera steg:

  1. Njurarnas nefron omges av små, tunna blodkärl. Blodet i blodkärlen filtreras när det passerar genom kärlnystanet i nefronet. Det som händer är att vätska skiljs ut från blodkärlet. Vätskan samlas i en säck som omger kärlnystanet.
  2. Säcken är den första delen av njurkanalen. Vätskan fortsätter genom kanalerna i nefronet.
  3. På vägen genom kanalerna sugs vatten och näringsämnen upp av blodet i de blodkärl som omger njurkanalerna. Det är vatten och näringsämnen som kroppen behöver. Samtidigt lämnar blodet i dessa kärl ifrån sig andra ämnen som kroppen vill bli av med. På detta sätt reglerar njurarna kroppens vätskebalans, saltbalans och surhetsgrad.
  4. Urinen från nefronens kanaler samlas upp i njurbäckenet. Hos de flesta människor bildas 1,5–2 liter färdig urin per dygn.
39
Q

Ange två olika typer av proteiner/peptider samt vad de har för funktion.

A

Hormon - signalerar och stimulerar olika organ, t.ex. insulin

funktion: insulin reglerar blodsockernivån i kroppen

Emzymer- syntetiserar olika bryter ned olika molekyler i kroppen.

funktion: laktas som bryter ned laktos som finns i möjlkprodukter.

40
Q

ange två olika hjärnregioner som ingår i det limbiska systemet

A

Det limbiska systemet är en bågformad struktur som omfattar ett flertal nervcellsgrupper som tillsammans förmedlar upplevelser av ångest, aggressivitet med mera. Här finns hjärnans luktcentrum och kontrollcentrum för sex samt strukturen amygdala där sinnesintryck kopplas till en känsla.

Amygdala -rädsla och aggression

Hypothalamus - sköter frisättning av hormoner och reglerar hjärtat

41
Q

Neurotransmission i en synaps med figur.

3 neurotranismittorer och vart de finns i kroppen.

A

bild: synapsklyfta, jokanaler med receptorer, exocytosblåsor

Mottagarcellen kan vara:

En annan nervcell

En muskelcell

En cell i en körtel

Aktionspotentialen når nervändan

Ca2+-joner släpps in genom kanaler

Membranblåsor med neurotransmittorer transporteras till (det presynaptiska) cellmembranet

Neurotransmittorer släpps ut ur axonändan

Diffunderar över till receptor på mottagarcellen (på det postsynaptiska membranet)

Receptorn står i förbindelse med ett kanalprotein

Kanalproteinet öppnas, släpper igenom joner ⇒ ACTION! hos mottagarcellen

acetylkolin - finns i bl.a. synapserna mellan nerver och muskler.

dopamin - finns i CNS

Serotonin - utnyttjas i flera olika distinkta system i människokroppen. Bland annat är serotonin både vanlig och viktig i hjärnan och mag-tarmkanalen, men har även uppgifter i blodcirkulationen där den bland annat har förmågan att aggregera trombocyter vid sårläkning.

42
Q

Redogör för kroppens två cirkulationssystem inkl en beskrivning av blodets väg genom hjärtat.

Vad är skillnaden mellan artärer och vener?

Var sker utbytet mellan blod och kroppens celler?

A

Blodomloppet består av ett sammanhängande system av blodkärl. Det brukar delas upp i två delar, stora kretsloppet och lilla kretsloppet.

Stora kretsloppet når hela kroppen

Det stora kretsloppet är den blodcirkulation som når ut i hela kroppen. Blodet pumpas ut från hjärtats vänstra kammare, genom stora kroppspulsådern och andra artärer. Det når sedan kapillärerna ute i kroppen. Där transporteras syre och näringsämnen ut i vävnaderna, medan avfallsprodukter från ämnesomsättningen tas upp av blodet. Sedan förs blodet tillbaka till hjärtats högra förmak genom venerna.

Lilla kretsloppet går till lungorna

Lilla kretsloppet kallas även lungkretsloppet. Hjärtats högra kammare pumpar blodet till lungorna genom lungartärerna. I lungorna tar blodet upp syre och gör sig samtidigt av med koldioxid. Det syresatta blodet förs tillbaka till hjärtats vänstra förmak genom lungvenerna. Därefter fortsätter blodet till vänster kammare som pumpar ut det i stora kretsloppet igen.

Artärer kallas de blodkärl som leder blodet från hjärtat ut till kroppens olika delar. Vener kallas de blodkärl som leder blodet till hjärtat från kroppens olika delar. Kapillärer heter de minsta kärlen längst ut som förbinder artärerna med venerna.

Muskler som ligger intill venerna hjälper till att pressa blodet tillbaka till hjärtat (1). Venklaffar hindrar blodet att rinna tillbaka när musklerna slappnar av (2). De vita pilarna visar i vilken riktning blodet rinner.

utbytet mellan blod och kroppens celler sker i kapillärbäddar, nät av tunna blodkärl som är genomträngliga och möjliggör ett utbyte.

43
Q

Beskriv vad som händer vid en inflammation.

Varför uppstår rodnad, värmeökning och smärta?

Vilka vita blodkroppar ingår och vad har de för funktion? (funktionen är viktgare än namnen)

A

En inflammation innebär att kroppens immunförsvar har reagerat på en skada eller ett angrepp. En infektion leder nästan alltid till en inflammation.

Infektioner är den vanligaste orsaken till inflammationer, även autoimmuna sjukdomar när immunssystemet börjat angripa den egna kroppen.

När kroppen skadas släpper cellerna i den skadade vävnaden ut olika ämnen. Då börjar det strömma mer blod genom blodkärlen och ut i den skadade vävnaden. Vita blodkroppar samlas för att försvara kroppen mot angreppet eller för att reparera skador.

rodnad - det ökade blodflödet

värmeökning - det ökade blodflödet

smärta - beror på att nervtrådsändar stimuleras av ämnen som släpps ut under inflammation.

Vita blodkroppar samlas för att försvara kroppen mot angreppet eller för att reparera skador. Det finns också olika typer av vita blodkroppar som tar hand om och städar undan död vävnad.

lägg till vita blodkroppar som ingår

44
Q

Mitokondrie

A

är kroppen kraftverk. Här omvandlas energin i socker (glukos) till kroppens energivaluta ATP. Koldioxid och vatten frigörs.

45
Q

Endoplasmiskt nätverk

A

ett mebransystem som bland annat transporterar kemiska ämnen inom cellen. Här tillverkas också vissa ämnen som cellen behöver, samt nya membran.

46
Q

ribosomer

A

cellens fabrik - här tillverkas proteiner genom att aminosyror kopplas ihop enligt ritningarna som finns i generna. Ribosomerna kan vara bundna på det endoplasmatiska nätverket eller vara fria i cytosolen.

47
Q

Var finns epitelvävnad i kroppen? Vad har det för funktioner?

A

Epitelvävnad finns på kroppens ytor, både på insidan och på utsidan. Det fungerar som ett skydd. Epitel finns till exempel i huden, slemhinnorna i munnen, luftrören och mag-tarmkanalen.

48
Q

Vilka olika typer av stödjevävnad finns i kroppen och vad har de för funktion?

A

Bindväv finns i ledband och senor

Bindväv innehåller mycket fibrer som gör vävnaden både stark och elastisk. Bindväv finns till exempel i underhuden samt i senor och i ledband.

Fettvävnad lagrar energi

Fettvävnad innehåller många celler. Cellerna kan fyllas med fettdroppar och på det sättet lagra energi som kroppen kan behöva. Fettvävnad finns bland annat i underhuden och gör att värmen inte försvinner ut ur kroppen. Olika organ i buken skyddas också av fettvävnad.

Broskvävnad skyddar lederna

Broskvävnad är både hållfast och böjlig. Vävnaden täcker bland annat ledernas ytor och gör dem mer tåliga. Broskvävnad finns också i luftrören och mellan kotorna i ryggraden.

Benvävnad bygger upp skelettet

Benvävnad bygger upp vårt skelett. Vävnaden innehåller mycket kalciumkristaller. Det gör den hård och mycket stark.

(Andra är nerv, muskel och blodvävnad.)

49
Q

4 gliaceller

A

oligodendrocyter - bildar myelin i hjärnan och ryggmärgen (centrala nervsystemet)

mikroglia - avlägsnar bland annat resterna av döda nervceller och andra gliaceller

astrocyter - inte enbart har en stödjande funktion åt neuron, utan även är involverade vid läkning av skador i hjärnan. Astrocyter ingår även som en del i blod-hjärnbarriären där de “tätar” kapillärväggen, så att kemiska substanser i blodet inte okontrollerat ska kunna påverka nervcellerna.

Schwann celler - är gliaceller som producerar myelin i det perifera nervsystemet.

50
Q

Våra enklaste, mest basala rörelser är s.k. reflexer. En viktig reflex är sträckreflexen. Beskriv sträckreflexen: vilken typ av sensorisk signal utlöser den, hur och varsker omkopplingen till motorneuron, samt funktionell betydelse för motoriken.

A

1. En sensorisk signal leds via afferenta nerver till ryggmärgen.

2. En omkoppling sker i ryggmärgen.

a) Afferenta nerver leder in via ryggsidan (dorsalsidan) i ryggmärgen.
b) Omkoppling sker i ryggmärgens gråa substans.
c) Efferenta nerver leder ut via magsidan (ventralsidan) i ryggmärgen.

3. Motorisk signal leds via efferenta nerver till muskeln, som dras samman.

a) Handen dras bort från den skadande platsen.

4. Samtidigt skickas signal till hjärnan, som registrerar smärtan.

a) Man känner smärtan med hjärnan – inte med fingret!

51
Q

Hur verkar peptid- respektive steroidhormoner? Ge exempel på båda.

A

Steroider är hydrofoba, och måste färdas i blodet inbäddade i plasmaproteiner. Eftersom de är fettlösliga lipider, kan de passera cellmembranet, och in i cellen.

Inne i cellen binder steroiden till ett “vägvisarprotein” som tar hormonet till DNA-molekylen, där specifika gener antingen aktiveras eller deaktiveras.

ex: tesosteron, östrogen, Kortisol, hydrokortison (reglerar ämnesomsättningen)

Peptidhormoner

Vattenlösliga – kan ej passera cellmembranet.

Måste binda till en receptor, som för signalen in i cellen.

En “kaskad” är ursprungligen ett (konstgjort) vattenfall i flera steg. En biokemisk kaskad är när en signal utlöser en andra signal, som i sin tur utlöser en tredje (och kanske en fjärde och femte signal också). Det blir en kedjereaktion: för varje steg i den biokemiska signalen, förstärks den.

52
Q

Redogör för reglering av thyroideahormon. Vilka huvudsakliga effekter har thyroideahormon?

A

Reglering av thyroideahormon:

T4 (tyroxin) bildas i tyroidea och innehåller 4 jodatomer

Frisätts från tyroidea (sköldkörteln)

T4 omvandlas till T3 (trijodtyronin;

innehåller 3 jodatomer) – kräver selen

Frisättningen regleras från hypotalamus via TRH (tyroidea frisättande hormon) och hypofysen via TSH (tyroidea stimulerande hormon)

Höga halter T3 /T4 ger feedback hämning

Receptorer finns i nästan alla kroppens celler

effekter:

Ökar ämnesomsättningen i alla celler (i levern, fettvävnad, i muskler)

ökar antalet mitokondrier (syreförbrukning och ATP)

  • *Ökar kroppstemperaturen**
  • p.g.a. att mer energi förloras till värme
  • kyla ökar produktion av TRH i hypotalamus
  • värme hämmar produktion av TRH
  • *Ökar hjärtfrekvensen**
  • vid hypotyreos, låg hjärtfrekvens
  • vid hypertyreos, hög hjärtfrekvens

Nödvändig för normal utveckling - både fysisk och mental

Viktig för att upprätthålla normal hjärnfunktion

53
Q

Redogör för den s.k. HPA-axeln (hypothalamus-hypofys-binjure-axeln). Vad har kortisol för huvudsakliga effekter? När ökar frisättningen av kortisol? Hur ökar kortisol chansen att överleva vid svält?

A

Stressaxeln - HPA-axeln

ett system av hormonkörtlar och dess hormoner som i normalfallet utgör kroppens svar på stressorer, människans flykt- och kamprespons. Stressaxelns körtlar är:

hypotalamus, hypofysen och binjurebarken,

Kortisol är ett steroid hormon och insöndras från binjurarna ofta i relation till stress.

Kortisol reglerar omsättningen av socker, fett och protein i kroppen. Det hämmar också inflammationer och allergier.

Kortisol utsöndras i större mängd vid stress.

Den viktigaste funktionen hos kortisol är att öka tillgången på glukos, då kroppen utsätts för stress, genom att underlätta leverns bildning av glykogen2. från kroppens protein. Kortisol förlänger därmed överlevnad under svält.

På ett endokrinologiskt plan utsöndras kortisol från binjurarna som respons på flera samverkande hormoner som tillverkas av den så kallade stressaxeln.

Från hypotalamus insöndras kortikotropinfrisättande hormon (CRH) i blodet, vilket når hypofysen där det signalerar att adrenokortikotropiskt hormon (ACTH) ska frisättas. ACTH når sedan binjurebarken via blodomloppet, där det signalerar att kortisol ska insöndras.

Kortisolet hittar sina målceller när det följer blodomloppet. När kortisolet sedan når hjärnan reglerar det halterna av sig själv genom negativ feedback då det minskar utsöndringen av CRH och ACTH.

54
Q

Pancreas (bukspottkörteln) frisätter 2 viktiga hormon. Vilka är de, när frisätts de och vad har de för huvudsakliga effekter.

A

Bukspottkörteln styr blodsockerhalten

I bukspottkörteln bildas bukspott som utsöndras till tarmen. Bukspott innehåller olika ämnen som hjälper till att bryta ner maten vid matsmältningen. Men bukspottkörteln bildar också hormonerna insulin och glukagon. I bukspottkörteln finns små grupper av hormonbildande celler. De kallas Langerhans öar. Det är där insulin och glukagon bildas.

Insulin

Insulin gör att kroppens celler kan ta upp och lagra mer socker. Då sjunker mängden socker i blodet. Insulin gör även att cellerna kan ta upp nedbrutna proteiner och lagra mer fett.

Glukagon

Glukagon ökar blodets koncentration av socker. Insulin och glukagon har alltså motsatt verkan på blodsockernivån.