systematik Flashcards
Definitioner av liv: finns olika definitioner men allt som lever är organismer. Tecken på liv kan vara:
celler
ämnesomsättning
tillväxt
förökning
livets kontinuitet
det som lever kan dö
arvsmassa (dna och rna). gör evolution möjlig.
Elevers svårigheter med att definiera liv och
didaktiska val för att underlätta deras lärande
Att identifiera liv kan vara svårt för unga elever eftersom de inte känner till tecken på liv, förutom kanske om något andas eller kan äta. Då kan man presentera kriterierna ovan och ta vitlök som ex. Är vitlök levande? Har den varit liten sedan vuxit sig större? (tillväxt). Kan vitlöken föröka sig? Ja (förökning).
Några exempel på definitioner av artbegreppet
och motivering till att flera definitioner finns
parallellt.
Den vanligaste definitionen av begreppet är “fertil avkomma”. Två individer tillhör samma art om de kan få fertil avkomma. Beroende på personens fokus och behov av definitionen kan idén om artkonceptet vara olika.
Morfologisk definition: grupper av individer som morfologiskt liknar varandra och morfologiskt skiljer sig från andra sådana grupper.
Evolution Definitionen: är en enda linje av förfäder-nedstigande populationer av organismer som bibehåller sin identitet från andra sådana linjer [i rum och tid] och som har sina egna evolutionära tendenser och historiska öde.
Tre domäner, varav ett indelas i riken. Exempel
på samtliga nivåer (domäner, riken, arter).
Domäner:
Bakterier exempelvis äkta bakterier eller blågröna alger. Finns bland annat i människan.
Arkeér exempelvis metanbakterier/ saltbakterier och lever i extrema miljöer som vulkaner. (dessa har ingen cellkärna)
Eukaryoter exempel: djur, växter, svampar, protister = encelliga organismer, samt fler (alla med cellkärna).
Riken: Svampriket, djurriket, växtriket.
Arter: exempelvis vitsippa, människan, lejon etc..
Virus
Räknas inte till en livsform eftersom den saknar celler och inte kan reproducera sig själv. DNA eller RNA finns istället i en protein kapsel. Viruset kan “kapa” en cell i exempelvis människan som sedan reproducerar cellens arvsmassa, på så sätt sprids den.
Särskiljande karaktärer för växter, djur och
svampar
Djur - Heterotrof = måste äta, kan inte tillverka egen näring. Flercellig eukaryot. Vanligt med sexuell förökning. Kan reagera på omgivning med hjälp av sinnesorgan (muskelceller, nervceller)
Växter - Autotrofer = producenter, tillverkar egen näring via Fotosyntes. Förökar sig med antingen sporer eller frön.
Svampar: Heterotrofer. Ingen fotosyntes (undantag lavar). Förökar sig med sporer.
Utmärkande karaktärer för växter och indelning
av viktiga grupper inom växtriket (mossor,
ormbunksväxter, kärlväxter).
Utmärkande för växter är att det sker en fotosyntes vatten+solljus+koldioxid= syre, glukos.
Sporväxter: Mossor - inga rötter/kärl. Har ofta stam och blad, tar oftast upp vatten genom porer. Ormbunkar - stam,blad,rot, har ledningsvävnad i form av kärl, har en hona och hane (ståndare och pistill)
Fröväxter: Har ledningsvävnad, stam, blad, rot samt blommor med frön. Pistill (honorgan) och ståndare (hanorgan) innehåller pollen. Befruktas via vinden eller pollinerare.
Gömfröiga - gömmer frön i blomma (fruktämne)
Nakenfröiga - frön utanpå, som exempelvis granen.
Enhjärtbladiga - parallellnerviga, som exempelvis liljekonvalj.
Tvåhjärtbladiga - fjädernerviga, exempelvis pelargon.
Livscykler hos olika typer av växter och djur med
exempel.
Växter: De grundläggande stadierna i en växts livscykel är frögroddning, plantbildning, tillväxt, utveckling och differentiering som leder till en mogen växt, pollinering och befruktning samt bildandet av frukt och frön. Ex en liljekonvalj- stadierna frö, grodd, tillväxt, fortplantning, pollinering och fröspridning.
Djur: ex fjäril- ägg, larv, puppa, vuxen fjäril.
Födelse, tillväxt, fortplantning och död utgör de fyra stadierna i alla djurs livscykel. Även om dessa stadier är gemensamma för alla djur, varierar de avsevärt mellan olika arter. Till exempel föds insekter, fåglar och reptiler ur ett ägg, medan däggdjur utvecklas som embryon inuti mammans kropp.
Lavarnas speciella konstruktion.
Större delen av lavens tallyta består av svamptrådar som kallas medulla. Den består av svampceller som är löst packade i mitten av lavens tallyta, har tunna cellväggar och är trådliknande. Resultatet är en bomullsliknande massa under den yttre hjärnbarken. Saknar stam och blad, har bål (skorp-, blad- eller busklav). Samexistens mellan alg och svamp.
Linnés namngivningssystem med familj, släkt och art
Binomial nomenklatur. Varje art får ett tvådelat namn där släkt och arten ingår.
Skillnader mellan bakterie-, växt- och djurceller.
Växtceller och djurceller har kärnor medan bakterieceller inte har någon cellkärna. Bakterier är encelliga organismer, de är prokaryoter, medan växter och djur är flercelliga, eukaryoter. Växtcellen har kloroplaster, vakuoler och en hård cellvägg.
