Tema 2, Aktör och struktur

Question 1

Aktör och aktörsperspektivet

Answer 1

Aktör = människan som utför något.
Jaget är en social skapelse som är uppbyggd av rad olika relationer och interaktioner med andra.
Att det finns inget utanför som påverkar utan det är individen som styr.
Kritiken har varit att det finns andra drivkrafter som påverkar personens val, tex personen horisont (H&S) eller ärvd kapital (Bourdieu).

Question 2

Samhällsanalytiska nivåer:
Macro, micro och meso

Answer 2

Microsociologi
- innefattar studierna av vardagliga beteenden som kan ses när människor möts ansikte mot ansikte. Dessa studier ger inblick i hur saker fungerar i praktiken t.ex. på ett företag.

Macrosociologi
- innefattar studierna och analysen av storskaliga sociala strukturer och långsiktiga förändringsprocesser som styr människornas sätt att leva sina liv. Dessa är t.ex. politiska situationen, utbildningssystemet, samhällets lagar och regler samt den globala infrastrukturen.

Mesosociologin
- Denna analysnivå studerar människor i deras vardagsliv. I deras familjer, sociala grupper, lokala gemenskaper och bostadsområden. På denna nivå kan både macro- och microsociologiska fenomen och deras inverka och samverka studeras. Till exempel vad följderna blir av en finanskris eller skolnedläggning

Question 3

Strukturperspektivet

Answer 3

Samhället är gjord av olika delar som relaterar till varandra och kräver balans och ordning.
Människan följer vissa mönster, normer och det är det som utformar samhället.
Kritiken är att om det är struktur som styr så är det redan förbestämt för människan och då förlorar människan makten av egna val.

Question 4

Social interaktion

Answer 4

Se Goffman ovan.
Definieras som “ människors handlingar i relation till och reaktioner på varandras aktiviteter.
Det finns tre grenar man studerar kring detta. 1. studier av vardagslivet: Att våra vardagsrutiner och vår konstanta interaktion med andra ger struktur och form åt det vi gör.
2. Studier av det dagliga livet: Hur människor använder sin kreativitet för att skapa sin sociala verklighet. Då även om vi har mycket gemensamt så uppfattar vi verkligheten olika.
3. Studier av vardagslivet kastar ljus över större sociala institutioner. Då alla institutioner bygger på de mönster sociala interaktioner som människor deltar i dagligen.

Question 5

Identitet

Answer 5

Identitet är något man gör, inte något man får. Tre aspekter av identitet:
- Individuell/personlig identitet: Individen känner sig speciell/unik.
- Kollektiv/social identitet: Likheterna framhävs. Gruppsolidaritet.
- Förkroppsligad identitet: Vår identitet är inte något fast och oförändring, utan ständigt formas och omformas av våra interaktioner med världen.

Question 6

Primära identiteter

Answer 6

Skapas tidigt i livet såsom kön, etnicitet och ibland funktionshinder.

Question 7

Sekundära identiteter

Answer 7

Utvecklas ur de primära. Inbegriper sociala roller och förvärvade positioner.

Question 8

Kommunikation

Answer 8

Verbal och icke verbal. Icke verbal = 55% av vårt budskap är kroppsspråk, tonläge 38% och kommunikation 7 %

Question 9

Hänsynsfull ouppmärksamhet (Goffman)

Answer 9

Hänsynsfull ouppmärksamhet (Goffman), man noterar varandra men uppmärksammar inte den andre (i bussen, se folk på gatan).

Forskning säger att hälften av det vi kommunicerar är ickeverbalt i form av kroppsspråk. Resten är hur vi låter och bara en liten del är det vi säger i ord.

Question 10

Etnometodologi (Harold Garfinkel)

Answer 10

Det systematiska studiet av de metoder som “de infödda” (medlemmarna i ett samhälle) använder för att konstruera sina sociala världar. Etnometodologer försöker visa exakt hur det går till när social fakta skapas av samhällets medlemmar och så småningom börjar uppfattas som ting. Studerar etnometoder; de metoder som helt vanliga människor använder för att förstå vad andra gör och säger.

Question 11

Ofokuserad interaktion

Answer 11

När människor visar att de är medvetna om en annan persons närvaro.

Question 12

Fokuserad interaktion

Answer 12

När individer ägnar direkt uppmärksamhet åt vad andra säger och gör. Kallas möte.

Question 13

Intrycksstyrning

Answer 13

Man beter sig och klär sig medvetet annorlunda beroende på vilket socialt sammanhang man interagerar i.

Question 14

Roller

Answer 14

socialt definierade förväntningar som en person med en viss statusposition eller social ställning försöker leva upp till.

Question 15

Scenen.

Answer 15

Den främre regionen: är sannolikt vad vi vill visa för världen. Det är oftast här vi spelar en
roll och uppträder för att göra ett gott intryck. Det är vad vi vill presentera när vi kanske
befinner oss i miljöer med människor vi inte är helt bekväma med ännu, alltså människor v
inte känner.

Den bakre regionen: är där vi inte behöver spela en roll eller övertyga andra om vem du är.
Oftast i miljön i ditt eget hem, där du är accepterad, människor du är bekväm med.

Question 16

Stigma

Answer 16

“En tillskrivning som svartmålar eller diskrediterar den andre och denna tillskrivning betraktas som om den tillhörde den andre (den ÄR sådan)”.

Tre aspekter av stigma:
1. Kropp (utseende)
2. Karaktär- hur man definieras av andra som människa
3. Kategoritillhörighet- olika former av grupptillhörighet.

Question 17

Tillskriven position

Answer 17

Tilldelad på biologiska grunder som etnicitet, kön och ålder.

Question 18

Förvärvad position

Answer 18

Uppnår individen av egen kraft. Till exempel Akademiker, läkare eller lärare.

Question 19

Överordnad status

Answer 19

Alla samhällen har vissa positioner som värderas högre och dessa blir avgörande för en persons sammantagna sociala ställning eller position.

Question 20

Personliga zoner (Edward T Hall)

Answer 20

Västerländsk perspektiv. Indelade i 4 zoner (intima, personliga, sociala och offentliga).
Temporära ickesocialt beteende (att man medvetet undviker socialinteraktion). Tex vid långt pendlandet.

Question 21

Interaktionsvandalism

Answer 21

Beskriver sådana fall där en underordnad person bryter mot tysta överenskommelser som människor med större makt gynnas av.

Question 22

Netikett

Answer 22

Regler som instruerar hur interaktionen bör se ut mellan människor i den digitala världen.

Question 23

Symbolisk interaktionism (Mead)

Answer 23

Kärnan är att vi interagerar med varandra med hjälp av gester, med verbala och icke verbala. Symboler kan vara olika tex en ring kan betyda kärlek, tillit men också ångest och fångenskap.

Människorna är medvetna om sin egen identitet i interaktion med andra, tex inom den socialisations agenter som primära (familjen) och sekundära (vänner, skolan, arbetsplatsen osv). Mead särskiljer jag:et och mig:et så att mig:et är självmedveten identitet som skapas i interaktionen med andra, inom de sociala normer och som anpassas efter de förutsättningar medan jag:et är kreativ, icke-reflekterande, instinktiv.
I interaktion med den sociala gemenskapen (generaliserade andra), dess normer, värdering och förväntningar, påverkas vi av dem och vi skapar ”roller” som matchar dessa förväntningar. Som syv måste vi vara medvetna vilka generaliserade andra det finns som kan påverka individens val.

Question 24

Könssocialisation

Answer 24

barnet att könet har ett atomisk skillnad. Förväntningar på pojke resp. Flicka.

Genus är ett socialt konstruerat kön. Hur vi förväntas vara beroende på könet. Normer och förväntningar. Skiljs från biologiska skillnader
Det manliga könet är överordnat kvinnan. (feministiskt teori)

Question 25

Socialisationsagenter

Answer 25

Primär socialisation – kulturell inlärning, familjen
Sekundär - kompisar, skolan, media, arbetslivet

Question 26

Kohort

Answer 26

Årskull

Question 27

Intersektionalitet (Crenshaw)

Answer 27

(korsning) man väger in olika perspektiv vid analys som uppmärksammar hur relation av överordning och underordning skapas och upprätthålls i samband med ras/etnicitet, kön/genom, funktionsvarianter, klass, ålder, sexualitet och religion.
Tex feminist storyn : en mörkhyad kvinna har det ”tuffare” än en vit. För hon bedöms både utifrån kön och etnicitet.