dugga 2 instud Flashcards
Var i kroppen bildas blodkropparna och blodplättarna och vilken typ finns det mest av i blodet?
De olika blodkropparna bildas i den röda benmärgen som hos vuxna finns i bröstbenet, höftbenskammarna, skallbenet, kotorna och rörbenens ändar.
Det finns flest röda blodkroppar.
Vad består blodplasma av?
Det som blir kvar om du tar bort alla blodkropparna från blodet kallas blodplasma.
Blodplasma är en svagt gulfärgad vätska som till 90 procent består av vatten. Resten är olika proteiner, salter och en del andra ämnen i små mängder.
Vad har plasmaproteinet albumin för funktioner?
Albumin
- Transporterar icke-vattenlösliga substanser
- ”Håller kvar” vätskan i blodet genom osmos
Kwashiorkor är ett sjukdomstillstånd som uppstår vid svält när födan innehåller för lite protein.
Levern kan inte producera albumin och då kan inte vatten hållas kvar i blodet och ansamlas istället i bl.a. buken och fötterna.
Vad har de röda blodkropparna för funktion?
Entrocyt = röd blodkropp
Röda blodkroppar innehåller hemoglobin. Det är ett protein som transporterar syret från lungorna. Hemoglobin innehåller järn.
Vad har de vita blodkropparna för översiktlig funktion? Ange några olika typer av vita blodkroppar och deras funktion (överlappar med några instuderingsfrågorna till immunologi).
Vita blodkroppar deltar i kroppens försvar mot infektioner och läker skador. De vita blodkropparna finns i lymfsystemet, i vävnaderna och i blodkärlen.
tre olika vita blodkroppar:
1. granulocyter
2. lymfocyter
3. monocyter
Granulocyter kan äta upp bakterier - tre olika celler med olika uppgift:
Neutrofila granulocyter försvarar kroppen mot bakterier genom att äta upp dem. Dessa finns både i blodet och ute i vävnaderna. Det kan behövas om till exempel en bakterie tar sig in genom huden.
Eosinofila granulocyter deltar bland annat i försvaret mot parasiter.
Basofila granulocyter innehåller mycket histamin. Histamin sätter igång en allergisk reaktion om du är överkänslig mot något.
Lymfocyter - angriper infekterade celler och bildar antikroppar
T-lymfocyter - mördar, minnes- och hjälparceller
Mördarceller som kan döda cancerceller och celler som har infekterats av virus.
Minnesceller som kan känna igen ett främmande ämne som kroppen har utsatts för tidigare.
Hjälparceller som bildar ämnen som hjälper till i immunförsvaret.
B-lymfocyterna - bildar antikroppar
Det är proteiner som används av immunförsvaret för att bekämpa vissa främmande ämnen som kommit in i kroppen.
Monocyter - omvandlas till storätande celler
De finns i blodet under ungefär ett dygn. Sedan går de ut i vävnaderna och omvandlas till celler som kallas makrofager.
Makrofag betyder storätare. De kan äta upp inkräktare, som exempelvis bakterier. De tar även hand om död vävnad. Makrofagerna bildar också olika ämnen som aktiverar T-lymfocyter och B-lymfocyter. Makrofagerna kan leva i flera år i vävnaderna. De har olika egenskaper i olika vävnader och bidrar till immunförsvaret.
Beskriv kortfattat de tre stegen vid en kärlskada.
Blodplättar - stoppar blödningar
Blodplättar kallas också trombocyter. De lever bara i några dagar. Blodplättarna innehåller olika ämnen som behövs för att blodet ska levra sig vid en skada.
Vid en skada drar blodkärlet ihop sig. Det minskar blödningen. Därefter fastnar blodplättar vid den skadade kärlväggen. I skadeområdet bildar kroppen ämnen som gör att blodplättarna blir klibbiga. Fler och fler blodplättar samlas och tätar hålet tillsammans. Blodplättarna ger ifrån sig ämnen som gör att musklerna i blodkärlets väggar drar ihop blodkärlet ännu mer.
steg för steg:
Vävnadsskada
- blodkärl drar ihop sig
- Trombocytplugg bildas
- Koagulering startar
- Protrombinaktiverare - protrombin - trombin - fibrinogen - fibrin - permanent blodplugg skapas
se film
Redogör översiktligt för det adaptiva/specifika immunsystemet + två vita blodkroppar och funktion
Det specifika immunförsvaret - specialisterna
Det specifika immunförsvaret är långsammare, men å andra sidan mer avancerat. Varje vit blodkropp är specialiserad och kan bara rikta in sig på ett smittämne (antigen).
Det specifika immunförsvaret är inte medfött. Det utvecklas när vi möter nya smittämnen eller blir vaccinerade. Då bildas så kallade minnesceller. Minnescellerna ger skydd om ett visst smittämne dyker upp igen.
Det specifika immunförsvaret utgörs av T- och B-lymfocyter. T-lymfocyternas delas in i två undergrupper: cytotoxiska T-lymfocyter (mördarceller) och T-hjälparceller.
Mördarcellerna är skickliga på att jaga, upptäcka och döda virusinfekterade celler eller cancer. En del mördarceller kan utvecklas till minnesceller.
T-hjälparcellernas samordnar och styr immunförsvaret. De gör det genom att utsöndra olika signalsubstanser.
B-lymfocyterna mognar i benmärgen. När de träffas av ett smittämne de känner igen omvandlas de till plasmaceller som producerar antikroppar.
Antikropparna kan som målsökande robotar binda och oskadliggöra ett smittämne. En aktiverad plasmacell kan bilda upp till 2 000 antikroppar per sekund.
Redogör översiktligt för det ospecifika immunsystemet + exempel
Hela immunförsvaret är uppbyggt i olika nivåer, som är mer eller mindre avancerade. Hud, slemhinnor och saltsyra i magsäcken tillhör det mest basala försvaret.
Denna första försvarslinje kallas det ospecifika immunförsvaret. Här finns en ogästvänlig miljö som gör det svårare för smittämnen att ta sig in.
Det ospecifika immunförsvaret är medfött.
Vad är ett hormon?
Hormoner är en typ av signalmolekyler som produceras av endokrina körtlar, och de transporteras genom hela kroppen med hjälp av cirkulationssystemet. Fysiologin och beteendet hos de avlägsna organen regleras av hormoner.
Hur verkar peptid- respektive steroidhormoner? Ge exempel på båda.
Steroider är hydrofoba, och måste färdas i blodet inbäddade i plasmaproteiner. Eftersom de är fettlösliga lipider, kan de passera cellmembranet, och in i cellen.
Inne i cellen binder steroiden till ett “vägvisarprotein” som tar hormonet till DNA-molekylen, där specifika gener antingen aktiveras eller deaktiveras.
ex: tesosteron, östrogen, Kortisol, hydrokortison (reglerar ämnesomsättningen)
Peptidhormoner
Vattenlösliga – kan ej passera cellmembranet.
Måste binda till en receptor, som för signalen in i cellen.
En “kaskad” är ursprungligen ett (konstgjort) vattenfall i flera steg. En biokemisk kaskad är när en signal utlöser en andra signal, som i sin tur utlöser en tredje (och kanske en fjärde och femte signal också). Det blir en kedjereaktion: för varje steg i den biokemiska signalen, förstärks den.
En receptor tar emot ett hormon
Receptorn stimulerar bildning av en sekundär signalsubstans inuti cellen, t.ex. cAMP (cykliskt adenosinmonofosfat)
Varje bildad cAMP kan aktivera en rad kinaser
Varje kinas kan fosforylera en rad enzymer (sätta fosfatgrupper på dem), och därigenom aktivera eller deaktivera dem.
Den kaskaderande signalen bryts ganska fort. Peptidhormonernas verkan är därför ofta relativt snabbverkande och kort.
ex: oxytocin, insulin, glukagon
Redogör för den s.k. HPA-axeln (hypothalamus-hypofys-binjure-axeln). Vad har kortisol för huvudsakliga effekter? När ökar frisättningen av kortisol? Hur ökar kortisol chansen att överleva vid svält?
Stressaxeln - HPA-axeln
ett system av hormonkörtlar och dess hormoner som i normalfallet utgör kroppens svar på stressorer, människans flykt- och kamprespons. Stressaxelns körtlar är:
hypotalamus, hypofysen och binjurebarken,
Kortisol är ett steroid hormon och insöndras från binjurarna ofta i relation till stress.
Kortisol reglerar omsättningen av socker, fett och protein i kroppen. Det hämmar också inflammationer och allergier.
Kortisol utsöndras i större mängd vid stress.
Den viktigaste funktionen hos kortisol är att öka tillgången på glukos, då kroppen utsätts för stress, genom att underlätta leverns bildning av glykogen2. från kroppens protein. Kortisol förlänger därmed överlevnad under svält.
På ett endokrinologiskt plan utsöndras kortisol från binjurarna som respons på flera samverkande hormoner som tillverkas av den så kallade stressaxeln.
Från hypotalamus insöndras kortikotropinfrisättande hormon (CRH) i blodet, vilket når hypofysen där det signalerar att adrenokortikotropiskt hormon (ACTH) ska frisättas. ACTH når sedan binjurebarken via blodomloppet, där det signalerar att kortisol ska insöndras.
Kortisolet hittar sina målceller när det följer blodomloppet. När kortisolet sedan når hjärnan reglerar det halterna av sig själv genom negativ feedback då det minskar utsöndringen av CRH och ACTH.
När frisätts noradrenalin och adrenalin till blodet och från vilket organ? Vad har de för effekter?
från Binjuremärgen till blodet
=> nedbrytning av glykogen till glukos i levern och skelettmuskler => nedbrytning av triglycerider från fettväv
Vid aktivering av det sympatiska nervsystemet ökar utsöndringen av adrenalin från binjuren.
Redogör för reglering av thyroideahormon. Vilka huvudsakliga effekter har thyroideahormon?
Reglering av thyroideahormon:
T4 (tyroxin) bildas i tyroidea och innehåller 4 jodatomer
Frisätts från tyroidea (sköldkörteln)
T4 omvandlas till T3 (trijodtyronin;
innehåller 3 jodatomer) – kräver selen
Frisättningen regleras från hypotalamus via TRH (tyroidea frisättande hormon) och hypofysen via TSH (tyroidea stimulerande hormon)
Höga halter T3 /T4 ger feedback hämning
Receptorer finns i nästan alla kroppens celler
effekter:
Ökar ämnesomsättningen i alla celler (i levern, fettvävnad, i muskler)
ökar antalet mitokondrier (syreförbrukning och ATP)
- *Ökar kroppstemperaturen**
- p.g.a. att mer energi förloras till värme
- kyla ökar produktion av TRH i hypotalamus
- värme hämmar produktion av TRH
- *Ökar hjärtfrekvensen**
- vid hypotyreos, låg hjärtfrekvens
- vid hypertyreos, hög hjärtfrekvens
Nödvändig för normal utveckling - både fysisk och mental
Viktig för att upprätthålla normal hjärnfunktion
Fundera över vilka symtom som kan tänkas uppstå vid hypotyreos (för låg produktion av tyroideahormon) respektive hyperytreos (för hög produktion av tyroideahormon) utifrån vad du vet om tyroideahormonets effekter.
Ökar ämnesomsättningen i alla celler (i levern, fettvävnad, i muskler)
vid hypotyreos, låg ämnesomsättning
vid hypertyreos, hög ämnesomsättning
ökar antalet mitokondrier (syreförbrukning och ATP)
- *Ökar kroppstemperaturen**
- p.g.a. att mer energi förloras till värme
- kyla ökar produktion av TRH i hypotalamus
- värme hämmar produktion av TRH
vid hypotyreos, låg kroppstemp
vid hypertyreos, hög kroppstemp
- *Ökar hjärtfrekvensen**
- vid hypotyreos, låg hjärtfrekvens
- vid hypertyreos, hög hjärtfrekvens
Nödvändig för normal utveckling - både fysisk och mental
Viktig för att upprätthålla normal hjärnfunktion
Pancreas (bukspottkörteln) frisätter 2 viktiga hormon. Vilka är de, när frisätts de och vad har de för huvudsakliga effekter.
Bukspottkörteln styr blodsockerhalten
I bukspottkörteln bildas bukspott som utsöndras till tarmen. Bukspott innehåller olika ämnen som hjälper till att bryta ner maten vid matsmältningen. Men bukspottkörteln bildar också hormonerna insulin och glukagon. I bukspottkörteln finns små grupper av hormonbildande celler. De kallas Langerhans öar. Det är där insulin och glukagon bildas.
Insulin
Insulin gör att kroppens celler kan ta upp och lagra mer socker. Då sjunker mängden socker i blodet. Insulin gör även att cellerna kan ta upp nedbrutna proteiner och lagra mer fett.
Glukagon
Glukagon ökar blodets koncentration av socker. Insulin och glukagon har alltså motsatt verkan på blodsockernivån.
Vad innebär begreppet feedbackhämning? Ge exempel.
Feedbackhämning är ett sätt att kontrollera produktionen av slutprodukten.
ex reglering av blodsockernivån och thyroidea hormon
