Skeggs och Gubbarna Flashcards
Auguste Comte (funktionalist)
Sociologi, uppfann ordet (1840), dvs systematiska studiet av sociala världen. Han ville skapa vetenskap precis som naturvetenskap var för att identifiera den sociala världens lagar. Genom att identifiera dessa lagar, har vi större chans att påverka framtiden till det bättre = den positiva vetenskapen. Genom observation och genom att förstå orsak kan man förutse framtiden.
Emile Durkheim (funktionalist)
“Betrakta sociala fakta som ting”, Durkheim förstärker Comtes tankar om sociologi som vetenskap, och han menade att vi måste studera det sociala livet på samma objektiva sätt som de vetenskapsmän som studerar natur.
Vad är sociala fakta? Durkheim menar att institutioner och handlingsregler som begränsar eller kanaliserar mänskligt beteende. Dessa kan uppfattas som “yttre kraft” men kan likaså vara naturliga/normala delar av livet, tex valutasystemet. Det fanns där när vi föddes och vi är tvungna att följa dess regler, vi anser att det är “naturligt” men det begränsar och formar vårt sätt att handla.
Durkheim undersökte självmordsfrekvens och påvisade hur klass, religion och sociala relationer påverkade det.
Social och moralisk solidaritet var han särskild intresserad av, mekanisk och organisk solidaritet i samband med arbetsdelning, dvs mekanisk när individuella tonas ner och gruppens identitet tar över snickare/jordbrukare men organisk är det när människor är beroende av varandras specialiteter och det är ekonomisk beroende som solidaritet byggs på, tex idag när utvecklare världen över samarbetar i samma produkt. När samhällen förändras snabbt så att nya värderingar inte hinner etableras, uppstår anomi (oro och osäkerhet). Kan snabba förändringar vara det nya normala i det moderna samhället?
Karl Marx (1818-1883) (konflikt teoretiker)
Huvudfokus på utvecklingen av kapitalism och intressekonflikten mellan kapitalister (styrandeklass som äger kapitalet/resurser) och arbetare (som säljer sitt arbete och får lön men äger inget kapital och får inga avkastningar).
Industriarbetarklass = proletariatet.
Nytt samhälle utan klass kan göras genom att arbetarklassen gör revolution, för att uppnå kommunism (gemensamt ägande, inga klasser dvs inga ojämlikheter där minoritet skulle äga hela kapitalet).
Hans arbete kan delas in i två delar: historisk analys och prognos för framtiden.
En historisk analys: Beskrivningen av historien om vad som har hänt förr. Men det är inte bara beskrivningar utan även många analyser och teorier om hur samhället förändras.
- Historiematerialism innebär att det är de materiella förutsättningarna (hur mycket pengar du har) som formar ideerna hos individer och samhällets produktionssät skapar de ideal och normer som vi lever under.
- Dialektik innebär att all historia handlar om klasskonflikter. Tex: slav-slavägare, bönder-adel, arbetare-kapitalister. Då han ansåg att det är genom konflikterna mellan vissa grupper som leder till förändring. Arbetare och kapitalister har helt olika intressen, då uppstår det en intressekonflikt. Arbetarna vill ha så hög lön som möjligt och kapitalisterna vill ge så låg lön som möjligt för att öka avkastningen på kapitalet.
Alienation: Betyder förfrämligande eller göra främmande för. Marx använde detta begrepp för att beskriva hur arbetarna industrialiserades och man gick ifrån att skapa saker själva och följa hela processen till att endast göra en liten del av ett stort arbete. Detta resulterade i att man förlorade kontroll och känsla av arbetet.
Kapitalackumulation: Innebär att den rikaste procenten blir alltid rikare och makten förskjuts från dem halvrika till dem jätterika genom industrialiseringen( innan fanns det inte fabriker). Fabriksägarna blev väldigt rika, vilket skapade en obalans i samhället.
prognos om framtiden: Marx hade predestination om att kapitalismen i framtiden skulle övergå och omvandlas till ett kommunistisk samhälle. Vilket innebär att vinsterna av produktionen delas lika.
Max Weber (1864-1920)
Webers analys av kapitalismen är att titta på varför kapitalismen utvecklades just i västvärlden, tex menade han genom religionen. Protestantismens etik, ideal hjälpte till tex sparsamhet, framgångsidé där framgång i jordelivet skulle innebära att jag är utvald av Gud att komma till himmelriket. Arbetsamhet i det världsliga livet ger belöning i det himmelska. Kapitalackumulering men att leva enkelt.
Hur formar människan samhället?
Social handling – att förstå meningen bakom socialt handlande. Vad har människor för motiv för deras handlande men inte på psykologisk individualistiskt sätt utan utifrån samhälle.
Detta kan göras genom idealtyper = rena/ensidiga modeller som kan göra oss medvetna och att vi kan förstå ett socialt fenomen, tex terroristgrupp. Trots att ideologiskt kan de särskilja sig, bortser man från det och ser istället på likheterna.
Moderna samhället förändrar handlingsmönster och påverkar människors värderingar, synsätt och ageranden.
Från tradition - rationalitet= individen avgör vilka medel som ska användas och vad som är målet. Samtidigt som individen är medveten om sina värderingar och konsekvenserna av dennes handling.
Rationsalisering - leder till att sociala livet organiseras i enlighet med effektivitetsprinciper och med utgångspunkt i teknisk kunskap. För att göra saker så effektivt som möjligt.
Järnbur- Man blir fångad i en järnbur om rationaliseringen och byråkratins konsekvenser dras för långt.
Makt är sannolikhet att du ska få din vilja igenom i en social relation trots motstånd från andra. Tre olika typer av auktoritet: traditionell, karismatiskt, rationell/legal (se Makt och genus).
George Herbert Mead
Symbolisk interaktionism = Fokus på språk som gör det möjligt för oss att bli självmedvetna, både som individer men även hur andra uppfattar oss. Symboler är viktig fenomen (som något annat, tex ring kan betyda kärlek/union men också fångenskap/ångest) tex ord men också icke-verbala gester (vinka). Fokus på mellanmänskliga interaktionen och hur vi använder dem för att förstå vad andra säger och gör. Oftast tittar man på hur vi människor kommunicerar i vardaglig kontext. Weber säger att sociala strukturer skapas genom individuella handlingar/interaktioner. Hochschild undersökning av flygvärdinnors beteende “att le stort”, där emotionella arbetet är nyckel i tjänstebaserade yrken. Leendet var påklistrat, det kom inte från dem.
Socialt jag är inte biologiskt given, hävdar Mead, utan är att produceras under interaktionsprocesser.
Ervin Goffman
Social interaktionism = intresserad av micronivå. Hur människor skapar mönster och självbilder i möten med andra. Använde sig av teatermetaforen, roller (biologiska och något man födds i (kön och etnicitet) samt förvärvade roller (akademiker, anställd)), scen (främre och bakre region tex i en restaurang), publik (intrycksstyrning ex är ungdomar blyga eller populära).
Stigma är också något han undersökte, hur fysiska drag/funktionsnedsättning, karaktärsdrag (missbrukare) och grupptillhörighet (arbetarklass) kan påverka individens sociala interaktion i samhället.
Talcot Parson
Strukturfunktionalism = trotts individualismen kan samhället hållas samman genom att dess moraliska regler blir en positiv del i människans liv. Socialisationsprocesser har blivit internaliserade dvs inuti oss själva likaså som utanför.
Anthony Giddens
Strukturteorin = Ett alternativt sätt att se på struktur och handling. Vi behöver strukturer för att kunna utföra handlingar. Exempel språket. Utan någon form av struktur som alla förhåll sig och kände om till skulle inte språket vara begripligt. Individen har kontroll över sina handlingar men kan omöjligt överblicka alla dess följder.
Eric Olin Wright
Utgick ifrån marxistiska klassteorin. Ett försök att förena Marx och Weber.
Istället för ägande - Kontroll över de ekonomiska resurserna. - kontroll över investeringar och kapital. -kontroll över mark, fabriker, kontor. - kontroll över arbetskraften. Klasspositionen (och tillgången till kontroll) bestäms av relationen till auktoritet samt innehav av färdigheter och expertkunskaper. Ex mellanchef som säljer sin arbetskraft och äger inte kapitalet men är nära auktoritet eller specialist inom apputveckling som kan kräva mycket kapital för att sälja sin arbetstid.
Se tema 4, social skikt
Paul Willis
Learning to labour (Fostran till lönearbete) = Utgår från att arbetarklassbarn får arbetarklassjobb. Visade att ojämlikheter är kopplade till utbildningssystem. Pojkarna kände sig inte underlägsna utan skapade egen överlägsen gruppidentitet. De genomskådade medelklass norm att hårt arbete och disciplin skulle ge de god framtid utan kände att de, trots utbildning, inte skulle få samma sociala rörlighet.
Basil Bernstein
Samhällsklass och språkanvändning, utgår från att vi använder oss av ett språk från vår klass. Svårt att föra sig från en klass till en annan då sättet man pratar och för sig avslöjar ens bakgrund.
Beverly Skeggs
Pierre Bourdieu
Michel Foucault
Pierre Bourdieu
Kapitalbegrepp, se Makt och genus
Beverly Skeggs
Respektabilitet, disidentifiering, subjektpositionering, legitimitet och feminitet, se Makt och genus
Michel Foucault
Makt på individnivå, se Makt och genus
Hodkinson & Sparkes
Gideon Arulmani
Anita Ratman
Hodkinson & Sparkes
Tekniskt rationella karriärbeslut och pragmatiskt rationella beslut. Karriärsteori med tre integrerade dimensioner (handlingshorisonter, beslutsprocesser och longitudinell karriärsutveckling). Se Careership & Livelihood
Gideon Arulmani
Livelihood och vägledning, community, se Careership & Livelihood
Anita Ratman
Livelihood, se Careership & Livelihood
Beskriv Meads forskning kring hur människan utvecklar självmedvetenhet.
Mead intresserade sig för de faser barn går igenom under sin utveckling med specifikt fokus på hur barn lär sig att använda begreppen “jag” och “mig”. Alltså hur självmedvetenhet utvecklas .
Jagets utveckling
Vårt sociala jag (Me)uppstår när barnet utvecklat förmågan att se sig själv som andra ser hen. Då kan barnet också börja ha inre samtal mellan sitt I & Me. Detta är uppkomsten av den inre dialog/de tankar vi har huvudet.
Från början är vi rena medvetanden som inte är medvetna om oss själva. Detta kallar Mead för våra icke-socialiserade ”Jag”. Utifrån denna plats upplever vi spontana behov och önskningar. Vi handlar på impuls. Ett spädbarn skriker när det känner något i kroppen. Med tiden lär vi oss prata och sätta ord på de olika sensationerna för att få specifika behov och önskningar tillfredsställda. ”Jag är hungrig”.
Utifrån denna utvecklingsnivå på vår väg att bli sociala varelser börjar vi härma andra genom lek. Alltså ren imitation. Vi snickrar med vår leksakshammare efter att vi sett en förälder sätt upp en hylla. Vi sminkar, parfymerar och klipper våra dockor efter att vi sett någon göra sig klar inför en middag.
Runt 4-5 års åldern börjar vi kunna leka genom att ta roller (rolltagande). Vi leker Mamma, Pappa, Barn och Härmar och retar varandras personligheter och drag. Vi börjar förstå hur det är att vara i någon annans kläder men även att andra har uppfattningar om oss precis som vi har det om dom. Vi förstår att det finns ett ”mig” alltså ett utifrån perspektiv på en själv (socialt jag) samtidigt som det finns ett ”jag”. Att kunna skilja på dessa två innebär uppkomsten av självmedvetenhet. Dialog mellan ”Jag” och ”Mig” är också det som Mead säger är tänkande.
Härnäst i ca 8-9 års åldern börjar barn utveckla ett mer systematiskt tänkande då de börjar kunna förstå de normer, värderingar och moral som efterlevs i deras sociala sammanhang. Vilket kan ses som existensen av en ”generaliserade andra” De kan nu förstå regler och konsekvenserna av att fuska. Alltså rättvisa och deltagande på lika villkor och därmed kan de delta i mer organiserade lekar.
Samhället normer och värderingar formar varje individs självuppfattning. Därav är individen identitet vare sig privat, personlig eller statisk. Då vår omgivning ändras ändras vi. För att första oss själva måste vi förstå det omgivande samhället och sammanhanget.
