Människan Flashcards
Vad utmärker ett organ respektive ett organsystem?
Ett organsystem består av flera organ som samverkar för att lösa viss uppgift/funktion. Varje organ ansvarar för en del av helheten. Hjärta, njurar och lungor är exempel på organ. Exempel på organsystem är nervsystemet och urinvägssystemet.
Vilka organ- organsystem har vi för att:
Ta upp och ge kroppen näring och energi? Matspjälkningssystemet.
Ta upp syre och avge koldioxid? Andningssystemet, lungorna är en stor del.
Transportera näring, gaser, avfallsprodukter, hormoner mm i kroppen? Cirkulationssystemet.
Ta emot intryck och reagera på omgivningen? Centrala nervsystemet, vår hjärna.
Föröka oss? Manliga och kvinnliga könskörtlarna (testiklar-spermier respektive äggstockar).
Röra oss? Muskelsystemet.
Försvara oss? Immunsystemet.
Likheter och skillnader mellan människan och
andra djur
Olikheter: hjärnan, språket och handen har gett oss en fördel framför andra djur.
Likheter: samma organ och organsystem
Matspjälkning
Exempelvis matspjälkningssystemet
Mun- sönderdelar
Matstrupe- transporterar
Magsäck- sönderdelar
Tolvfingertarm- neutraliserar, tillför enzymer
Tunntarm- sönderdelar, tar upp näring
Tjocktarm- tar upp vatten
Ändtarm- lagrar bajs
organsystem
Ett organsystem består av flera organ som samverkar för att lösa viss uppgift/funktion. Varje organ ansvarar för en del av helheten.
andning
Andningsapparaten består av näsan, munnen, svalget, struphuvudet, luftstrupen, luftrören och lungorna.
varför andas vi
Vi behöver syre för att överleva. Syre behövs i cellandningen för att cellerna ska kunna få energi ur det vi äter.
hur styrs andningen
Andningen styrs automatiskt (av hjärnan). Den känner igen koldioxidhalten i blodet. Du andas mer om innehållet av koldioxid i blodet ökar.
Skelett- och muskelsystemet
Muskelsystemet är ett organsystem som består av skelettmuskulatur, mjuk muskulatur och hjärtmuskulatur. Det möjliggör förflyttning av kroppen, upprätthåller hållning och cirkulerar blod genom hela kroppen
blodcirkulationens organ
Hjärtat: Pumpar blodet ut i kroppen, stora kretsloppet, lungorna och lilla kretsloppet
Består av muskelvävnad, är knytnävsstor
Har fyra rum: förmak och kammare
Har en egen rytm, kan påverkas av nervsystemet, (automatiskt) hög CO2-halt, stress och droger
Blodkärlen: Artärer (leder blodet från hjärtat , från kammare. Vener (leder blodet till hjärtat, till förmak). Kapillärer (blodkärl där gasutbyte mm sker, förbinder artärer med vener).
I lilla kretsloppet pumpas blodet till och från lungorna.
I stora kretsloppet pumpas blodet runt till hela kroppen och tillbaka till hjärtat igen.
sinnena- lukt och smak
Lukt- och smaksinnet är försedda med sinnesceller vars receptorer kan förenas med ämnen som de passar ihop med. När en molekyl binds till en passande receptor förändras jonflödet genom sinnescellernas membran. På så sätt altras en nervimpuls som leds till CNS.
Skillnaden mellan lukt och smak- luktorgan registrerar ämnen som sprids med luft eller vatten. Smakorgan registrerar ämnen som finns i material som organet får direktkontakt med
I smaklökarna sitter små smaknerver som skickar signaler till hjärnan så att man uppfattar smaken av det man äter, och till spottkörtlarna så att de börjar producera saliv. 5 primära smaker, sött, salt, surt, beskt och umami.
sinnena- känsel
Känselkroppar i huden känner av förändringar i omgivningen. De skickar signaler till hjärnan som registrerar dem i känselcentrum. Då blir vi medvetna.
sinnena: syn
Bakom pupillen sitter sitter den genomskinliga linsen.
Linsen gör att vi ser skarpt oavsett avstånd.
Pupillen är “hålet” som bildas av regnbågshinnan och släpper in ljuset i ögat.
Hornhinnan är ögats yttre gräns och släpper in/bryter ljuset. Ögats fönster.
Regnbågshinnan reglerar ljusinsläppet.
Glaskroppen är en geleliknande vätska som fyller ögat och ger den stadga.
Näthinnan innehåller synsinnescellerna med tappar(färgseende, flest i gula fläcken) och stavar( vanligast, ljus – mörker).
Blinda fläcken – där lämnar synnerven ögat och signaler går genom synnerven till hjärnan.
sinnena: hörsel
Ytteröra:
Hörselgång: här går ljudvågorna vidare till trumhinnan
Mellanöra, hörselben
Hörselben är tre små benbitar(hammare, städ och stigbygel) i mellanörat som tar emot vibrationerna och skickar dem vidare in i snäckan. Kontakt med svalget.
Innerörat
Innerörat består av hörselsnäckan som har sinnesceller. Vätskefyllt. Skickar signal till stora hjärnan.
hur kan vi höra
När ljudvågor rör sig genom luften och kommer fram till örat fortsätter de in i örats öppning. Sedan rör sig ljudvågorna genom hörselgången till trumhinnan. Ljudvågorna gör att trumhinnan börjar vibrera. Vibrationerna förs vidare till hörselbenen och sedan till hörselsnäckan. Inne i snäckan sitter mängder av små hörselceller. Det är i hörselcellerna som ljudvågor omvandlas till nervsignaler. Nervsignalerna skickas sedan med hörselnerverna till hjärnan. Där tolkas signalerna som ljud.
