Kotpelare och bålskelett Flashcards
C1-C7
vertebrae cervicales, lordos
T1-T12
vertebrae thoracicae, kyfos
L1-L5
vertebrae lumbales, lordos
S1-S5
os sacrum (vertebrae sacrales) kyfos
Sista benet
os coccygis
Transversala utskott på kotor
processus transverse
Sagitalla (dorsalt) utskott på kotor
processus spinosus
Hur ser en kotas generalla uppbyggnad ut?
Kotkropp - corpus vertebrae, mer ventralt.
Kotbåge - Arcus vertebrae (består av lamina och pediculus)
Kotbågen omger kothålet - foramen vertebrae
* Processus spinosus
* Processus transversum
* Processus articularis superior
* Processus articularis inferior
Hur ser en typisk cervikal kota ut?
Corpus vertebrae: Liten och bönformad
Foramen vertebrae: Stor och triangulär
Processus transversum: Små och har foramen
Processus articulares: Ledar horisontellt nästan
Processus spinosus: Korta -> långa, C3-C6 har bifurkationer
C7 - vertebrae prominens
Hur ser en typisk thorakal kota ut?
Corpus vertebrae: Medelstor och hjärtformad. har även fovea costales
Foramen vertebrae: Liten och cirkulär
Processus transversum: Stora och starka, längden minskar. Costala facetter T1-T10
Processus articulares: Ledar i coronarplan
Processus spinosus: Långa, nedåtlutande
Hur ser en typisk lumbal kota ut?
Corpus vertebrae: Stor och bönformad (ska bära mycket tyngd)
Foramen vertebrae: Medelstor och triangulär
Processus transversum: Långa och smala
Processus articulaires: Ledar i sagittalplan
Processus spinosus: Korta och breda
Hur ser sakralkotorna/os sacrum ut?
Ihopfuserade
Corpus vertebrae: Minskar från bas till apex
Foramen vertebrale -> Canalis sacralis (slutar i hiatus sacralis)
Processus articulares: SI-leden mot os ilium.
Processus spinosus: Crista sacralis mediana
Vad är speciellt med atlaskotan? (C1)
- Artikulerar mot occipitalloben
- Artikulerar mot axis, roterar runt
- Saknar kotkropp (den har sammansmält med dens axis)
- Tillåter nickande och rotation av huvud
Vad är speciellt med axiskotan? (C2)
- Har dens taxis som går upp i atlaskotan och tillåter rotation på det viset.
Led occiput - C1
Art. atlantooccipitales
Led C1-C2
Art. atlantoaxiales
Leder C3-C7
Art. uncovertebrales (proc. uncinatus-corpus ovan)
Leder C2-S1 ventralt
Art. intervertebrales (mellan disk och corpus)
Leder C1-S1 lite mer dorsalt
Art. Zygapophyseales (processus art.sup-inf), fasettleder som ändrar ledriktning beroende på vart i kolugna vertebralis man är.
Vad är Lig. Longitudinale anterius funktion och vart går den?
Förhindrar hyperextension, går längs med kotkropparnas anteriora yta.
Vad är Lig. Longitudinale posterius funktion och vart går den?
Förhindrar hyperflexion, går längs med kotkropparnas posteriora yta.
Vart går Lig. Flava?
Mellan laminae hos arcus.
Vart går Ligg. Interspinosi?
Mellan procc. spinosi.
Vart går Ligg. Supraspinosi?
Mellan posterior ridges på procc. spinosi, dvs allra längst ut på tippen.
Vart går Ligg. intertransversarii?
Mellan procc. transversi.
Vilket ligament går mellan occipitalis och proc. spinosus hos C7?
Lig. Nuchae
Hur många leder har varje* kota?
4 synovialleder mellan artikulera utskott
2 symfyser, discus intervertebralis
Finns diskarna överallt?
Nej, C1-C2 saknar disk och även de sakrala kotorna.
Vad fyller diskarna för funktion?
De agerar stötdämpande och underlättar rörelser.
Hur är diskarna uppbyggda?
Diskarna är uppbyggda av:
Anulus fibrosus - Fibrös ring av bindväv och brosk, ger styrka.
Nucleus pulposus - Viskös, geléaktiga vätska i disken, ger stötdämpning. Den flyttas när man rör sig.
Vad är ett diskbråck?
Vävnaden i nucleus pulposus, eller bara delar av ringen kan tränga ut ur svaga punkter (oftast snett bakåt, vid sidan om ligament) under tryck. Kan ge tryck på nerver och blodkärl i foramen vertebrae.
Beskriv revbenens funktion och lokalisation.
12 revben utgår från vert. thoracica på varje sida, De 10 översta är med brosk (cartilago costalis) fästa till sternum. De utgör skydd för vitala organ.
Hur ser de costovertebrala lederna ut?
2 synovialleder.
Huvudet hos de flesta kotor artikulerar med kotan över och under , medans costa 1, 11 och 12 enbart artikulerar med ‘‘sin’’ kota.
Vad kommer ut ur ryggmärgen i varje segment?
Radix posterior med sensoriska axon som mynnar ut i dorsalrotsganglion.
Radix anterior med motoraxon som går ihop med dorsala fibrer för att bilda nervi spinali efter truncus nervi spinalis.
Vad gör Ramus posterior?
Innerverar sensoriskt muskler runt kotpelaren och hud på rygg.
Vad gör Ramus anterior
Innehåller motoraxon och sensoriska axon som går ut till olika delar av kroppen.
Vilka andra grenar sänder spinalnerverna ut?
Rr. communicantes till truncus sympaticus och ganglion sympaticus, och därmed autonoma nervsystemet. Många axon bildar plexan.
Plexus cervicalis
C1-C4 huvud, nacke och axlar.
Plexus brachialis
C5-T1 armen
Plexus lumbosacralis
L1-S5 nedre kroppshalvan.
Nn. intercostales
T2-T11 löper längs med revbenen -> intercostalmuskler och sensoriska grenar.
Hur går medulla spinalis?
Från pyramidbanekorsningen -> conus medullaris och film terminale.
Var ändrar ryggmärgen konformation?
Vid intumescentier, den blir tjockare där fler strukturer ska försörjas.
Intumescentia cervicalis - C4-T1.
Intumescentia lumbosacralis - L2-S3
Vad händer efter conus medullaris?
I L2-nivå bildas cauda equina.
Vilka hinnor täcker ryggmärgen?
Pia mater innerst, tunt lafer av celler, elastiska fiber och kollagen. Vaskulariserat.
Arachnoidea tun avaskulariserat bindväv.
Dura mater hård hinna, tjock irreguljär bindväv.
Vilka hinnor täcker nerver?
Endoneurium runt varje axon.
Perineurium runt varje fascikel.
Endoneurium runt varje spinalnerv.
Hur går spinalnerverna ut i förhållande till kotorna?
C1-C7 går ut ovan sina kotor, C8 går ut mellan C7 & T1 och därefter går T1-L5 ut UNDER sina kotor.
