Instud dugga 1 Flashcards
Förklara vad homeostas är.
Homeostas är förmågan att upprätthålla en konstant inre miljö som svar på miljöförändringar. Ett jämviktsläge.
Ex:
temperaturkontroll, pH-balans, vatten och elektrolytbalansen, blodtrycket och andningen.
Vad är ett spårämne (trace element)? Ange några exempel och deras funktion.
Ett spårämne är ett kemiskt ämne, vanligen ett grundämne, som förekommer i liten mängd eller låg koncentration.
Ex:
järn
Finns i de röda blodkropparna hemoglobin. Som del av hemoglobinet transporterar järn syre från lungorna ut till alla celler och koldioxid den motsatta vägen.
koppar
bidrar till bildandet av röda blodkroppar.
zink
främjar nagel- och hårväxten, bildandet av ben och läkandet av sår (zinkpasta på munsår).
Vilka fyra olika grupper av makromolekyler finns i kroppen? Ge tre exempel från varje grupperna samt ange deras funktion.
Kolhydrater
Monosackarider - glukos och fruktos
Polysackarider - glukosmolekyler sammansatta (cellulosa, stärkelse, glukogen
Disackarider - maltos, laktos, sackaros
Lipider
Triglycerider - mättat/omättat, energidepå
Fosfolipider - viktig beståndsdel i cellmembranet
Steroider - vissa hormon, kolestrol och vitamin D
Proteiner
Strukturelement - t.ex. kollagen i hud & senor, keratin i hår
Kontraktila proteiner - t.ex. aktin och myosin som gör att muskelceller kan kontraheras (dras ihop)
Hemoglobin – transporterar syre i blodet
Nukleinsyror
Stora makromolekyler som består av nukleotider
DNA (deoxiribonukleinsyra) – består av 2 nukleotidkedjor vridna runt varandra, sk dubbelhelix
RNA (ribonukleinsyra) – överför den genetiska koden hos ett protein från DNA, och som behövs vid proteinsyntesen. består av endast en nukleotidkedja, (och har uracil istället för thymin)
ATP (adenosintrifosfat) – upplagringsform för energi.
Beskriv cellmembranets uppbyggnad med text och en figur.
Cellmembranet bildar en barriär mellan intra- och extracellulär vätskan
Cellmembran består av ett slags fett, lipider (framförallt fosfolipider), proteiner och kolesterol. En fosfolipid har ett polärt (hydrofilt, vattenälskande) huvud och två opolära (hydrofob, vattenavvisande) svansar.
Fosfolipider bygger upp cellmembran och består av ett dubbelt lager av fosfolipider. Huvudet är är polärt och löser sig gärna i vatten med svansarna är opolära och löser sig ogärna i vatten. Gör att de antingen bildar liposom, micell eller dubbellager i vatten.
Cellmembranets fluiditet gör att det är böjligt, formbart och utbyggbart.
- därför kan proteiner lösa sig i det, sättas in eller utanpå membranet.
- samt att olika ämnen kan passera genom membranet
Beskriv olika sätt som ämnen kan passera cellmembranet.
Hur passerar följande ämnen: syre, koldioxid, Na+-joner, glukos och neurotransmittorer?
- Diffusion - koncentrationsskillnaderna jämnas ut. Ämnen rör sig från ett område med högre koncentration till ett område med lägre koncentration. (passiv transport)
Syre diffunderar in genom cellen. Mitokondrien inne i en eukaryot cell förbrukar mycket syre vilket gör att syre konc inne i cellen är låg. Hög på utsidan. Ämnen rör sig från ett område med högre koncentration till ett område med lägre koncentration. Syre diffunderar in i cellen
- Osmos - Vattnets diffusion över ett membran kallas osmos.
I en uppdelad bägare av ett semipermeabelt membran finns det 3 socker molekyler på en sidan och 6st på andra sida. Socker konc högre på höger sida, men betyder också att vatten konc på vänster sida är högre. Membranet släpper inte igenom socker men vattenmolekyler. Vattnet diffunderar längs sin konc gradient. Vattnet höjs tillslut på höger sidan för att jämna ut. Osmotiskt tryck.
isotona, hypotona, hypertona lösningar…
- Transport med hjälp av transportprotein
Passiv transport: Diffusion längs med koncentrationsgradiententen. Kräver ingen tillsatt energi.
Det finns 1. icke selektiva transportproteiner (kanalproteiner som släpper igenom vad som helst, ex natriumjonkanal) och selektiva transportörer (ex vatten eller kalium)
Aktiv transport: Diffusion mot koncentrationsgradienten. Pumpar, selektiva (vatten genom aquaporiner), från låg koncentration till hög, kräver energi (ATP)
a) facilitateraddiffusion -t.ex. natriumjonkanal
b) aktivtransport - från låg koncentration till hög, kräver energi (ATP)
* *4. Endocytos och exocytos** - kräver energi
Vissa partiklar är för stora för att ta sig igenom membranet. Måste därför tas upp av något som kallas för endocytos eller avges via exocytos.
Cellmebranet är så mjukt och böjligt att det kan sluta sig om en partikel så att det bildas en blåsa (vesikel), lysomet kommer och sammansmälter och bryter ned. Endolysosom. Innehållet bryts ned. Det viktiga diffunderar in i cellen och resterna transporteras ut i en exocytosblåsa. Exocytes när vesikeln sammansmälter med cellens membran och släpper ut resterna.
Cellmembranet är semipermeabelt. Slägger igenom vissa ämnen, men inte alla.
Neurotransmittorer - ligger i säckar inom cellen (vesicels), smälter samman med cellmembranet vid aktionspotential, hög och låg koncentration, molekyler vill jämna ut sig.
pre synapstisk del och postsynaptisk
Vad har följande delar av cellen för huvudsaklig funktion/funktioner?
cellkärna
mitokondrie
endoplasmatiskt retikulum, slätt respektive granulärt
ribosom
lysosom
cyoskelett
cellkärna - DNA
mitokondrie - cellens kraftverk, förbränning av olika molekyler, till exempel socker, som ger energi till cellens arbete (cellandning). Ger ATP
endoplasmatiskt retikulum, slätt respektive granulärt, ett membransystem som bland annat transporterar kemiska föreningar inom cellen.
ribosom - i dessa tillverkas cellens proteiner genom att aminosyror kopplas ihop efter hänvisningar från generna.
lysosom - organeller i kärnförsedda (eukaryota) celler som innehåller enzymer med förmåga att bryta
cytoskelett -utgörs av strukturer inuti cellen som tillsammans håller uppe cellen och ger den dess form. Dessutom ger cytoskelettet stöd åt organeller, förmedlar endocytos och celldelning.
Beskriv kortfattat cellandningen.
Cellens förbränning. I cellernas mitokondrier sker den så kallade cellandningen som är en process där lagrad energi i födan frigörs. Energin finns bunden i sockermolekyler när den når cellen. Med hjälp av enzymer bryts sockermolekylerna ned till vatten och koldioxid.
Beskriv kortfattat proteinsyntesen.
Var finns epitelvävnad i kroppen? Vad har det för funktioner?
Epitelvävnad finns på kroppens ytor, både på insidan och på utsidan. Det fungerar som ett skydd. Epitel finns till exempel i huden, slemhinnorna i munnen, luftrören och mag-tarmkanalen. I epitelvävnad ligger cellerna tätt ihop ovanpå ett skikt som kallas basalmembran.
Det skyddar de interna strukturer i kroppen från skador och uttorkning. Skyddar mot mikroorganismer. Huden är kroppens första försvarslinje mot bakterier , virus och andra mikrober. I tarmarna absorberar denna vävnad näringsämnen under matsmältningen . Epitelvävnad i körtlar utsöndrar hormoner , enzymer och andra substanser. Epitelvävnad i njurarna utsöndrar avfall och svettkörtlarna utsöndrar svett .
Vilka olika typer av stödjevävnad finns i kroppen och vad har de för funktion?
Bindväv finns i ledband och senor
Bindväv innehåller mycket fibrer som gör vävnaden både stark och elastisk. Bindväv finns till exempel i underhuden samt i senor och i ledband.
Fettvävnad lagrar energi
Fettvävnad innehåller många celler. Cellerna kan fyllas med fettdroppar och på det sättet lagra energi som kroppen kan behöva. Fettvävnad finns bland annat i underhuden och gör att värmen inte försvinner ut ur kroppen. Olika organ i buken skyddas också av fettvävnad.
Broskvävnad skyddar lederna
Broskvävnad är både hållfast och böjlig. Vävnaden täcker bland annat ledernas ytor och gör dem mer tåliga. Broskvävnad finns också i luftrören och mellan kotorna i ryggraden.
Benvävnad bygger upp skelettet
Benvävnad bygger upp vårt skelett. Vävnaden innehåller mycket kalciumkristaller. Det gör den hård och mycket stark.
(Andra är nerv, muskel och blodvävnad.)
Vilka olika typer av muskelvävnader finns i kroppen och var finns de?
Kroppen innehåller tre sorters muskelvävnad:
Skelettmuskler bygger upp de stora musklerna som finns i till exempel armar och ben.
Hjärtmuskler bygger upp hjärtat.
Glatta muskler finns till exempel i blodkärlens väggar, luftrören, urinblåsan och mag-tarmkanalen.
Beskriv neuronets olika delar och deras funktion.
Cellkärna, dendrit och axon.
Neuronerna kan sända information p.g.a. att dendriterna har neuroreceptorer längs sina membran.
Myein gör signalen snabbare.
Nervsystemet innehåller olika typer av gliaceller. Vad har oligodendrocyter, mikroglia, astrocyter och Schwann celler för funktioner?
Nervsystemet är uppbyggt av två olika sorter celler, nervceller och gliaceller.
Nervcellerna, transporterar signaler genom sina axon-utskott mellan hjärnan och kroppen. Gliacellerna, är mera okända och omfattar flera celltyper med olika funktion.
oligodendrocyter - bildar myelin i hjärnan och ryggmärgen (centrala nervsystemet)
mikroglia - avlägsnar bland annat resterna av döda nervceller och andra gliaceller
astrocyter - inte enbart har en stödjande funktion åt neuron, utan även är involverade vid läkning av skador i hjärnan. Astrocyter ingår även som en del i blod-hjärnbarriären där de “tätar” kapillärväggen, så att kemiska substanser i blodet inte okontrollerat ska kunna påverka nervcellerna.
Schwann celler - är gliaceller som producerar myelin i det perifera nervsystemet.
Förklara aktionspotentialen gärna med figur.
Vad kan utlösa en signal?
- Fysisk kontakt (beröring)
- Kemisk signal
- Elektrisk signal
Vilomembranspotential - cellmembranets utsida mer positiv än insidan. Mest Na+ på utsidan, mest Ka+ på insidan.
Stimuli från signalsubstans påbörjar depolarisering. Receptorstyrda Na+-kanaler öppnas. Na+ flödar in i cellen. Om ett visst tröskelvärde på spänningsskillnaden uppnåtts efter stimuli forsätter depolariseringen. Spänningsstyrda Na+-kanaler öppnas och ännu mer Na+ flödar in. Membranspänningen blir helt omvänd! (Insidan blir mer positiv än utsidan).
Repolarisering påbörjas. Spänningsstyrda Na+-kanaler stänger och Ka+-kanaler öppnas =Ka+ flödar ut.
När membranpotentialen (spänningen) är nära vilovärdet stänger Ka+-kanalerna. NaK-pumpenåterställer jonbalansen mellan cellmembranets in- och utsida. 3 Na+ för 2 Ka+. Lätt hyperpolarisering kan uppstå en kort tid då lite för många K+ brukar diffundera ut.
Refraktärsperiod - ingen ny aktionspotential möjlig
Tillbaka till vilomembranspotential.
26, 27, 28 i brainscape
Hur går neurotransmissionen i en synaps till? Beskriv alla stegen med hjälp av en figur och beskriv vad som händer pre- och postsynaptiskt.
Presynaptiskt:
Exocytosblåsor med neurotransmittor ex acetylkolin, Jonkanaler med receptorer
Synaps = området mellan en neuron och en mottagarcell.
Mottagarcellen kan vara: En annan nervcell, En muskelcell, En cell i en körtel
Aktionspotentialen når nervändan
- Ca2+-joner släpps in genom kanaler
- Membranblåsor med neurotransmittorer transporteras till (det presynaptiska) cellmembranet
- Neurotransmittorer släpps ut ur axonändan
- Diffunderar över till receptor på mottagarcellen (på det postsynaptiska membranet)
- Receptorn står i förbindelse med ett kanalprotein
- Kanalproteinet öppnas, släpper igenom joner ⇒ ACTION! hos mottagarcellen
Postsynaptiska delen är hos mottagarcellen
