Tema 4, Makt och Genus Flashcards
Skillnad mellan genus och kön?
Genus (eng Gender) = socialt kön, hur män och kvinnor förväntas vara och agera, social konstruerad föreställning om vad som är manligt och kvinnligt.
Kön (eng Sex) = biologiskt kön, biologiska skillnader mellan män och kvinnor
Juridiska könet bygger utifrån biologiska könet, vid könsbyte.
Genusordning (Raewyn Connell)
Mönster av maktrelationer mellan maskuliniteter och femininiteter som genomsyrar hela samhället i arbete (arbetsfördelning i hemmet samt löneskillnader och yrkessegregation), makt (sociala relationer och makt, våld, staten, militären, hemmet) och katexis/personliga och sexuella relationer (dynamiken inom de nära, känslomässiga, personliga relationer som äktenskap, sexualitet och barnuppfostran).
Könsidentitet.
Social påverkan på könsidentiteten når människor genom en mängd olika kanaler. Media och filmer använder sig av könsstereotypiska bilder av kvinnor och män.
Könsidentiteter uppstår i relation till uppfattade könsskillnader i samhället och bidrar i sin tur till att forma dessa skillnader. I ett samhälle där manlighet anses handla om att vara stark och tuff uppmuntras män att tillägna sig en specifik kroppsuppfattning och specifika beteendemönster som skiljer sig från andra samhällen med andra manlighetsnormer. Man kan kort sagt säga att könsidentiteter och könsskillnader är helt sammantvinnade i varje enskild människokropp
Vad är det som bestämmer att ett yrkes kodas till ett kön?
Hur du ska välja ett yrke och yrkesvärde är kopplat till kön. Arbete är en identitetsmarkör.
Kodning av ett yrke är föränderlig. Och vem som är den typiska innehavaren, är det som anses vara koden ”maskulint” eller ”feminint”.
Genusnormerna kan omtolkas genom arbetarna och arbetsgivarna.
Det är en ständig kamp om hegemoni (om det överordnade tanke).
Hegemoni
Att en grupp utövar dominans i samhället genom kulturell dynamik, kan sträcka sig in i privatlivet också.
Connell kopplade hegemonisk maskulinitet (hetero, auktoritet, makt, styrka, arbete, äktenskap) som det idealiska med stor makt och de andra underordnade grupper som underordnad maskulinitet (homosexuella) samt underordnade femininiteter (betonad femininitet (Monroe)) som är komplement till hegemoniska maskuliniteten och motståndsfemininiteter (feminister, lesbiska, ogifta kvinnor, häxor, prostituerade).
”Världsgenusordningen” (Connell)
Transnationella företag med manlig ledning även icke-statliga organisationer som styrs av män, medierna sprider specifika bilder av kön och kapital, varor, tjänster och arbete som är könskonstruerade gör att den lokala ekonomin påverkas.
Social stratifiering (strata = skikt)
Att beskriva ojämlikheter mellan grupper/individer i samhället (kapitalet, kön, ålder, religion, klass, kast)
Feminism, olika inriktningar
Liberal feminism = kvinnornas underordning är inte strukturell, utan förändringar och lagstiftningar görs inom olika fält som utbildning, arbetsliv, media. Förändring genom lagstiftning.
Socialistisk feminism = använder sig av Marx konfliktteori, grundar sig att det finns starka intressen i samhället som motarbetar jämställdhet. Utövar kamp på två fält, mot patriarkatet och kapitalismen. Egels sa att kapitalismen förstärker patriarkatet, då kapitalet och makt läggs i händerna på fåtal män.
Förändring uppnås genom socialistisk revolution (Marx) för att omstrukturera familjen, avskaffa ”hemslaveri”, införa kollektiva lösningar för barnomsorg, omvårdnad och hushållsarbete.
Radikalfeminism = grundar sig på övertygelse att män bär ansvaret för och tjänar på exploatering av kvinnan. Fokus på familjen som grund av kvinnans underordning i samhället (gratis arbete), kvinnor föder barn och stannar hemma, konsekvenser i arbetslivet, maktposition.
Lösning är att omkullkasta patriarkatet.
Svart feminism = reaktion på vit medelklasskvinnans feminism. Krav på intersektionellt perspektiv (Crenshaw) som inkluderar även klass, kön och etnisk tillhörighet. Svarta kvinnor diskrimineras och missgynnas på flera plan, tex pga sin hudfärg, kön och klasstillhörighet.
Postmodern feminism = tyngdpunkt på individens och gruppens ”annanhet”, accepterar att det finns många olika sanningar och konstruktioner av verklighet. Inte en teori eller tillvägagångssätt som ska gälla alla.
Fokus på att dekonstruera ”manligt” språk och manligt sätt att se på världen (binär) där mannen är normen och kvinnan avvikande. Inkluderar även queerteori. Queerteori är en socialkonstruktion som utforskar processer för hur identiteter skapas och omskapas i relation på sexualitet och kön.
Feministiska rörelser
I:a vågen: Uppkom under industrialismen. Fokus är att kvinnan ska få politisk makt genom rösträtt.
II:a vågen: radikal rörelse med krav på förändring, ”frigörelse”, uppkom under 60-70-talet under den breda medborgarrättsrörelse (svarta, homosexuellas, handikappade). Kvinnan ska ha frihet över sitt liv och sin sexualitet (P-pillren). ”Det personliga är politiskt” där kampen utspelade sig i hemmet först och främst. Protest mot skönhetstävlingar, sexistiskt språk, mans våld mot kvinnor.
Under 80-talet ifrågasattes idéen om att alla kvinnor kan ha samma upplevelser. Uppkomst av svart, lesbisk och arbetarklass feminism.
III:e vågen: uppkom inom globalisering, världsliga förändringar, global osäkerhet och terrorism samt mångkulturalitet. Fokus är på lokal, nationell och transnationell aktivism i områden som mediernas pornografiering, våld mot kvinnor, människohandel, könsstympning. Dessutom att erövra språk ”hora/slampa” med ”slutwalk”-protest för att påvisa sexuella trakasserier inom statliga organisationer (domstolar, polis) och utmana frågan ”vad hade hon på sig” i situationer där det handlade om sexuellt våld mot kvinnor. Också metoo-rörelse.
Beverly Skeggs, Att bli respektabel
Utgår från Bourdieus kapitalbegrepp, framförallt kulturellt (förkroppsligade tillståndet, feminitet) och socialt (legitimitet). Feminitet är begränsat kapital som inte ger någon riktig makt för kvinnorna utan det är i relation till deras partner som de kan ”fånga på äktenskapsmarknaden” som de indirekt kan få någon makt och ny social positionering.
Ingen kapitaltyp kan existera utanför de sociala positionerna, dessa sätter gränser för vilka slags kapital som är tillgänglig inom de olika positionerna. (klass, ras, kön).
Medelklass kulturkapital kan omvandlas och ge vinster på arbetsmarknaden, därav omvårdnadkurser.
Målet är inte att förbättra flickornas position på framtida arbetsmarknad utan att lära de att finna glädje inom hushållet, i äktenskapet och som mammor.
Kompetens skattas högt, mer än akademisk, även som personlighetsdrag. Detta ger erkänning/legitimitet av de som har auktoritet/makt. Ansvarstagandet skänker respektabilitet.
Medelklassideal som arbetsklasskvinnorna skulle uppnå genom utbildning, att civilisera, disciplinera sina män, sig själva och barnen.
Subjektpositionering (subjekt= att vara/jag är) genom en kategori, inom en diskurs (kvinna, feminin, heterosexuell, respektabel).
och socialpositionering (arbetarklass).
Disidentifikation var att inte identifiera sig med sin arbetarklassbakgrund genom utbildning och jobb inom omvårdnadsyrken, mer ekonomiskt kapital, att make hade prestigejobb, att de ägde hus, kläder. Men många finner sig inte naturliga i disposition, de tror inte på sitt omdöme utan övervakar sig själva och värderar sig konstant mot ”de osynliga andra”. En intim naturalisering av subjektivitet uteblir och känslan att man är ”rätt”.
Vad är makt? Hur skaffar man makt? Hur fördelas makt?
Max Weber: Makt är sannolikhet att du ska få din vilja igenom i en social relation trots motstånd från andra. Tex fotbollsdomare trots motstånd av spelare, kan få sin dom igenom då hen har makt i det fältet.
Weber pratar om tre olika typer av auktoritet:
1. Traditionell: de ärvda privilegierna, makt genom respekt för de väletablerade kulturella mönster (adeln, prästerskap, kändisar?)
- Karismatisk: bryter mot de traditionella mönstren. Istället grundar sig i hängiven beundran av människoskaran där de personliga egenskaperna är utöver de vanliga (Jesus, Moder Theresa, Gandhi, Hitler).
- Rationella/legala: Den rådande form av auktoritet i det moderna samhället som ersätter det traditionella. Det är formella organisationer som styr samhälle (byråkratier, moderna organisationer, regeringar). Makt genom lagliga bestämda regler och bestämmelser.
Michele Foucault: Makt är inte koncentrerad till staten eller individen utan makt verkar på alla nivåer i den sociala interaktionen, både genom institutioner men också individer emellan. Kunskap är makt, kunskapsövertaget tex läkarna fick mer makt när människor fick ökad kunskap om hälsa och sjukdomar. De fick auktoritet över patienterna. Valkompetens, när individen kan orientera sig inom olika val då får individen makt över sitt eget liv, men det bygger på att valet KAN göras.
Bourdieu kapitalbegrepp + Skeggs (symboliskt via legitimering)
Ekonomiskt kapital (pengar, egendom, fastigheter, tid (omsätta tid i pengar))
Socialt kapital (nätverk, kontakter, människor, tillgång i form av relationer)
Kulturellt kapital har mycket med inom vilket fält du befinner dig om den ska få erkänning.
- Förkroppsligade tillståndet i ”finrummet” (hur jag talar sk språkbruk, ”uppför mig”, ”god smak” i viss kontext, feminitet)”
- Objektifierade tillstånd (artefakt som du äger tex böcker, tavlor, instrument). Också beroende av sammanhang).
- Institutionaliserade tillståndet (akademiska kvalifikationer, examina, också beror på sammanhang)
Symboliskt kapital, beror på endast om kapitalet erkänns inom specifikt fält. Symboliskt kapital innebär att olika typer av kapital legitimeras och valideras inom ett socialt fält och därmed ger innehavaren av kapitalet prestige, status eller socialt anseende och därmed möjlighet att dominera andra som inte innehar validerat symboliskt kapital (Skeggs). Legitimeringen är det viktiga för att kapital ska kunna omvandlas till symboliskt kapital och därmed få symbolisk makt.
världsgenusordning (Cornell)
Connell (2011) undersökt globaliseringens effekter på genusordningen. Hon menar att genus i sig har blivit globaliserat, genom att tidigare åtskilda, lokala genusordningar har börjat interagera med varandra, liksom genom att nya arenor för könsrelationer har skapats. Connell hävdar att det finns ett antal nya globala arenor för könsrelationer: transnationella och multinationella företag med en manlig ledningskultur; internationella icke-statliga organisationer som också könas och i huvudsak styrs av män; de internationella medierna som sprider specifika bilder av kön; och slutligen globala marknader för kapital, varor, tjänster och arbete, som tenderar att vara starkt könsstrukturerade och som i allt högre grad påverkar den lokala ekonomin
Vad är en subjektivitet? (skeggs)
Subjektivitet är det perspektiv en person har om sitt egna liv. Alltså dennes egna uppfattningen om det som sker runtomkring den. Att ta reda på människors subjektiviteter är till exempel det som görs inom narrativ metod.
Vad innebär suveränitet?
Att kunna styra sig själv
