Synapser och potentialer Flashcards

1
Q

Vilka olika sorters neuron har vi?

A

Multipolära, bipolära, pseudounipolära

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur är nervcellerna anordnade i PNS?

A

I ganglion eller plexan där axonen bildar nerver.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur är nervcellerna anordnade i CNS?

A

De ligger i cortex cerebri, grå substans i ryggmärgen samt i nuclei och axonen bildar olika sorters förbindelser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad består CNS av?

A

Hjärnan och ryggmärgen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad består PNS av?

A

Kranial-, spinal-, och perifera nerver som konsulterar impulser från och till CNS.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är ANS?

A

Autonoma delar av CNS och PNS. Efferenta, ofrivilliga motorinnerveringar av glattmuskulatur, hjärtats konduktionssystem, körtlar och lite sensorisk internering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka divisioner av ANS har vi?

A
  • Sympatisk division
  • Parasympatisk division
  • Enterisk division
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka stödjeceller har vi i PNS och vad är deras funktion?

A
  • Schwannceller ger myelin (ett segment) och omger nakna fibrer med cytoplasma
  • Satellitceller är periferins astrocyter, dvs har alla möjliga uppgifter.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka stödjeceller har vi i CNS?

A

Gliaceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är astrocyternas funktioner?

A
  • Tätning och barriärer
  • Reglerar extracellulär jonkoncentration
  • Metabol reglering
  • Omsättning och återupptag av neurotransmittorer
  • Påverkar synaptisk transmission
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är oligodendrocyternas funktion?

A
  • Ger myelin (flera segment)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är mikroglia och vad har de för funktion?

A
  • De kommer från hematopoetiska stamceller

* De fungerar som makrofager i princip, tar bort avfall och farligheter samt utsöndrar cytokiner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är ependymcellernas funktion?

A
  • Bekläder ventriklarna och canalis vertebralis

* De i plexus choroideus producerar likvor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är gliala stamceller?

A
  • Finns utspridda i CNS, kan bli glia eller ibland neuron.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är interneuronens funktion?

A
  • Finns intercalated mellan neuron och mediterar synapser

* Ger flexibilitet och negativ feedback

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är pericyter och vad har de för funktion?

A
  • De är eller i kapillärernas basalmembran

* Har förmåga att dra sig samman och därmed hämma blodflödet genom kapillären

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är en aktionspotential?

A

Vid tillräckligt stimuli kan en cell reagera med en elektrisk urladdning, en kort förändring i membranpotentialen som kommer av rörelse av joner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är membranpotential?

A

Det är spänningsskillnaden mellan intracellulärrummet och extracellulärrummet.

Bestäms av jonkoncentrationer som i sin tur styrs av membranet permeabilitet, jonkanaler och främst Na/K-ATPas.

19
Q

Vad bestämmer membranpotentialen?

A

Bestäms av jonkoncentrationer som i sin tur styrs av membranet permeabilitet, jonkanaler och främst Na/K-ATPas.

20
Q

Vad är vilopotentialen?

A

Skillnaden i elektrisk laddning som normalt finns mellan cellens inre och omgivningen när den är i vila, det vill säga när den inte är exciterad.
Ligger på ca -70mV hos nervceller, beror till störst del på K+ distribuering.

21
Q

Vad innebär depolarisation?

A

Inflöde av Na+ till följd av aktionspotential höjer membranpotentialen.

22
Q

Vad innebär repolarisation?

A

Utflöde av K+ sänker membranpotentialen

23
Q

Vad innebär absolut refraktärsperiod?

A

Ingen ny aktionspotential kan ske

24
Q

Vad innebär relativ refraktärsperiod?

A

Tröskeln för att en aktionspotential ska kunna ske är förhöjd

25
Q

Transmittorgated jonkanal

A

Transmittor binder till receptorsite på kanal, kanalen öppnas. Hög selektivitet!

26
Q

Spänningsstyrd jonkanal

A

Styrs av membranpotential.

  • Na/K -> ansvariga för propagering av impuls
  • Ca2+ -> ansvariga för frisättning av neurotransmittorer
27
Q

Aktionspotential flödesschema

A

Transmittor binder Na+-kanal -> Na+ flödar in -> depolarisation -> öppnar spänningsstyrda Na+-kanaler öppnas -> Hodgkins cykel -> +55 mV -> Na+-kanaler stängs/inaktiveras -> K+-spänningsstyrda kanaler öppnas och k+ drivs ut -> repolarisering

28
Q

Vad påverkar en aktionspotentials spridning?

A
  • Intern resistens
  • Isolering (höjd membranresistens)
  • Kapacitet (hur välladdat batteriet är)
29
Q

Hur sprids en aktionspotential i ett omyeliniserat axon?

A

Depolariseringen går som en våg genom axonet då spänningsstyrda kanaler öppnas, denna efterföljs av en repolariseringsvåg som förhindrar att aktionspotentialen går bakåt

30
Q

Hur sprids aktionspotentialen i ett myeliniserat axon?

A

Aktionspotentialen sprids passivt från axon hillock till och mellan ranvierska noder där den regenereras av spänningsstyrda Na+-kanaler.

31
Q

Vad innebär summation?

A

Depolarisering och hyperpolarisering adderas ihop i axon hillock för att visa om tröskel nås/inte nås.

32
Q

Vad är temporal summation?

A

Tillräckligt många depolariseringar under tidsspann når tröskel

33
Q

Vad är spatial summation?

A

Depolarisering från olika ställen

34
Q

EPSP

A

Depolarisering, ökar sannolikhet att ap. produceras

35
Q

IPSP

A

Hyperpolarisering, minskar sannolikhet att ap. produceras

36
Q

Vad är en synaps?

A

Site av kontakt mellan bouton och annan cell där impulsöverföring sker.
Består av presyn., klyfta, adherensproteiner, postsyn.

37
Q

Vilka olika synapssorter finns det?

A

Axosomatisk
Axodendritisk
Axospinotisk
Axoaxonisk

38
Q

Kemisk synaps flödesschema

A

Depolarisering når presynaptisk bouton -> spänningsstyrda Ca+-kanaler öppnas och Ca2+ strömmar in -> frisättning av neurotransmittorer i klyfta -> inbindning vid receptorer -> AKTIVERING

39
Q

Vesikelexocytos flödesschema

A

Vesikel fylls -> vesikel dockas med SNARE-komplex -> aktionspotential får Ca2+ att flöda in -> Ca2+ binder synaptotagemin -> exocytos av vesiklar -> ‘‘nya’’ vesiklar endocyteras.

40
Q

Hur sker inaktivering av neurotransmittorer och vad fyller det för funktion?

A
  • Modulerar koncentration, excitabilitet och synaptisk transmission.
  • Enkel diffusion, enzymatisk degradering, återupptag (neuron och glia)
41
Q

Neuronala nätverk: divergens

A

En nervcell påverkar flera i ett flöde

42
Q

Neuronala nätverk: konvergens

A

Flera nervceller påverkar en i ett flöde

43
Q

Neuronala nätverk: återkastande

A

Feedback-loop som kan vara både exciterande och inhiberande, collateraler påverkar nervceller tidigare i kaskaden