ekologi Flashcards
Ekosystem
Ett område där abiotiska(klimatet) och biotiska(växter,djur,bakterier) delar samspelar. Ekologi handlar om hur organismer samverkar med andra organismer, samt hur organismer påverkar/påverkas av sin miljö.
miljö
levande och icke-levande delar av omgivningen.
Organismer
är allt levande (växter, djur, bakterier,svampar).
3 trofinivåer med exempel från olika miljöer, såväl på land som i vatten
Trofinivåer handlar om hur grupper får sina behov tillgodosedda. Trofi betyder näring.
De gröna växterna, producenterna, är 1:a trofinivån. Genom fotosyntesen binds luftens kol och vatten till organiskt kol, i form av socker. Under processen bildas syre.
På 2:a trofinivån finns växtätarna som också kallas förstahandskonsumenter. Därefter har vi andrahandskonsumenter, köttätare som också äter andra konsumenter.
På 3:e trofinivån har vi toppkonsumenterna som är rovdjur och äter andrahandskonsumenterna.
Slutligen har vi nedbrytare som är avgörande för att kretsloppet ska slutas. Nedbrytare bryter ned döda växter och djur, sedan omvandlar de till näringsämnen, som kan då återbörja kretsloppet igen med producenterna.
Ekosystem (näringsväv) i sjön
Producenter- vattenväxter eller växtplankton
Konsumenter- primärkonsument (djurplankton) och sekundärkonsument (småfisk)
Toppkonsumenter- rovfisk
Nedbrytare- bakterier
Näringskedja
Med näringskedja menas hur näringsämnen sprids och omvandlas igenom en kedja av organismer som äter och/eller äts av varandra i ett ekosystem.
Näringsväv
Om flera kedjor hänger ihop och påverkar varandra så brukar de beskrivas med hjälp av en näringsväv.
Näringspyramid
En näringspyramid som visar hur biomassan (energi) fördelas på olika trofiska nivåer (näringsnivåer) i ett ekosystem. Den visar också hur många det finns av varje sort i en näringskedja, eller ett helt ekosystem. Det visar även hur energi överförs från producenter till konsumenter uppåt i näringskedjan samtidigt som energin går förlorad i varje steg.
Didaktiska svårigheter med representationerna väv, kedja och pyramid, samt hur dessa kan övervinnas
Näringsväven har visat att elever har svårt för att tolka pilarna. Det ömsesidiga beroendet av relationer och energiflödet i ekosystem är viktiga biologiska begrepp som elever ofta har svårt att förstå. Barn kan också ha svårt för att förstå VAD det är som går vidare.
Hur kan vi hjälpa eleven? För att kanske minska chansen för förvirring kan det vara bra att först visa ett kretslopp för energi och sedan materia, innan de läggs in i samma bild. Att eleverna själva får fundera och rita ut pilarna kan också underlätta när de ska förstå innebörden och hur det hänger ihop.
Barn kan ha svårt att särskilja näringskedja och näringsväv men då kan man förklara begreppet näringskedja först(består av en kedja) och sedan att ett näringsväv består av flera näringskedjor, och då kallas det för näringsväv.
Barn kan ha svårt att förstå varför energin minskar i varje steg av näringspyramiden och hur energin tar sig runt. Varför finns det bara max fem steg i näringspyramiden? För att 90% av energin försvinner i varje steg. En näringspyramid beskriver hur energin överförs och fördelas mellan organismer. Den visar också hur många det finns av varje sort i en näringskedja, eller ett helt ekosystem. Antalet organismer minskar för varje steg uppåt i pyramiden, det finns alltså betydligt färre toppkonsumenter än producenter.
Svårt för elever att förstå: Vad är det som går runt i kretsloppet? Vilken riktning har pilarna i näringsväven och i näringskedjan? Vad visar pilarna i näringsväven och näringskedjan? Hur ska man börja med att introducera detta och varför? Hur ska man introducera energi och materia?
Behovet av energi och materia hos alla organismer och hur detta behov täcks i olika grupper
Vad är näring och varför behöver vi näringsämnen? Näring är energi och byggstenar som organismer behöver för att leva, växa och fortplanta sig.
Producenter använder energi från solen för att producera sin egen föda i form av glukos, och sedan äts producenter av primärkonsumenter som i sin tur äts av sekundärkonsumenter, och de äts av toppkonsumenter, så flödar energin från en trofisk nivå i näringskedjan, till nästa.
Energi flödar rakt genom ekosystemet; den förloras som värme vid varje steg, men den återvinns aldrig. Materia återvinns och försvinner inte från ekosystemet. Växterna kan ta vara på energin från solen och bilda energirika ämnen (socker/kolhydrat) av vatten och koldioxid.
Fotosyntesen producerar kolhydrat/socker. Socker tillgodoser växtens behov både av energi och materia. Socker kan användas av växten antingen som energikälla eller till uppbyggnad/materia.
Energi flödar och materia återvinns i ekosystem, med solen som den primära energikällan. Växter, som är primärproducenter, omvandlar solljus till energilagrande biomolekyler. Konsumenter, som djur, får energi genom att äta växter eller andra djur. Nedbrytare bryter ner döda organismer och återvinner materia och näringsämnen.
Näringsämnenas kretslopp och energins flöde
Energin flödar genom ekosystemet, in som solenergi och ut i form av värme, medan näringen cirkulerar i ett kretslopp.
Biogeokemiska cykler som är viktiga för levande organismer inkluderar vatten-, kol-, kväve-, fosfor- och svavelcyklerna. Även om varje grundämne tar sin egen väg, cirkulerar alla dessa viktiga kemiska näringsämnen genom biosfären och rör sig mellan de biotiska - levande - och abiotiska - icke-levande - världarna och från en levande organism till en annan.
Fotosyntes
Fotosyntes: ett sätt att lagra energi från solen. Koldioxid+vatten+solljus= socker och syre. Detta är fotosyntes. Det är bara gröna växter, alger, cyanobakterier och några andra bakterier som har fotosyntes. Därför kallas de producenter.
Fotosyntesen driver förflyttningen av materia, eller atomer, mellan organismer och miljön. Fotosyntetiserande organismer tar upp och använder koldioxid och vatten från luften och jorden.
Fotosyntetiska organismer släpper ut syre i luften. Organismer i hela ekosystemet använder detta syre för att andas. Fotosyntetiska organismer producerar socker, som blir en del av organismens biomassa. När den fotosyntetiska organismen äts ger dess biomassa materia och energi till den organism som äter den.
Cellandning
Cellandning är som fotosyntesen baklänges. Sockret och syret bryts ner i cellerna och bildas till vatten, koldioxid och energi. Cellandning är alla levande cellers process för att utvinna den energi de fått genom fotosyntes eller mat. Fotosyntes finns bara hos växter och vissa bakterier men cellandning finns hos allt levande. Syftet med cellandningen är enkelt: den förser cellerna med den energi de behöver för att fungera.
Kolatomernas (förenklade) kretslopp. Människans påverkan på detta
Kol kommer in i atmosfären via koldioxid. Koldioxid absorberas och används som energi. Kolföreningar kommer in i näringskedjan. Kol återgår till atmosfären via nedbrytning. Kolcykeln upprepas. Människan spelar en avgörande roll för att antingen stödja eller störa stegen i kolcykeln. Förhöjda nivåer i atmosfären rubbar planetens jämna kolbalans. På grund av mänsklig aktivitet är koldioxidutsläppen tyvärr rekordhöga. De ökade utsläppen beror till stor del på vår användning av fossila bränslen för energiändamål och avverkningen av stora skogar som tar upp kol från atmosfären.
Vattnets kretslopp. Jordens vattenreserver
Vatten cirkulerar i ett ständigt kretslopp som drivs av solens energi. Solen värmer vattnet i våra hav, sjöar, vattendrag och i marken. När det avdunstade vattnet stiger upp i atmosfären kyls det ner, kondenserar, och bildar moln. När molnen så småningom blir mättade börjar det regna och vattnet återförs till jordytan.
Havet står för ca 97 % av de globala vattenreserverna, medan endast ca 3 % är tillgängligt som sötvatten, varav den största delen i form av glaciärer och istäcken och en liten del som grundvatten och andra sötvattenresurser.
